Festivalyra

När Vattenfestivalen pågick under 90-talet tyckte jag att det var en riktigt rolig tillställning, verkligen extra allt! Därför är det jättekul att Kulturfestivalen har axlat den rollen och bjuder på massor av olika jippon och aktiviteter, inte minst för ungdomar.

Glad i hågen mötte jag upp Patric på Norrbron i fredags för att spana in maten på Kulturfestivalen och bestämma vilken lunch vi skulle slå till på bland alla foodtrucks. Men innan jag begav mig dit åkte läppstiftet på, lite festivalfin måste man ju vara!

Det fanns massor av trevliga rätter att välja mellan, men till slut föll mitt val på en ramslökskorv, medan Patric satsade på en annan hantverkskorv. Det hela svalde vi ner med varsin kall mellanöl, en riktigt trevlig festival-lunch!

På kvällen kom Sofie, Corinne och Simon över på middag. Det är Sofies första arbetsvecka på det nya jobbet, och hon kommer inte bara att arbeta som lågstadielärare, utan också undervisa i engelska på mellanstadiet i årskurs 4–6. Jag vet att hon kommer att fixa det här galant, hon är som klippt och skuren för jobbet!

I lördags tog jag, Patric och Chelsie en promenad och tittade på Nytorgsfesten på Södermalm. Jag som tyckte att det hände mycket på Kulturfestivalen höll nästan på att baxna när vi närmade oss Nytorget. Jösses, vad stort det var! Det kryllade av loppisar, smyckesförsäljare och foodtrucks med massor av otroligt spännande mat. Det fanns till och med ett spåtält där en kvinna satt och läste i händerna. Det var verkligen full fart runt hela Nytorget!

Sent på kvällen sprang Patric och Corinne midnattsloppet.

Själv mötte jag och Chelsie upp de här tjejerna, som hade hittat ett bord på Honey-Honey på Folkungagatan. Där kunde vi slå oss ner och följa Midnattsloppet från första parkett.

När det var dags för Patric att springa förbi kastade vi oss ut på gatan för att filma det hela. Tyvärr lyckades jag inte se honom med mina egna ögon, men jag fick åtminstone med honom på film, alltid något!

När jag och Chelsie sedan skulle ta oss tillbaka in på puben igen tog dörrvakten ett stadigt tag i min axel. När jag vände mig om tittade hon på mig och sa: ”Oj, du såg så ung ut!”

Alltså, man tackar! Det var ju inte direkt igår jag blev leggad, så den karamellen tänker jag suga på länge.

Chelsie kunde förstås inte sluta skratta bakom mig, vilken upplevelse! Jag tror minsann att Honey-Honey har seglat upp som mitt nya favoritställe, om inte annat för att jag tydligen fortfarande ser ut som någon som behöver visa leg. Hahaha!

Patric och Corinne fick riktigt bra tider, båda sprang på ungefär en timme. Simon var tyvärr skadad och fick därför hoppa över loppet, men nya friska tag nästa år! Själv har jag redan bestämt mig för vad jag ska göra nästa år: jag kommer att sitta spikad på Honey-Honey och heja på, bästa puben i stan numera, enligt mig!