För ett tag sedan bokade jag och Patric bord på Punk Royal som ligger på Folkkungagatan på Söder. Igår var det dags att gå dit och äta middag.

Innan vi stoppade ner våra telefoner i ett kassaskrin (de har mobilförbud) hann Patric smälla av ett kort på mig.

Och på sig själv.

Hm, annorlunda, är nog rätt ord för kvällen. Middagen inleddes med att Patric gav mig en tablett som låg på bordet, jag tittade misstänktsam på den och vi funderade på vad det var för ätbart, haha, det var det inte, det var en servett. Lokalen var liten och de tar endast emot 20 personer åt gången. Ur högtalarna strömmade hög punkmusik ut medan det pumpades ut rök från en rökmaskin. Jag såg knappt vare sig maten eller Patric som satt mitt framför näsan på mig.

Serveringspersonalen sprang omkring i högt tempo runt borden och serverade rätter från avsmakningsmeny som kom in i rasande fart. Jag tycker nog att rätterna var i minsta laget och de inte var så goda som jag hade hoppats på. Visserligen serverades några av de exklusiva råvarorna i pappkartong vilket jag tyckte var roligt, men det vägde inte riktigt upp maten.

Någonstans mitt i tillställningen kom en av servitriserna fram och ställde sig bredvid oss och rökte en cigarett (fejk) och fimpade den på vårt bord, stunden senare fick vi störkaviar utpytsade på handryggen och till det en vodkasnaps som serverades ur en bensindunk. Varken jag eller Patric brukar dricka starksprit, förutom en snaps till högtid, men där satt vi nu och huttade i rask takt starksprit ur dunk och även ur en spruta. En för mig obehaglig överaskning var när en servitris svepte förbi och tryckte in en sked med hummersjärt med tryffel i munnen på mig, rys!

När restaurangbesöket var över kände jag mig en smula på kanelen och med något vingliga steg styrde vi kosan hem. Jag hann knappt innanför dörren förrän jag landade i sängen, vilken kväll!

Tänk vad tiden flyger iväg, för nu var det dags att fylla år…igen. Födelsedagspresenterna som jag fick av barnen och Patric blev nästan som en ”throw back time” in i barndomens värld.

Jag fick en gammal goding till grammofon med stift och allt.

Men jag fick också två LP-skivor och det var inte vilka skivor som helst, utan två plattor som jag älskade att lyssna på som barn. På den tiden brukade jag smyga ut i hallen och sätta mig ihopkrupen utanför min storebrors sovrum, där jag satt tyst och lyssnade på mina favoritlåtar när han spelade dem. Den ena var Brighton Rock med Queen, den andra Varning på stan med Magnus Uggla.

Men innan middagen tog vi oss en bensträckare i det något blåsiga vädret.

Jag beställde koreansk mat och till efterrätt åt vi en citron cheescake, allt var jättegott.

Fina blommor fick jag också.

Det är verkligen inte illa att fylla år – vilken fantastisk dag med så mycket uppvaktning och så fina presenter jag fick! Känner mig så otroligt bortskämd och tacksam.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag älskar högtider och påsken är inget undantag. Det är något alldeles särskilt med traditioner, stämningen och gemenskapen som följer med dessa dagar. Påskaftons morgon inledde med att hissa flaggan.

För första gången i mitt liv, åtminstone vad jag kan minnas, har det aldrig regnat på påskafton, tills nu. Vädret har verkligen inte varit på vår sida: kallt, gråmulet och ett envist duggregn, regn som aldrig riktigt ville ge med sig.
Vi har därför hållit oss mest inomhus, där vi pysslat, målat ägg och försökt skapa lite påskstämning trots det trista vädret. Det blev en snabb tur ut på tomten för att leta påskägg. När de väl blev hittade kurade vi oss snabbt tillbaka in i stugvärmen.

Årets påskdukning blev dessa gulliga kaninöron.

Påsksnapsen i år blev slånbärsgin som vi gjorde i vintras, den var riktigt god. Nubbesång är ett måste och med en ex Uppsalastudent och en pågående, blev det en hel repertoar med snapssånger, men vi började som vanligt med ”gäddorna”.

Det är alltid roligt att spela lite spel och den här gången blev det Hitster, rockmusik varianten. Det var svårt att klura ut vilken grupp/artist det var och vad låtarna heter, det vara många av sångerna vi aldrig hört talas om, men vi gjorde det bästa för att lista ut vilket år låten gjordes, vi lyckades i bland, i bland inte, det var ganska svårt men kul!

Mina fina tvillingar!

Corinne åkte hem efter lunchen i dag och André åker hem med oss i morgon. Skönt att vara ledig även på måndag. På tisdag börjar alvaret och jag börjar arbeta 100%, jag ser fram mot det och hoppas verkligen att det ska gå bra med ryggen.

I går kväll kom Corinne ut med bilen till landet efter jobbet. I dag har hon hjälpt till med bland annat stenbrytning, André har mycket plugg men ryckt ut och hjälpt till även han.

Vi har också sjösatt ”Gula faran.”

Även i år vaknade motorn till, efter viss tvekan.

Innan Chelsie åkte hem i torsdags gjorde vi pizza på grillen, det blev vår favorit, den med Västerbottenost, sparris och ekologisk citron till, mmm, jättegott!

Patric fick så mycket deg över så i kväll blir det en annan typ av pizza som ska tillverkas på grillen, men först ska vi basta.

Under våren och sommaren kommer vi att bygga ut vår farstukvist som hänger ihop med boningshuset, altanen är lång och smal och gör det svårt att få plats runt matbordet. Vi har pratat om att fixa i ordning det ända sedan vi köpte landet, men nu blir det äntligen av. I början på veckan åkte jag, Patric och Chelsie till Köping och hämtade upp en monsterutrustning som vi hyrt. Vi behövde få bort en sten och en grund till en skorsten som aldrig blev av och som ligger i vägen för bygget.

Bergborren som vi hyrde har haft stora problem ända sedan Patric började borra första hålet, den lägger av efter bara en stund och vägrar gå på tongång, Cramo, stället vi hyrde den i från gav oss dessutom fel bensinoktan. Vi bytte ut den mot en tryckluftsbergborr i stället.

Själv har jag målat staket och oljat in utemöblerna.

I dag åker Chelsie hem till stan för att arbeta under påsken, hon byts ut av Corinne som kommer i kväll.

Både jag och Patric har tagit påsklovsledigt hela nästa vecka, mycket står på programmet under de dagarna. Vi kommer att vara på landet. Chelsie håller oss sällskap i veckan ända fram till torsdag, tyvärr åker hon hem då eftersom hon ska arbetar under påskhelgen, det gäller likaså Sofie.

Det första vi såg när vi klev ur bilen när vi kom fram till landet i fredags var att vildsvinen hade varit där och bökat runt på tomten.

Vi har två olika larm som tjuter ordentligt när vildsvinen dyker upp, men den här gången brydde de sig inte ett dugg, utan fortsatte att böka runt i oväsendet med sina kultingar. Patric bestämde sig för ett nytt grepp och gjorde en inspelning av ”Jailhouse rock” med Eilert Pilarm. Vi får se om vildsvinen blir förskräckta över den skärande sången eller om de i stället bestämmer sig för att dansa med.

Enligt väderleksappen ska veckan bjuda både på värme och solsken, helt underbart! Jag har börjat måla på staketet vid vattnet och krattar löv däremellan. Såklart blir det ju en och annan fika också.

Kvällarna har varit magiska! Vi har bastat och jag tagit ett snabbdopp i iskalla Mälaren.

Det ska bli underbart att hänga här ute, det är något jag längtat efter ett bra tag. De senaste två helgerna har vi varit i stan och det har varit bra, men jag har saknat landet.

Jag håller med om att Trump är mer opålitlig än oberäknerlig, Trump tror att hans tullar kommer att dra in pengar till staten och få företag att flytta fabriker till USA, kanske kommer det att lyckas, se bara hur Volvo vek ner sig. Jag hoppas ändå att det inte blir så. Jag förstod att EU har några ess i rockfickan gällande handelstullarna, vi får se om det räcker. Börsraset vill man ju knappt nämna, tänk alla (jag själv snart) som börjar närma sig pensionåldern och ser sina tillgångar falla ner i ett avgrundsdjup svart hål utan slut, förfärligt!

Det handlar inte bara om tullarna. Vicepresidenten JD Vance med följe var till Grönland för inte så länge sedan. Försvarsministern Pete Hegseth är i Panama nu. I båda fallen handlar det om att göra anspråk på andras länders territorium. Hur tänker Trumpadministrationen? Vi har ju ändå varit vänner länge, tills nu alltså.

Flera menar på att det inte tjänar någonting till att bojkotta Amerikanska varor. Kanske inte, men för mig är det ett viktigt ställningstagande, att till exempel inte glufsa i sig en hamburgare på Mc Donalds eller någon annan amerikansk kedja, eller köpa smink från Estée Lauder. Numera försöker jag köpa varor som inte är från USA, såklart lyckas man inte alltid, men jag försöker.

Det här med att Trump är opålitlig fick vi se på nära håll när Israels primiärminister kastade sig iväg till Washington och trodde att han och Trump var bästisar/bundisar. Nethanyahu inledde med att lova att ta bort tullarna till USA omedelbart. Trump hade ju lovat i det (ö)kända Youtub-klippet att de båda tillsammans skulle ta över Gaza och bygga lyxhotel och ligga på stranden på varsin solstol, men tji fick han. Trump började i stället hylla Turkiets president, som bland annat jämfört Natanyahu med Hitler. Han berättade vidare att han på lördag ska ha ett stort möte med Iran, ett land som Israel vill bomba. Ja, jösses, vart är världen påväg?

Vilket varmt väder vi haft i alla fall under första halvan av veckan, jag har njutit till max. En av kvällarna efter jobbet tog vi en promenad ner till SOFO och köpte glass och satt på uteservering och njöt. Det var smockfullt med folk på nästan alla ställen, alla såg så glada och belåtna ut. Jag älskar verkligen den här tiden på året, härliga, härliga vår.

Jag och Chelsie passade också på att promenera i närområdet i onsdags innan jag skulle till arbetet. Det är så fint på Söders höjder, en vacker omgivning och en magisk utsikt över Östersjön.

Såklart blev det en selfie av oss båda.

I helgen stannade vi kvar i stan och i lördags samlades hela familjen hemma.

Haha, hur söta är de inte när de står där i rad! Simon snickrade ihop bilden genom AI och så här blev resultatet.

Äntligen blev det dags att fira Corinnes och Simons ingenjörsexamen som de tog i juni förra året. Vi hade lovat dem en middag på en bra restaurang. I går kunde vi till slut komma i väg. Vi begav oss till Bistro Süd på Swedenborgsgatan.

Alla valde lite olika förätter, jag valde sniglar, mmm, jättegott!

Alla blev nöjda med sina maträtter, några åt lamm medan andra åt fisk. Det var gott och trevligt, vår servitris var dessutom jättetrevlig.

Här ligger min röding och guppar i en hummersås.

Efter att vi avslutat middagen åkte Chelsie iväg för att jobba sitt nattpass på Max, medan vi andra promenerade hem i den kalla kvällsluften. Väl hemma slog vi oss ner i soffan och poppade upp en flaska bubbel. Vilken toppentrevlig kväll det blev och så roligt att alla kunde vara med!

I dag blev det en tur till Myrorna i Ropsten. Jag letar efter ett litet mindre tvättställ att ha i bastun men tyvärr fann vi inget. Patric däremot hittade en fruktskål från Alessi (kaktus) som vi slog till på i stället.

I kväll kommer alla barn hem utom Sofie som ska arbeta, vi andra ska äta hemmagjordpizza. I morgon är det sista veckan som jag jobbar 50%, efter påsk blir det heltid. Jag håller tummarna att det ska gå bra!

Vem orkar tillaga kåldolmar nu förtiden? Jo, Patric! han bjöd på det i söndags, det var så gott! Till det gjorde han pressgurka och av kålskyn en brunsås som var helt magisk, mmmm!

Här kommer receptet på kåldolmar:

• 1 vitkål (eller savoykål eller spetskål)
• 1 gul lök
• smör, till stekning
• 1 potatis, kokt kall (eller motsvarande mängd mos)
• 2 dl mjölk
• 1 dl ströbröd
• 800 g blandfärs
• 2 ägg
• 4 msk japansk soja
• 2 msk ljus sirap
• 2 msk koncentrerad kalvfond
• kryddpeppar
• salt
• peppar
• 2 msk smör
• 1/2 liter utspädd kalvfond
• Gör så här: Skär ut stocken ur kålhuvudet och förväll det i lättsaltat vatten cirka 15 minuter.
• Ta upp kålhuvudet med en hålslev och lossa försiktigt fina blad.
• Skär bort de hårda mittnerverna och lägg dem åt sidan så länge.
• Lägg upp bladen på en skärbräda.
• Sätt ugnen på 200 grader.
• Skala och finhacka löken, finhacka kålresterna.
• Fräs gyllenbrunt i lite smör.
• Mosa potatisen med en gaffel.
• Blanda mjölken och ströbrödet med potatismoset och den frästa lök- och kålblandningen.
• Låt stå och svälla cirka 10 minuter.
• Blanda smeten med färsen, äggen, sojan och kalvfonden.
• Salta och peppra.
• Rör om hastigt till en smidig smet.
• Klicka ut smeten på kålbladen, rulla ihop dem till fina, täta dolmar som sätts ihop med tandpetare och stek dem i smör tills de får färg.
• lägg dolmarna i en ugnssäker form
• peppra och häll över kalvfond och sirap.
• Grädda i mitten av ugnen cirka 30-40 minuter tills de fått fin färg runtom.
• gör en brunsås på kokspadet som blev över från förvällningen av kålbladen.
• Servera kåldolmarna rykande heta.

Såklart ville vi titta på solförmörkelsen.

För att riktigt kunna titta närmare på den, lånade en pratglad äldre dam ut sina solförmörkelseglasögon från 1954 till André.

I fredags efter arbetet stod Patric och Chelsie utanför min skola och väntade på mig. Vi tog bussen till Vasastan och gick på Tennstopet och drack varsin öl.

Efteråt gick vi till Knut, en norrlänsk restaurang på Upplandsgatan.

Till förrätt åt vi mini Pitepaltar.

Chelsie svalde ner det hela med en drink, i stället för en kall mjölk.

I lördags kom Corinne och Simon förbi, vi tog en liten shoppingtur på Götgatan, båda två gjorde några inköp. Kul att inte behöva gå så långt när man ska handla kläder. Sofie undrade om vi ville komma förbi hennes bar och ta en öl innan middagen och det ville vi, Patric var i krokarna på jobb, så när han var klar med sitt gick han dit. Jag och André kom dit en stund senare.

Det var som att kliva in i den gamla såpoperan Skål som gick på TV på 80-talet. Den där varma, familjära stämningen omslöt oss direkt när vi steg in, sorlet från gästerna blandades med bra musik, och hela rummet andades en trivsam, nästan nostalgisk atmosfär. Vi var helt lyriska, det var så himla mysigt! Vid baren satt stammisar som om de aldrig lämnat sina platser. Några spelade spel, skrockade och skålade, medan en ensam gammal dam bredvid oss satt och tog ett glas vin. Hon såg ut att njuta i fulla drag av eftermiddagen och sina kycklingvingar.

Jag och André hade satt oss så att vi hade perfekt utsikt över baren och Sofie, som med stor vana hällde upp öl. Plötsligt parkerade sig Patric bredvid oss, och vi satt tre i rad, som ett litet gäng förväntansfulla åskådare. Han ville inte heller missa när Sofie blandade ihop drinkar bakom bardisken. Vi måste ha sett ganska skojiga ut där vi satt, som en smått excentrisk familj som tagit över en del av baren. Familjen Pinsam, haha – men vi trivdes, och det var precis så det skulle vara.

Mitt AIK-hjärta sved lite extra när jag såg Hammarbyfansen samlas på Medborgarplatsen i förmiddags, de har en otrolig gemenskap som jag inte sett hos något annat lag, det var mäktigt att se, även för en AIK-are som mig.