Äntligen har ostron-säsongen börjat. Det är alltid lika spännande och gott att äta ostron. När jag och min man besökte London för några år sedan hamnade vi på en mysig restaurang på Portobello road. Där serverade de ostron på ett sätt som vi har anammat här hemma. Vi dricker alltid Guinness till ostronen, det passar jättefint ihop . Till det en god vinägersås.
Vinägersås till ostron
1 st schalottenlök finhackad
3 msk balsamvinäger
Blanda i hop och servera.
Den här donnan kan sin sak, slurp!
Som jag skrattade igår, det var ytterst nära att jag satte fredagskycklingen i halsen. Mina barn kan vara så otroligt roliga. Deras berättelser om vardagslivet som de kryddar till lite extra, är både roliga och fantasifullt beskrivna. Jag älskar att leva mig in i deras historier och få ta del av dem. Det gör att jag lever i nuet och är så otroligt tacksam för det. All kärlek till er!
I går gjorde jag en enkel och god vinägrett till salladen.
Vinägrett dressing
1 dl olivolja
1 msk vitvinsvinäger
2 msk pressad citron
1 msk dijonsenap
1-2 st vitlökar
En nypa av: salt, svartpeppar och socker
1 msk persilja
Rör ihop alla ingredienser. Den har lång hållbarhet i kylskåpet. Så gör en större sats vetja!
Jag letar efter ett vardagsrumsbord med ljus och lykta. Jag vet på ett ungefär vad jag vill ha. Det finns därute, jag har bara inte hittat det än. Det skulle kännas tråkigt att förhasta sig, så det får ta den tid det tar. Jakten går vidare och under tiden får jag lov att bita ihop och undvika att titta på det gamla vardagsrumsbordet. Åh, så osnyggt det är! Vore det inte för att barnen använde bordet skulle det ha hamnat på soptippen för länge sedan.
Det blir absolut ingen bild på bordet, kameran skulle få sig en skräckupplevelse om jag fyrade av ett foto på mitt fula vita glasbord, så glöm det.
Här är jag i stället på en bild med en god öl. Trevlig helg!
Obs, obs. Alla filter är på, hehe.
Vilken hurtig familj jag har. Min man och tvillingarna var ute på en löprunda i går. Mellandottern tränade innebandy, själv tränade jag pekfingervalsen, hej och hå vilka spänstiga fingrar jag får av att blogga. Ok, lite spänstigare än så är jag ibland när andan faller på. Då brukar jag ta en långpromenad med min Ipod såklart. Utan den ingen promenad.
Stora dottern hade en föreläsning för mig om vikten av att kombinera motion med studier. Enligt henne blir man smartare av motion när man pluggar. Och fortsatte sedan mumla något om att efter 50 så var det jätteviktigt att man höll i gång eftersom…Någonstans där, tog hörseln slut.
Jaja, nu börjar det dra ihop sig till helg, hur kul är inte det? Då tänker jag inte på de tråkiga sakerna vi måste göra såsom åka till återvinningscentralen och slänga sopor eller rengöra grillen. Nej jag fokuserar på de roliga bitarna: maten, sällskapet och alla härliga skratt.
I morse råkade jag slänga en blick på mina blommor i vardagsrummet och kunde då konstatera att de inte verkade må så bra.
Hoppsan, detta tyder verkligen på att jag har försummat dem ordentligt. Tacka vet jag mina fejkblommor. De dör aldrig och behöver heller aldrig vattnas, så praktiskt, eller hur?
Lillördag är en svensk benämning för den vardag som anses vare lite festligare och då man till exempel äter godis/snacks, en finare middag eller går på restaurang, dans eller bio. Ordet kommer ifrån piglördag, vilken inföll på onsdagar, det var då pigan enligt traditionen hade ledigt eftersom hon inte fick vara ledig på den riktiga lördagen.
Den vanligaste dagen för lillördagen att infalla på är onsdagen men även tisdagen och torsdagen förekommer.
Efter att ha fått så mycket fin information från Wikipedia slog vi till och myste i går kväll. För vad vore livet utan mys? Med lite fix och trix gjorde jag i ordning en gorgonzolavickning.
Första gången vi åt rätten var när vi var på genomresa i Rom. Det var en alldeles vansinnigt het sommardag för ett par år sedan. Vi hamnade bokstavligt talat i ett ”hål i väggen” som heter ”Er Bucchetto”. Vi blev då bjudna på denna underbara gorgonzola. Jag misstänker att kocken hittade på rätten i stundens ingivelse eftersom han inte hade så mycket mat att erbjuda oss. Jag är verkligen glad över det, för tänk om jag hade missat detta recept? Hua lia! Vilken tanke!
Gorgonzola
En bit gorgonzola
1 st finhackad grön paprika
Olivolja
Balsamico di modena
Lägg upp gorgonzolan på en bricka. Strö över den finhackade gröna paprikan. Ringla över olivolja och balsamico di moderna. Låt den stå en stund och vila. Den behöver gotta till sig ett tag.
Serveras med kex eller surdegsbröd.
Att det aldrig slår fel, som ett brev på posten kommer alla sjukdomar tillbaka i början av varje hösttermin. Yngsta dottern är hemma med huvudvärk och magont. De övriga har känningar av både huvudet och halsen, men peppar peppar… är i skolan. Själv tänker jag undvika alla baciller som bara den. Jag vet att det är en aning svårt men ska försöker boosta mig och familjen så gott det går.
Häromdagen gjorde jag en stor sats med energibollar. Det blev svårt att skriva ner receptet, för jag är lite som Kajsa Varg: ”man tager vad man haver”. Nu har jag förstått att hon antagligen inte sa så, men nu till receptet: (Du kan själv lägga till det du tycker om eller dra av något i receptet)
Energibollar
1 dl sötmandel
1 dl pumpafrön
1 dl solrosfrön
0,5 dl gojibär
1 dl russin
0,5 dl dadlar
0,5 dl aprikoser
2 msk kakao
3 msk honung
2 msk kallt kaffe
Mixa allt i en matberedare tills det blir en jämn smet. Rulla dem till små bollar. Avsluta med att rulla dem i kokos. Lägg dem i en burk med lock . De håller sig i kylskåp c:a 2 veckor.
Jag älskar att gå runt på loppisar och i antikaffärer, hur kul är det inte att göra ett fynd? I dag var inget undantag. När jag såg denna mjölksnipa för 15 kr högg jag den på direkten. Jag blev så förtjust i den runda mjuka formen och det blåvita mönstret att det inte rådde någon som helst tvekan om att den skulle få följa med hem.
Jag har stora problem med mitt kylskåp. För många år sedan införskaffades denna blanka, ståtliga skinande vitvara. Flera veckor efter köpet kunde jag i smyg slänga beundransfulla blickar på den magnifika rackaren. Men nu till mitt problem. Det är översvämning jämt och ständigt eller rättare sagt det är nästan alltid en pöl längst ner i kylskåpet, under grönsakslådorna, gaaah. Jag har förstått att det beror på detta lilla hål i kylskåpsväggen. Men herregud vad den orsakar problem. Den slammar igen på nolltid, jag hinner inte mer än stänga igen kylskåpsdörren förrän det bildas en ny vattenpöl. Detta måste få ett slut! Jag får helt enkelt sluta öppna den numera sargade och något repade kylskåpsdörr. Detta gäller såklart även barnen. Ni hör barn: öppna för guds skull inte kylskåpsdörren. Det vore även bra för min plånbok, hehe.
Nej, jag är inte språkbegåvad, jag önskar jag vore. Men nu kanske jag kan göra någonting åt det. I flera dagar har jag förhört mellandottern på spanska. Jag blir verkligen imponerad av mig själv, Jösses vad jag levererar, jag måste säga att mitt uttal känns näst intill perfekt…Tills mellandottern stirrar på mig för att sedan utbrista i ett hysteriskt gapskratt… Inte kan hon sluta heller. Hej och hå, så mycket var den språkbegåvningen värd.
Om det inte vore för hennes bakkunskaper hade hon åkt ut med hårfästet före.
lamatrona.net 