Oktobermys

Vilket höstväder vi har. Himlen är betonggrå och duggregnet strilar ner mot fönsterrutan. På förmiddagen gjorde vi i ordning en värmande brasa och passade samtidigt på att planera in veckans matinköp.

Jag tycker om hösten då färgerna på bladen blir så färglada att det blir svårt att låta bli att le. Trattkantarellerna som väntar bli plockade och som sedan avnjuts på en rostad smörgås. Jag älskar att mysa med tända ljus, en kagge ostron och en kall Guinness, det är livet!

I dag ska vi fortsätta göra äppelmos. Vi har jättemycket äpplen på våra äppelträd. Dessutom är de både söta och jättegoda.

Jag fortsätter också följa Trump’s utveckling med covid-19.

Ta hand om dig!

Visst och ovisst

Sedan Donald Trump tog makten för fyra år sedan har jag intensivt följt honom via olika medier med en mun som gång på gång fallit ner till knäskålarna av pur häpenhet. Att läsa om hans lögner och den rasism som han spyr ut har tagit hårt på de demokratiska krafterna. Onsdagens uttalande där han antyder att han kan vägra lämna makten ifrån sig kom inte oväntat, det befarade jag redan ett kort tag efter det att han tillträde sin tjänst. Hemma i Sverige med Sverige-”demokraterna” och Kristdemokraterna i spetsen har flera olika personer ur dessa partier uttalat sitt stöd för Trump. En av dem är SD:s chefsideolog Mattias Karlsson. Han är kritisk till vad han anser vara ”vänsterradikal identitetspolitik” från demokraternas håll och säger att den västerlänska civilationen försvagas av en Bidenseger. Han menar också att den demokratiska sidan både i ord och handling attackerat den västerlänska arvet och allt som har med den amerikanska historien att göra. Otroligt, vilken smörja som kommer ur den munnen, tyvärr är han inte ensam om sådana åsikter. Vem i USA röstar på Trump? Jo, lågutbildade VITA män. SD har samma taktik, de skrämmer upp folk med hat och rasism vilket verkar vara ett lyckat tilltag. Dessa partier får då med sig dem som är politiskt ointresserade, för hur spännande är det egentligen att prata värdegrund och demokrati? Är man ointresserad eller kanske inte är den vassaste kniven i lådan då är det lätt att ta till sig Trumps eller SD:s enkla och torftiga budskap. Vem bryr sig om vad som är rätt och rimligt? Jag hoppas och tror att Joe Biden kammar hem det hela. Polariseringen som skett under Trumps tid har skapat sådana enorma klyftor, den behöver repareras, inte fördjupas. Det behöver även vi ha i åtanke när SD försöker splittra oss.

I dag blev det hemmagjord lök- och rosmarinsfoccatia till lunch. Jösses vad gott!

Foccatia

Ingredienser

4 dl vatten

50 gr. jäst

2 msk olivolja + olja att ringla över

1,5 tsk salt

ca 1 liter vetemjöl

2 gula lökar

rosmarin

flingsalt

Gör så här: Värm vattnet till 37 grader. Lös upp jästen i vattnet. Häll i oljan och vattnet. Blanda ner vetemjölet och arbeta ihop till en klibbig deg. Låt jäsa i bunken i 30 minuter. Sätt ugnen på 250 grader. Knåda degen ordentligt och kavla ut på två oljade plåtar. Gör gropar i degen med fingrarna och låt jäsa en halvtimma till. Skiva löken och stek lätt i olja med rosmarinen. Fördela över focaccian. Ringla olivolja och strö salt över. Grädda i ugnen i 10 – 11 minuter tills dess den får färg.

Ta hand om dig!

Andas

Jag går omkring på små fluffiga rosa bomullsmoln, dansande, faktiskt. Papprena är påskrivna och handpenningen inbetald. Nu är landstället vårt! Den lyckan är helt obeskrivlig. Tyvärr får vi längta ända fram till i mitten av januari innan vi kan ta det i besittning. Det äldre paret hinner inte att rensa ut allt innan dess. Jag får helt enkelt bärga mig ett tag till. Däremot är jag i full gång med att fundera ut vilken soffa och vardagsrumsbord som ska inköpas. I dagsläget behöver vi inte köpa dit så mycket mer eftersom vi har kvar en del saker från gamla landet, vilket känns bra. Förutom det så upptas min tankeverksamhet även av färg och tapeter och såklart en miljon andra saker. Jag längtar att sätta tänderna i allt detta. Hittade denna bestickslåda på nätet och blev helt kär. Den kommer att passa utmärkt på nya landstället.

Kaffeautomaten på jobbet är så lååångsam…

Så den korsstygnsbroderade texten passar perfekt bredvid kaffeautomaten.

Ta hand om dig!

Underbara nyheter!

För några veckor sedan åkte vi och tittade på ett landställe i Köpings kommun. Både jag och Patric blev helt tagna av stället och bestämde oss för att buda på det. Det har tagit tid för säljarna att anta vårt bud, de har varit så veliga. Och under tiden har vi gått omkring som på nålar och önskat något sorts besked. I går blev det äntligen vårt, eller rättare sagt i veckan blir de det, för då ska alla papper skrivas på. Jippi!

Det firade vi med grillat och en god champagne (som förövrigt stod på kylning, in case of…)

Landstället som vi tar över har bebotts av ett äldre par som har haft det i sin ägo sedan 40-talet. Det kommer att finnas hur mycket som helst att göra både inom- och utomhus. På visningen höll vi på att sätta saliven i halsen när vi såg att huset var knökfullt med små och stora tavlor med olika dasskämtshumor på, de fanns verkligen överallt. Ingen var särskilt rolig heller. Med lite färg och nya tapeter kommer det att bli jättefint. Själva huset behöver målas om också, just nu går den i gult, inte en fin härlig gul färg, utan en apful mörk gulkulörtfärg. Knutarna är bruna och även grunden har samma brun färg, brrrr. Utomhus måste vi ganska omgående såga ner en massa träd. Tomten är hyggligt stor men täcks av en massa onödiga träd som gör att den ser mindre ut än vad den är. Ja, ni hör, det kommer att finnas en massa projekt framöver. I veckan vet vi mer om när vi får tillträde. Tyvärr ser det inte ut som om det bli av detta år, utan det verkar som om vi får vänta ett bra tag till, men den som väntar på något gott…

Ta hand om dig!

My twins

Nu har jag alla samlade under ett tak. I går kom Corinne hem från Uppsala och då passade vi på fira hennes födelsedag. Hon och André fyllde 21 år i veckan. André kunde vi fira samma dag som han fyllde år .

Han beställde massor av god mat till middagen.
En riktig livsnjutare, det är vad han är.
Även vegetarianen beställde god middagsmat.

I dag har vi ägnat oss åt pool- och verandafix, så mycket mer bad blir det ju inte i höst. Däremot räknar jag med några fina höstdagar på verandan. Jag har även försökt att ta det lugnt. Kände att jag behöver det efter veckan som varit. I går dröp jag hem efter jobbet som en urvriden trasa, helt slut. Skönt att det är helg! Annars går det bra på jobbet. Jag trivs, men det bästa är nog att jag är där på två röda. Jätteskönt att ha det så nära till arbetet.

Ta hand om dig!

Hasseludden

Ni skulle se mig just nu. Russin är nog en rätt beskrivning. Jag har legat i vatten från igår eftermiddag till sen eftermiddag idag. Så här avslappnad i kroppen har jag inte varit på evigheter. I går checkade vi in på Hasseludden. Rummet (Ryokan Megumi) var väldigt rymligt, vi hade en stor och härlig balkong och till det en het källa i badrummet. Vi fick även en egen passopp som serverade både mat och bubbel på rummet. Vi unnade oss allt detta eftersom Patric knappt varit ledig under sommaren. Det passade också bra i och med att Chelsie skulle på hajkläger. Vilken helg det blev. Hasseludden levererar verkligen, massagen var magnifik, baden och alla bastuar var otroligt härliga och varma. Utomhusbaden hade en temperaturer på 39 grader. Ett stort aber var dock att jag var tvungen att åla mig i en svart badräkt som alla var tvungna att bära. Jag tog såklart den största stoleken men ändå smet den åt som ett korvskinn. Jag var inte bekväm. Deras badräkter är definitivt inte gjord för en lång kvinna som jag. Nåja, kimonon gottgjorde utan tvekan det hela.

Utsikt över havet.

Maten kommer inte att få en Michelinstjärna, men den var helt okey.

Efterätten var det som stack ut, den var riktigt god.

Den japanska stolen var heller inte så dum. Den var ganska bekväm, vilket jag inte trodde när jag såg den.

Den heta källan på rummet var väldigt varm och mysig. Utsikten gick inte av för hackor den heller.

Tillbaka till Hasseludden lär det bli igen. Jag kan varmt rekommendera det. Sitter just nu i soffan och känner harmoni i kropp och själ. Hoppas att det håller i sig.

Ta hand om dig!

Milstolpe!

I torsdags passerade Patric 50-års gränsen, det firade vi med pompa och ståt, som vi förövrigt gjort fram till i går. På själva födelsedagen var både jag och Patric lediga, barnen arbetade och gick i skola. Men det gick ingen nöd på oss. Vi åkte till Ulriksdals slott och intog en lunch i den vackra och fina slottsträdgårdsrestaurangen.

Med en något hetsig bakrundsmusik åt vi till takterna av oljefatsoskön rytm. Vi svalde ner den något osaltade och okryddade rödingen,  där de gömt de mjälla primörerna under ett vitt täcke av skum, som dock var det mest spännande på hela tallriken.

På kvällen följde André och Chelsie med på en tysk restaurang på Runebergsgatan på Östermalm.

Det var betydligt bättre än restaurangen vi besökt några timmar tidigare ”Sekt” som restaurangen heter har fått en gulddrake av DN och kändes mycket lovande. Det började sådär. Vi var tvungen att flyga upp på varsin hög barstol med iskallt stål som omgärdade stolsittsen. Ogracilt försökte jag puffa fram stolsdynan så jag slapp bli till en istapp, det hela slutade med att jag nästan höll på att ramla ner under bordet. Väl på plats med en jätteöl i handen pustade vi ut, alla hade lyckats komma upp ordentligt på sin stol och satt nu stadigt uppflugna runt bordet och kunde ägna sig åt menyn. Alla utom Chelsie tog avsmakningsmenyn. Det var både gott och trevligt. Födelsedagsbarnet blev mycket nöjd och mätt, liksom vi andra.

Efter restaurangbesöket åkte vi hem och korkade upp en flaska Bollinger och skålade in 50- åringen.

Nu är han ordentligt firad.

Ta hand om dig!

Dumplins

Middagen i går gick inte av för hackor. Det blev japanskt rakt igenom. Till förrätt blev det egentillverkad misosoppa.

Till huvudrätt blev det dumplings. Just nu är jag mer eller mindre besatt av av dessa degknytten med magiskt innehåll. Otroligt gott.

Här kommer receptet på dem:

Degen

300 g vetemjöl

1/2 tsk salt

160 ml vatten

Fyllningen

1-2 msk sesamolja

En stor morot

200 gram champinjoner

En gul lök

60 g purjolök

Ett pak shoy-kålhuvud

2 msk riven ingefära

2 rivna vitlöksklyftor

2 msk soja

1 msk risvinäger

Dippsås

3 msk soja

1 msk risvinäger

1 msk agavesirap

1/2 tsk sesamolja

1/2 tsk sambal oelek

Garnering

Finhackad salladslök

Gör så här

Blanda till degen och låt den vila någon timma i kylen.

Hacka grönsakerna fint. Fräs lök, morot och champinjoner i sesamoljan några minuter. Lägg i kålen och purjon och fortsätt fräsa några minuter. tillsätt ingefära, vitlök, soja och risvinäger och låt stå på medelhög värme ytterligare några minuter. Ta sedan bort den från spisen och låt svalna och koncentrera dig istället på degen. Använd majsstärkelse så att degen inte klibbar. Dela degen i två delar och kavla ut båda tunnt. Tryck ut runda cirklar med ett dricksglas. Lägg fyllningen i och vik ihop knytet och tryck till kanterna. Stek knytena i en stekpanna med sesamolja så att de får färg. Blanda ingredienserna till dippsåsen med varandra. Garnera med salladslöken.

Proppmätta landade vi på den nyfixade balkongen, där tog  vi ett glas av det kalla och krispiga rieslingvinet. Vilken härlig kväll det blev, det var både mysigt och ombonat. Det kommer garanterat vara ett ställe vi kan vara på under många och långa höstkvällar framöver. Infravärmen kommer att gå varm.

Ta hand om dig!

Livet

Mina mungiporna går nästan ett varv runt huvudet av glädje med tanke på den korta  promenaden jag har till nya arbetet. Det känns jättebra att vara hemma på nolltid när jag slutar. Mitt schema ser också väldigt bra ut. Jag börjar tidigt på morgonen och slutar då också tidigt, passar mig utmärkt. Dock dök det upp en plump i protokollet redan första dagen, kvinnan jag skulle arbeta med hade sagt upp sig under sommaren så numera blir vi två nya i en verksamhet som vi måste bygga upp på egen hand. Det kommer att bli en tuff nöt att knäcka eftersom tiden aldrig räcker till. Det är mycket som måste planeras och tänkas på. Nåja, det är bara att kavla upp ärmarna och ta tag i det när verksamheten väl drar igång på riktigt. När jag jämför den gamla skolan versus den nya, inser jag hur mycket längre fram den gamla har kommit, det är allt från digitalisering till undervisning. Det är ett milslångt glapp mellan verksamheterna. Min egen hemkommun har definitivt halkat efter, vilket känns jättetråkigt. På den nya skolan  måste jag betala skollunchen vilket jag inte behövde i Stockholm. Där fick vi också egen telefon och dator. Här delar vi på en telefon på flera avdelningar så även datorn. Vi får inga arbetskläder men det fick vi där och så vidare. Men det finns en sak som väger upp det hela och det är humor. Den här lappen sitter uppklistrad på vår personaltoalett.

Haha, var inte blyg att använda den…i broderad text dessutom. Vilken humörhöjare. I gårmorse när jag dammsög öppnade jag ytterdörren till vår balkong på övervåningen. Plötsligt  slog det mig att vi borde göra något åt den tråkiga balkongen. Sagt som gjort, tio minuter senare stod Patric med motorsågen i fast grepp och sågade sig igenom det väggfasta bordet och bänkarna. Trettio minuter senare stod vi i kassan på ett byggvaruhus och köpte två (2) rottingstolar, två (2) infravärmare och en (1) ljusslinga. Vi har inte uttnyttjat balkongen på minst 10 år. Det är på tiden att vi ändra på det.

DSC_0007-7

DSC_0009-4

Härligt med varmt väder. Tydligen ska värmen fortsätta ett tag till, underbart!

Ta hand om dig!

Beredd

I dag är det min sista semesterdag. I morgon börjar allvaret: det blir ny skola, nya utmaningar. Jag känner mig som tur är inte särskilt nervös jämfört med förra året som var värre. Då var jag helt färsk på många olika plan. Det här gången är jag mer förberedd.  Den stora utmaningen blir nog att lära sig alla namn, var de olika lokalerna är och till slut hur skolans arbetssätt är uppbyggt. Det blir spännande.

Fortfarande har vi inte hunnit med allt i huset som vi skulle göra under sommaren, men lite är fixat som nylagda golv och nya tapeter i ena vardagsrummet.

Före bilder

DSC_0014

DSC_0020

DSC_0019

Efter bilder.

DSC_0001-5

DSC_0015-3

På den numera kala väggen hade vi tv’n förut. Den kommer inte att sättas upp igen. Delvis för att vi redan har två tv-apparater uppsatta i andra delar av huset och för att vi sällan tittar på tv. Tanken är att vi ska köpa ett sideboard att ha i stället för den vita tv-bänken, det tror jag kommer att bli bra.

I våras målade jag om Corinnes skrivbord. Den var grå innan jag satte tänderna i den.

DSC_0008-5

Måste säga att jag blev jättenöjd med resultatet. Den grönblåa färgen är helt underbar.

DSC_0007-5

På den här bilden kan man bättre se vardagsrumsgolvet . Vi satte in ett ljust ektarkettgolv i stället för det trista furugolvet. Vi kommer även att lägga det i de andra rummen när tiden och lusten faller på. Vi har också hunnit köra bort flera släpkärror med bland annat gammalt trädgårdsavfall, stockar och en och annan numera barrfri julgran som stått vid vedboden och sett ledsen ut.

Känner att jag är ganska redo för hösterminen nu och då menar jag inte bara fix med hus eller arbete. Nä, jag tänker på alla dessa höstgrytor och lite tyngre mat och goda fylliga rödviner som väntar. För att inte tala om all svamp som ska plockas och åtnjutas vid de tända ljusen. Kort sagt ”let’s go!”

Ta hand om dig!