Sida 97

Butt, backside, booty och Bianca

Den stora skillnaden efter att ha gympat och gymmat i ett par veckor är att jag känner av min rumpa, alltså på ett positivt sätt. Den är inte särskilt mycket mindre, men den har blivit fastare och känns mer som den är ett med kroppen. Varje gång jag är ute och går blir jag påmind om den saken för det gungar inte lika friskt numera.

Å så har vi det här med celluliter, det är ju sällan kul. Ju äldre jag blir desto gropigare har den nedre mellandelen på kroppen blivit. När jag stod i omklädningsrummet på MQ och provade en klänning insåg jag att även där har det blivit en liten förbättring. Jag tror minsann att hårt arbete lönar sig.

Rumpan är kanske inte den kroppsdel jag brukar orda så mycket om (den sitter ju där den sitter) men just därför förvarnade jag barnen lite svagt om att det troligtvis skulle bli ett rumpinlägg om den… jag menar , så att de är någorlunda beredda.

Och nu till något helt annat. I går var yngsta dottern iväg med sin klass och tittade på talang på Stockholmsmässan.

Tålmodigt stod hon som sista personen i selfie-kön och väntade på sin tur. Till slut kom hon äntligen fram, så att Bianca kunde ta en bild på dem båda två, den lyckan.

Gissa vem som kommer att titta på Wahlgrens värld i kväll? Nytillskottet blir nog yngsta dottern.

Ha det fint!

So long, så länge.

Ett tyskt 80-tals minne

För ett tag sedan hittade vi ett riktigt gott Rieslingvin från Tyskland som vi drack till vår torskrygg. Jag måste erkänna att jag var ganska skeptisk från början. Det första jag tänkte på var de gamla tyska vita vinerna som jag med lätt rysning drack av på -80 talet, nu pratar vi om Zeller Schwarze Katze, Liebfraumilch samt Blue Nun för er som kommer ihåg dem. Det krävdes att dra i sig minst två tre flaskor för att bli någorlunda salongsberusad, de var alltså så pass alkoholsvaga och var en aning för söta. Ni förstår min skepsis…Den här Rieslingen var det något helt annat, frisk, smakrik och jättegod.

Riesling Trocken, 50 Parallel, nr: 5824, finns på Systembolaget och kostar 94 kronor. Den beskrivs som ungdomlig med mycket frisk smak med inslag av päron, honung, gröna äpplen och citrus. Serveras vid 8-10 grader som aperitif eller till rätter av fisk och skaldjur.

Ha det fint!

Arrivederci!

En rejäl blutasup

Äldsta dottern kom besviken hem och berättade att hon försökte ge blod på blodgivarcentralen på Söder i eftermiddags. Tyvärr låg hennes blodvärde under gränsen för det normala och i och med det blev hon inte bloggivare denna gång utan blev i stället rekommenderad att uppsöka vårdcentralen. Med dyster min övningskörde dottern till affären där vi införskaffade Blutsaft och det här.

Blodpalt-tunnbröd. Ganska gott men efter en tugga så fastnade alla de små svarta smulorna och letade sig in i varenda vrå i tandköttet. Dottern var tvungen att gå och borsta tänderna efter två tunnbrödskivor.

Blutsaften var inte min eller dotterns favorit, nä, fy så äckligt. Tur att det inte är jag som behöver hutta på den fortsättningsvis, burr.

Då så, snart är det dags att sätta tänderna i köttgrytan som stått till sig i kylskåpet och dragit sig sedan i söndags. Mmm, kommer att passa förträffligt med tanke på denna halvdeppiga väderdag.

Ha det fint.

So long, så länge.

Dråpligt

Efter morgonens möte tog jag en snabb promenad till Friskis&Svettis och satte igång med att slita i maskinerna på gymmet.

Vilken underbar skön känsla det är när sista delen av gympaschemat äntligen är avklarad. Håller det här i sig kommer jag troligtvis att kunna göra piruettskruvar i slalombacken till nästa år.

Helt slut och svettig blev det svårt att uppbåda något som ens liknar ett leende.

Men jag har nog aldrig i hela mitt liv tränat så mycket som jag gör nu, det blir runt 3-4 gånger i veckan. Det tog mig över 50 år innan jag började anamma denna träningsform. Jag har varit lyckligt ovetande om behovet av att behöva styrketräna och hoppa runt på ett gympapass, nu vet jag bättre.

Det bästa med allt är att jag just nu är inne i ett härligt flow och bara längtar dit…trodde aldrig jag skulle uttala de orden.

Förra veckan köpte jag nya träningskläder. I provrummet i butiken kändes de rätt ok och därför slog jag till. När jag kom hem ställde jag mig framför spegeln med mina nya superslimmade kläder… men denna gång kändes det inte alls bra. När jag stod där och velade kom jag plötsligt ihåg att min man hade ett par jättesnygga joggingbyxor, de letade jag upp och insåg att de passade bättre på mig än på honom (visserligen skulle han nog inte hålla med om det, men det hör inte till saken.)

Jag ringde upp min man och frågade om jag möjligen kunde få dem. Utan att tveka sa han glatt ja. Hm, undrar varför det gick så lätt?

På kvällen kom han hem med en stor kasse med ett par ännu snyggare byxor än de gamla, tydligen blev han glad över att bli av med det gamla paret.

Nu till den bittra delen, herregud vad mina byxor är för varma att motionera i… jag måste skaffa nya.

Ha det fint!

So long, så länge.

In love whith my bruschetta

Jag vaknade upp pigg som en mört redan fyra i natt och undrade om detta är ett nytt ålderstecken? Helt sugen på att kliva upp var jag dock inte så därför stannade jag kvar i sängen och låg och lyssnade på min talbok fram till sju i morse, det kändes mer som en rimligt tid att gå upp.

Först upp var jag faktiskt inte, mellandottern stod redan i köket när jag kom ner. Hon har städdag med ungdomsgruppen och skulle vara i kyrkan tidigt denna morgon.

Damen i fråga är nyklippt. Hon blev så himla fin med det korta håret.

Halva morgonen satt jag och såsat framför datorn. Jag hann att läsa de flesta dagstidningarna och lyckades även dricka åtskilliga kaffetårar medan regnet smattrade mot rutan.

Skönt att det inte har varit så många måsten på helg-programmet. Jag har mest småpulat med lite allt möjligt här hemma. Vi har även tagit en tvåtimmars svamp-promenad i skogen intill. De backarna… gaaaah, de gjorde verkligen susen för mina benmuskler.

Bruschetta är en riktig favorit i vår familj. Jag bjuder ganska ofta på den förrätten i olika tappningar.

Detta goda surdegsbröd med frön på köpte jag med mig hem.

Till kvällen skivade jag upp brödet, penslade på rikligt med olivolja. In i ugnen så att det fick färg. Duttade sedan på en sked med den färdigköpta kronärtskockspuré på några brödskivor och tog soltorkade tomater på de andra. Som pricken över i:et strödde jag på ruccola och pinjenötter. Det kan varieras på oändligt många sätt, det är bara fantasin som begränsar.

Ha det gott!

Arrivederci!

Höstdukning

Jag och yngsta dottern gick ut i regnvädret och letade rekvisita till kvällens middag. Vi ansträngde oss verkligen på eftermiddagen för att hitta lite fint naturmaterial där ute.

Det blev mycket rolig middagspiffing av alla fina löv och bär som vi fann.

Ha en fortsatt fin kväll!

So long, så länge.

Tandställning, räls, gummisnoddar…och jag

Yngsta dottern fick tandställning i överkäken redan vid nio års ålder. Det berodde på att hennes ena framtand inte ville komma ner och därför drog man fram tanden med hjälp av operation och tandställning.

Förra året hittade framtanden äntligen ut och dottern fick fortsätta ha räls ett tag , men bara på fem (5) tänder för att framtanden skulle stabilisera sig. När de äntligen tog ut rälsen satte de dit en lite metallplatta som fortfarande agerar som skydd för framtanden.

Häromdagen blev det ett besök i Liljeholmen för att göra en check av denna metallplatta. När tandregleraren med rynkad panna petade och drog i några av hennes tänder förstod jag att något var i görningen.

När han efter en del hummande tittade upp meddelade han sin dom: dottern behöver en ny uppsättning tandställning i både under-och överkäken, en jätteräls med andra ord.

Suck! kanske inte just över domen utan mer över allt runt omkring. Nu pratar vi om att jag måste hänga hos tandregleringen jämt för det var precis det jag gjorde när både yngsta -och mellandottern hade tandställning samtidigt. Antingen så skavde det i någons mun eller så var det problem med mellandotterns gummiband (som jag fortfarande hittar delar av här hemma, och då bör det påpekas att hon varit tandställningsfri i mer än ett år) Det kändes faktiskt som om jag ett tag bodde i mottagningsrummet för jag var där jämt.

Ok, dags för några djupa andetag…det är ju faktiskt fredag.

Hoppas ni får en toppenskön helg!

Ha det fint.

So long, så länge

Är han sann?

Med bestörtning tittar jag på bilden av Donald Trump när han kastar ut en rulle hushållspapper samt rispåsar i en kyrka i Purto Rico.

Bildresultat för donald trump puerto rico hushållspapper bild

Foto: Reuters TT nyheter.

Trump har dessutom mage att påstå att orkanen Maria ”inte är en riktig katastrof” och fortsätter spåra ur med orden: ”ni har satt vår budget ur spel.”

Hur oskön är han inte…

I dag har jag hängt med den här bönan, hon har haft studiedag hela långa dagen.

Efter mitt morgonpass på F&S tog vi bilen till det nästan folktomma Experia och släppte loss , nåja, det var nog mest yngsta dottern som roade sig.

Jag passade på att fotografera den icke stillastående dottern. Eftersom hon var snabbare än en vessla sprang jag och kameran oss något trötta för att försöka komma i kapp och förhoppningsvis fånga henne på bild.

Vi avslutade vistelsen med att gå till Dollarstore som ligger nästan vägg i vägg med leklandet. När vi stod vid godisavdelningen så fick dottern något beslöjat i ögonen och den tiggarblicken kände jag igen på en mils avstånd. Jag påminde henne om att jag köpt en papperskorg för 30 kr åt henne och att hon därför kunde glömma allt vad sötsaker heter. Som tur var kom hon ihåg det och kunde därför släppa sitt godisbegär så att vi kunde gå och ställa oss i kassa-kön i stället. Pju, i bland har man tur.

Ha det fint!

So long, så länge.

Ett grekiskt middagstips

I går gjorde jag en av barnens favoritmiddagar, grekiska Lilysar. Jodå, vi åt som om vi aldrig sett mat tidigare, detta gällde alla förutom vegetarianen såklart, hon fick annat.

Grekiska Lilysar:

( Jag höftar med alla ingredienser så därför skriver jag inte ut några mått. )

Pitabröd

Köttfärs

Vitlök

Kryddor

Svarta oliver

Fetaost

Rödlök

Tomat

Gräddfil

Gör så här:

Dela pitabrödet i två delar. Blanda den råa köttfärsen med vitlök och kryddor ( jag tog, salt, peppar, herbarmare och smoked paprika) Klicka på den råa köttfärsen med en gaffel och fördela det tunt över hela pitabrödet.

Häll på mycket olja i stekpannan. Stek pitabrödet så att all köttfärs blir genomstekt i hög temperatur. Stek på båda sidorna. Lägg upp dem på hushållspapper så att all överflöd av oljan sugs upp.

Toppa Lilysarna med fetaost, rödlök, svarta oliver och gräddfil, eller varför inte dina egna grönsaksfavoriter. Jag tog även med röd paprika och sallad, samt gröna oliver.

Är det fler än jag och min familj som njuter av en stor varm och god kanelbulle?

Såklart stödjer vi bröstcancerfonden…

Ha det gott!

So long, så länge.

Spår av trolska funderingar

Vilket riktigt rugg-uggle väder vi har haft i dag. Visserligen ganska ljumna vindar men himlen har bestått mestadels av den betonggrå kulörten. I morse när jag stängde igen ytterdörren och begav mig av på ett jobbmöte kändes det nästan kusligt. Det fanns knappt en enda kotte ute och det var svårt att djupandas eftersom luften var så kvalmig. Känslan blev lite ”ensammast i världen” tills jag passerade en av förskolorna, för då rycktes jag snabbt tillbaka till verkligheten igen. Men känslan har liksom fastnat i mig under dagen, en känsla av overklighet, hm, skumt.

Mellandottern är helt kolossal, i går tog hon ner hela studsmattan själv. Hon stod och slet och drog i fjädrarna som hon inte gjort annat, själv stod jag i fönstret och såg på och blev alldeles matt bara av att titta på henne.

Allt gick bra med studsmattepinalerna, tills hon fick syn på de två likadana albinokatter som smitit in i källaren, dem tycker hon är något läskiga och vägrade därför att fortsätta ta in studsmattsdelarna…tills albinosarna var väck.

Jag brukar locka ut dem med skinka när de våldgästar oss hemma men den här gången blev det till att lyfta ut dem. De var inte ett dugg sugna på att gå.

Skönt att studsmattan är på plats för vinterförvaring. I år har det har inte varit mycket studsande på den. Vi får se om den åker upp nästa år eller om vi kanske tar ut den till landet i stället. Det finns gott om tid att fundera på det.

Hörrni, happy måndag!

So long, så länge.