Förra veckan lyckades Sofie ta sig hela vägen till sin första anställningsintervju, något som nästan får ses som en otrolig bragd med tanke på den hårda konkurrensen De flesta utannonserade tjänsterna är dessutom vikariat, samtidigt som varje tjänst lockar ett stort antal sökande och antalet lediga tjänster är begränsat.
Osäkerheten har varit påtaglig eftersom hennes nuvarande vikariat löper ut redan på fredag, och skolan där hon arbetar har inga nya lärartjänster att erbjuda. Därför kom dagens besked som en fantastisk lättnad och glädje. Sofie fick jobbet hon sökte och börjar sin nya tillsvidare anställning som lågstadielärare i augusti.
Efter månader av engagemang, tålamod och hårt arbete känns det extra roligt att se att allt slit har gett resultat. Nu väntar en välförtjänt sommar och en spännande nystart till hösten. Stort, stort grattis Sofie!

Nu när det har ordnat sig för Sofie, med både arbete och bostad, har ett lugn infunnit sig inom mig. Det känns som att jag äntligen kan släppa taget lite och lita på att hon kommer att hitta sin egen väg. Inte heller André och Corinne behöver jag oroa mig för längre, även de har arbete och ett tryggt hem. Det är en fin känsla att se barnen stå stadigt på egna ben och skapa sina egna liv. Jag kan inte låta bli att känna både stolthet och glädje över allt barnen åstakommit.
Nu ska jag bara njuta av de första riktigt härliga sommardagarna på landet, med de ljusa kvällarna, den spirande grönskan och alla ljuvliga dofter. Snart är det dags för skolavslutningar, och då är det dags för ”Den blomstertid nu kommer” som verkligen hör till årstiden och har en förmåga att väcka minnen även långt efter att man själv lämnat skolbänken. Inte nödvändigtvis längtan efter läxor och prov, men efter förväntan, frihetskänslan och vetskapen om att en hel sommar låg framför en och allt det som hör sommaren till.
I veckan ska jag traditionsenligt sätta upp Sofies egengjorda sommarlovsskylt, den som genom åren har suttit på alla möjliga dörrar. Den bär med sig många minnen och berättelser från skolavslutningar som passerat. Traditionen lever vidare, även nu när skolavslutningen inte längre gäller vare sig barnen eller mig själv. Skylten kommer upp, sången spelas, sommaren börjar och vissa saker får vara precis som de alltid har varit.

Under veckan fortsätter jag med målningen av verandans ute- och inneväggar. Det tar sin tid, men det kommer att bli riktigt bra när det väl är färdigt.

För tänk vad lite färg kan göra stor skillnad. Den pärlgrå nyansen har gett verandan en betydligt varmare och mer ombonad känsla. Nu återstår bara att måla taket vitt och sätta upp några lister, sedan är projektet förhoppningsvis i mål.