Min favoriträtt just nu är en snabbvariation av koreansk tacos med köttfärs, bara tanken på det vattnas det i munnen. En hemmagjord misosoppa till det är heller inte fy skam.

Här kommer receptet:

• 500 g köttfärs
• 1 dl japansk soja
• 3 msk strösocker
• 2 msk sesamolja
• 4 klyftor vitlök, rivna
• neutral rapsolja, att steka i
• Gör så här: Blanda alla ingridienser och stek i en stekpanna.

Gochujangmajonnäs:

• 1-2 msk gochujang (koreansk chilipasta, kan ersättas av sriracha eller sambal oelek)
• 1 tsk sesamolja
• 1 klyfta vitlök, riven
• 2 salladslökar, fint skivade
• 1 dl majonnäs
• Gör så här: Blanda samman gochujang, majonäs, vitlök, salladslök och sesamolja.

Marinerade böngroddar:

• 0,5 tsk salt (gärna natriumglutamat)
• 150 g böngroddar (från mungbönor)
• 2 tsk sesamolja
• 2 tsk rostade sesamfrön
• Gör så här: Lägg böngroddarna i en skål. Koka upp 2 liter med varmt vatten och häll över böngroddarna. Lägg sedan groddarna i ett durkslag och skölj rikligt med iskallt vatten. Blanda sedan groddarna med sesamolja, salt och sesamfrön.

Numera har jag två barn som kan konsten att baka bröd. För ett tag sedan bjöd Sofie på ett surdegsbröd som var galet gott. I går ställde sig Chelsie och bakade bagels som smalt i munnen.

I helgen kommer vi att vara kvar i stan, Patric ska jobba och jag ska njuta av det fina vädret. Jag såg att vi får varmare temperaturer i morgon och på lördag, det blir helt underbart!

I veckan har jag arbetat en endaste dag och det var i måndags, sedan dess har jag varit sjuk. Både Chelsie och jag åkte på Patrics förkylning från förra veckan, och han har fortfarande inte återhämtat sig helt. Kort sagt, en riktigt seg rackare!

Den här totempålen stötte jag på i måndags när jag gick till tantolunden, otroligt fin.

André kom hem i veckan och stannade ett par dagar, och på torsdagskvällen kom Corinne. Jag blir alltid lika glad när de är hemma, även om de mest är upptagna med sitt. André satt klistrad med sina böcker och pluggade, medan Corinne jobbade hemifrån vid datorn. Trots det är det fint att ha dem nära. Sofie bor ju bara några kvarter bort, men henne ser jag knappt röken av heller, antingen pluggar hon eller så jobbar hon i baren. Jag får helt enkelt ta vara på de stunder som ges och njuta av dem när tillfälle ges. Samtidigt är det tur att Chelsie fortfarande bor hemma.

Här sitter jag omringad med alla som jag älskar, vilken lycka att få älska så många!

Patric kom hem på fredagseftermiddagen med ett släp som vi hyrt över helgen. Det gamla köksbordet fick tyvärr inte plats i bilen, så den enda chansen att få med det till landet var just i ett släp. På vägen till Dåwö såg vi en otrolig solnedgång, jag blev helt lyrisk.

Jag kan inte säga att jag gjort många knop i helgen, min astma är rent ut sagt bedrövlig. Ett tag funderade jag faktiskt på om jag skulle åka in till närakuten och få lite syrgas, eftersom jag fick så stora problem med att andas, men som tur var så blev det bättre efter att jag hade tagit några extra puffar med astmamedicinen. Jag håller tummarna att astman kommer att hålla sig i schack framöver!

Patric kopplade på sommarvatten efter visst besvär, den krånglar nästan varje gång man ska sätta på det, i år, inget undantag. Det är alltid lika spännade att titta på när han vadar ut i vattnet med sina galonbyxor.

I morgon är det dags att börja arbeta igen, det bli också en tur till sjukgymnasten, förhoppningsvis får jag lite nya övningar för ryggen. I kväll blir det kronärtskocka och koreanska tacos till middag, mums!

För att liva upp köket i det annars så kalla världsläget köpte jag hem en bukett tulpaner i min favoritfärg.

För att piggat upp mig ännu mer mötte jag upp Patric och Chelsie efter arbetet i fredags och tog en AW på vårt favvoställe, Söders hjärta.

Varken jag eller Patric var sugna på att laga fredagsmiddag.

Patric kände sig fortfarande en smula hängig efter att ha varit magsjuk i veckan, han var också väldigt förkyld. Själv var jag alldeles för trött för att börja dona bland kastrullerna, så vi sladdade in på en libanesisk restaurang på Tavastgatan, Tabbouli och åt deras avsmakningsmeny nummer 2.

Alla var nöjda med de olika rätterna, men trots att vi kämpade tappert lyckades vi helt enkelt inte få i oss allt. Herregud, vad det blev mycket mat över. Chelsie krävde att de gjorde en ”doggy bag” med alla rester, hon behövde lunch till sitt arbetspass på lördagsmorgonen. Lyckligtvis var personalen tillmötesgående och vi kunde packa ihop resterna.

Tidigt på lördagsmorgonen åkte jag, Patric och Sofie och hämtade upp vårt nya matbord som vi köpt på Länna möbler. Vårt gamla köksbord är ett gammalt arvegods som vi nu tar till landet, det nya runda bordet passade perfekt.

På kvällen var det dags för fest. Eva fyllde 60 år, stort grattis!

Alltså, dessa fina ungdomar! Jag blir alltid så glad varje gång jag träffar dem och deras föräldrar.

Det var knökfull med gäster i den stora villan så det var en smula svårt att manövrera sig fram i rummen. Kvällen till ära bjöd de på….libanseisk mat.

Festdeltagarna var uppsluppna och det var hög stämmning, det blev både sång och gitarr. Det avhandlades allt från kommande fester och Norrlänska trippar. Jag älskar att gå på fest och ett bonuskort denna kväll var att träffa vänner från förr, vilken trevlig kväll det blev!

Det har nu gått 2 veckor sedan jag började arbetat 50% och det har varit lite av en utmaning för ryggen. Jag har bitit ihop på jobbet men när jag kommit hem har jag rasat ihop i soffan och är stel som en pinne i ländryggen och har väldigt ont, men jag kämpar på.

I helgen har vi varit på landet. Patric byggde klart det sista på uteduschen. Jag blev väldigt nöjd med resultatet.

När nu äntligen badstegen kommit i vattnet svingade jag mig ner för den och tvättade av mig mellan bastubaden, burrr, det var iskallt!

På kvällen grillade vi kammusslor och tigerräkor som legat i marinad halva lördagen. Jag gjorde även falska sniglar med massor med persilja och vitlök, det blev jättegott!

Vilket mars-väder det har varit, så varmt och skönt ute, solen har gassat och jag har njutit av både fågelkvitter och snödropp. Jag såg att nästa veckas väder bjuder på kallare väderomslag, men så länge vi går åt rätt håll så gör det inte så mycket.

Medan det stormar i världspolitiken går livet vidare. Hur det kommer att bli står skrivet i stjärnorna. Jag fortsätter att gå till jobbet som vanligt, borstar tänderna, andas in stadsluft, men mina tankar snurrar på för att försöka förstå vad som händer i den nya världsordningen.

Här sitter vi muntra i soffan på landet och tittar på melodifestivalen och äter några chips med dipp till, allt är som vanligt, fast ändå inte.

Patric påbörjade bygget av en utomhusdusch som ligger i anslutning till bastun.

Nästa helg ska han bygga klart dörren till duschen och de sista två plankorna på sidan ska spikas upp.

Chelsie blev sugen på våfflor så det bjöd jag på till lunch i söndags.

Men vilket vårväder vi har, hela veckan ska temperaturen ligga mellan 9 till 12 grader. Ett stort plus med mitt jobb är att jag är ute mycket i alla väder och just nu är det extra härligt.

I fredags när vi kom ut till landet, höll vi bokstavligt talat på att sätta chipsen i halsen, som en reporter uttryckte det hela, när vi nåddes av nyheten om det välkalkylerade bakhållet som leddes av J.D. Vance i det Ovala rummet. Mötet mellan Trump, Vance och Zelenskyj spårade snabbt ut och detta medan Zelenskyj skälldes ut inför tv-kamrorna som rullade på inför världens beskådan.

Enligt Vance uppträdde Zelenskyj respektlöst mot presidenten. Trump, han å andra sidan hängde snabbt på och började också skrika på Zelenskyj och tyckte att han borde visa mer tacksamhet. I stället för att äta lunch tillsammans och sedan vid en pressträff skriva på avtalet om att USA har rätt till en del av Ukrainas mineraler lämnade Zelenskyj Vita huset i förtid. Det som hände var att Vance och Trump visade öppen vrede och respektlöshet mot en president som representerar ett land som i tre års tid slagits för sin frihet och självständighet.

Frågan är; har Valdimir Putin en hållhake på Donald Trump? Trump har på rekordtid gått från att låta USA vara en allierad till Ukraina till att anamma Putins bild av kriget. Trump verkar helt bortse från att det var Ryssland som helt oprovicerat invaderade Ukraina. Följderna efter det här lågvattenmärket är svårt att veta, men det kan bli rena katastrofen för både Ukraina, Europa och världen.

USA garanterade i Budapestuppgörelsen 1993 Ukrainas säkerhet i gengäld mot att Ukraina gjorde sig av med sina kärnvapen. Nu står det klart att inte heller USA har någon vilja längre att följa sina åtaganden enligt den uppgörelsen, Ryssland har under en lång tid struntat i vad de skrev på. Detta är en tydlig markering mot Ukraina att de inte längre behöver följa sin del av avtalet, det vill säga avstå från att skaffa kärnvapen.

André går sista terminen på röntgensjuksköterskeprogramet i Uppsala. I helgen fick han jobb på Danderyds sjukhus med start i mitten av juni. Stort grattis!

Varje gång jag och Patric åker till landet lyssnar vi på USA-podden, numera spelar de in två poddavsnitt i veckan, vilket man kan förstå med tanke på allt som händer i USA och i världen.

Vädret på Dåwö var inte på vår sida, himlen var mulen, och regnet hängde i luften. Den här helgen blev det en tur till Byggmax, där vi köpte virke till två staket. Vi har fortfarande några saker kvar att bygga på bryggan, men sedan är det äntligen färdigbyggt!

Vi grillar året runt på landet, jag tycker det är jättemysigt. I lördags gjorde vi lammfärsspett med fetaostkräm och till det gjorde jag en ordentlig sallad.

Innan middagen bastade vi och fnissade glatt när KAJ sjöng på det temat på melodifestivalen.

Jag blev så nöjd med staketen! Det mindre staketet vid vattnet ska Patric göra ett kors på så småningom mellan ribborna, det kommer att bli jättefint.

Först ut en förebild.

Sedan en efterbild.

I morgon börjar jag arbeta 50% och kommer sedan att byta avdelning i mitten av veckan. I torsdags var det dags igen för nya nedskärningar. Nu får alla förskolärare i skolan kicken och även några nyanställda lärare. Jag är minst sagt upprörd, flera av mina arbetskompisar får alltså sluta även om de arbetat 20 år på skolan eftersom det har bestämts att alla förskolärare ska bort.

Donald Trump har varit president i mindre än en månad. Trots den korta tiden vid makten har han hunnit göra flera uppseendeväckande utspel, han anser att USA ska äga Grönland och Panama, militärt om det behövs. Trump har redan hunnit byta namn från Mexicanska golfen till Amerikanska golfen. Kanada ska bli en delstat. USA ska ta över Gaza och vill förvandla det till Mellanösterns riviera. Trump tillsammans med Elon Musk har stängt ner USAID som är världens största biståndsgivare.

Det står numera klart att vi fått en ny världsordning, på ena sidan står Putin och på den andra Trump, hand i hand. I veckan träffades USA och Ryssland i Saudiarabien för att prata om ett fredsavtal, där varken Ukraina eller Europa var inbjudna, det blev en käftsmäll som heta duga. Efter mötet trippar de två företrädarna ut och berättade att de vara mycket nöjda med samtalet. Efter mötet har det haglat uttalanden från Trump där han bland annat säger; Ukraina startade kriget och att Zelensky är en diktator.

Europa måste steppa upp och inte försöka blidka Trump med smicker, det tåget har gått.

För ett tag sedan klev JD Vance in i Europas vardagsrum och på en gång började han lägga sig i vår demokrati och hur den ska skötas.

Efter det inlägget blev jag mäkta upprörd över Jimmy Åkesson uttalande om JD Vance. Det är högerpopulistiska partier som SD som vill försvaga yttrandefriheten och inget annat.

Länge var jag naiv nog och trodde att krig och förintelse i världen inte skulle drabba lilla Sverige, men nu står vi här och ser hur ett demokratiskt land hotar godtyckligt andra demokratiska länder. Tyvärr är vi bara i början på denna färd och har ingen aning om hur det här kommer att sluta, men glöm inte att din röst är viktig!

Veckorna och dagarna rusar förbi i en svindlande takt. Jag älskar våren, och bara tanken på att den väntar runt hörnet fyller mig med en sprittande glädje i både benen och i sinnet. En alldeles underbar känsla!

En sak som jag gärna skulle vilja göra oftare är att äta brunch ute. Det passade jag och Patric på nu när vi var i stan helgen som gick. Vi åt på Greasy spoon på Tjärhovsgatan och som starter tog vi varsin Virgin Mary, mmmm.

Jag beställde in en ”egg benedikt” och Patric åt en ”full english breakfast”.

Jag älskar verkligen gospel, särskilt när det är live. Energin, rytmen , det går ju inte att bli annat än jätteglad! I höstas föreslog Patric att vi skulle börja sjunga i en gospelkör tillsammans. Jag bara… host, va? Jag är ju inte direkt känd för att vara en näktergal, till skillnad från honom som faktiskt kan sjunga. Tiden gick, och när jag berättade för Chelsie om sin pappas längtan efter att sjunga gospel blev hon eld och lågor. Igår var det dags, hon, Patric och en av hennes kompisar gick iväg för att sjunga, och så vitt jag förstår var alla tre mer än nöjda. Och jag? Jag försöker fortfarande smälta att min man numera sjunger i en gospelskör…

Man kan tycka vad man vill om ”alla hjärtans dag”, men jag firar gärna den dagen. Finns det något att uppmärksamma hänger jag på, jag tycker att vardagen blir lite roligare när man har något att längta till. I många år har jag målat och klippt ut hjärtan med barnens namn på och även deras pojkvänner och hängt upp på en dörr eller vägg. Numera har jag ju bara ett barn kvar i boet så jag gjorde ett gemensamt kort och skickade det i familjechatten, absolut inget märkvärdigt men ett bra tillfälle att skicka en massa kärlek till dem.

Fredagskvällen började bra, jag och Patric möttes upp på Söders mysigaste pub, Söders hjärta, vi tog varsin öl och satt och pratade. När vi kom hem bjöd Patric på en skaldjurstallrik med skumpa till.

Patric serverade färska- och rökta räkor med hemmaslungad aioli, gratinerade kammusslor och vi delade även på en färsk hummer, så gott!

Lite senare på kvällen tittade Sofie förbi. Hon bjöd på nybakat surdegsbröd som hon bakat alldeles själv, brödet var helt magiskt gott, hon är så otroligt duktig på att baka.

Igår var jag på 60-årsfest hos min arbetskompis. Vi bor bara tre kvarter ifrån varandra, så det gick snabbt att både gå dit och hem. Det var en trevlig tillställning med många gäster och stämningen var på topp. Efter fyra timmar på en klaffstol började dock ryggen säga ifrån och värken blev så påtaglig att jag till slut var tvungen att tacka för mig och gå hem, men innan jag gick tuggade jag i mig ett par chokladbollar som var indränkta i konjak, jättegott!

Hemma har det varit skönt med en brasa, jag har känt mig lite ruggig och det kan eventuellt bero på att det är 11 minusgrader ute.

I dag har jag lovat Chelsie att göra pitepalt, så jag måste väl våga mig ut i det kalla vädret för att köpa potatis, men å andra sidan strålar ju solen och det vill man ju inte missa.