Det blev en riktig vicka på höften afton. Sofie fick en kurs i hur underkroppsrörelsen i en salsa ska dansas.

Det fick hon med besked mellan skrattattackerna.

Flera av barnen var hemma under gårdagskvällen. André var med en stund men försvann sedan ut i nattlivet. Chelsie var på kalas en bit bort. Mitt under festligheterna försvann vattnet, det enda som hördes var ett gurglande läte från kranen. På nätet kunde vi läsa att det var en vattenläcka i närområdet. Vi informerades att det fanns en vattenpost tvärs över gatan där man kunde hämta sina förnödenhet, vilket vi gjorde. Därefter kunde kvällen lugnt fortsätta.

I morse blev det till att vakna upp till ett regnigt Stockholm. Vädret är inte jättemuntert. Ett kompakt dystert molntäcke som ligger som ett lock över takåsarna. Under dagen ska vi i väg och fika hos en kompis i stan sedan ska vi storhandla och fira fars dag.  Precis lagom mycket att göra en söndag.

Japp, då har jag lyckats klämma i mig två Gustav Adolf bakelser med bara några timmars mellanrum. Den första blev jag bjuden på under min lunchrast i skolan. Efter första tuggan skänkte jag mina tänder en tacksam tanke. De höll! Mina kollegor hade annan ätteknik, de slickade i sig chokladtäcket men vågade sig inte på skorpan.

Efter en något kaotisk eftermiddag med många borta och en övertid senare insåg jag att mina jobbnycklar var försvunna. Arg som ett bi försökte jag komma in i mitt skåp och hoppades på ett mirakel, men nej. Skåpet förblev låst. Surt, för där låg mitt busskort, mobiltelefon och hela väskan. Som tur var hade jag på mig min jobbmobil och kunde ringa hem. Stunden senare sladdade Sofie och c:o övningskörande förbi och hämtade upp en mycket tacksam mamma. Väl hemma kände jag något hårt i min fleeströja. Nämen se där, var det inte mina nycklar som låg där och tryckte? Som tur var bjöds det på en god och tröstande bakelse efter middagen.

Tack Gustav Adolf för det. Du räddade min kväll.

Då var ytterligare en halloween och en all helgonnadag att lägga bakom sig och att ej förglömma även ett höstlov.

Pinsamt nog glömde vi att köpa hem halloweengodis. De stackars barnen som vågat sig upp till oss fick gå härifrån tomhänta. När de knackade på dörren öppnade Patric och Chelsie. Barnen ropade glatt bus eller godis? Patric svarade -”vänta lite” och kilade in till köket och väste i mitt öra att detta fick jag ta hand om eftersom det är jag som är fritidspedagogen. Det föll sig alltså på min lott att göra de stackars barnen besvikna…I går köpte vi hem ett jättelass med godsaker. Kom någon? Nix. Gissa vem som blev glad över det?

I dag är det Andrés sista arbetsdag på Grönan. Han har stortrivts. När arbetspasset är slut för i dag blir det AW, eller after work som det heter. Sofie jobbar också rätt mycket. Hon tycker att Max är så mycket bättre att arbeta på än Mcdonalds. Corinne har varit hemma under helgen. Tyvärr har vi ändå knappt sett röken av henne. Hon har varit iväg med kompisar mest hela tiden. Jag och Patric har däremot umgåtts till den milda grad att vi slog till på en torktummlare. Vår gamla har sjungit på sista versen säkert i två års tid, äntligen kom vi till skott. Nu står den i badrummet och ser väldigt snygg och modern ut. I morgon börjar allvaret igen, jobb, jobb och åter jobb.

I morse följde Chelsie med mig till jobbet. Min arbetskollega hade också tagit med sig sin dotter. Hon och Chelsie är jämngamla och de hittade varandra ganska omgående. Det blev gofika och ansiktsmålning. Chelsie medelade mig när vi kom hem att hon gärna följer med mig fler gånger dit. Själv tyckte jag att det var jättekul att hon kom på besök.

För någon vecka sedan klippte hon av sig allt hår. Numera har hon en kort välskött frisyr till skillnad från tidigare.

I morgon är det halloween. Patric ska ut med jobbet och äta. André arbetar på Grönan och Sofie och hennes kille ska på fest. Jag hoppas att jag hinner få en skymt av dem innan de försvinner i väg. Om jag förstått saken rätt kommer de att vara utspökade upp till tänderna och det låter ju lovande. Chelsie ska pynta under morgondagen både med pumpor och häxor. Det blir hon och jag som inmundigar en supé ihop. Hon hotade med att det var hon som skulle laga morgondagens middag. Det lär bli spännande, särskilt när hon tilllade att hon inte kan laga mat. I värsta fall finns det gott om rester i kylskåpet. Corinne kommer jag förhoppningsvis att fortsätta ”snappa” med, just nu har vi flera snapdagar ihop, i love it!

Jag är verkligen glad över den stora förändringen som skett i mitt liv. Det känns fortfarande stort att bara vara ledig och helt fri efter arbetet. Det är först nu som jag inser vilken påfrestning det har varit i privatlivet att ha någon boende hos sig. Bara att jag och Patric gick på bio i dag utan barn eller att något av barnen måste vara hemma och ha koll på jourhemsbarnet känns otroligt bra. Jag kan knappt komma i håg sist vi var på bio tillsammans. Filmen vi såg var Downtown Abby. Tidigare har jag följt varenda avsnitt slaviskt när den gick på tv och då utan Patric vid min sida. Det var inte många på plats i biomörkret. Patric konstaterade lätt att han drog ner medelåldern rejält. När filmen tog slut fick vi snällt sitta kvar och vänta tills de äldre i sakta mak och med käppen i högsta hugg stapplade ut till foajén.

I går blev det inget lördagsodis så det passade bra att smaska i sig några hallon och lakritsskallar.

Chelsie har blivit medbjuden ner till Göteborg av sin kompis. De hoppade på tåget i förmiddags och kommer att bo på hotell. I morgon ska de göra Liseberg. Hon har längtat ihjäl sig efter detta jättelänge. Lite trött var hon efter gårdagens dagsvandring längs Bornsjön i Botkyrka kommun. Det kanske inte var det mest perfekta terrängen som vi med spänstiga steg stövlade igenom.

Vad är en vandring utan en gofika?

 Några timmars motion senare och med blöta byxor och ömmande fötter tog vi bilen till våra vänner som bjöd på en härlig höstgryta med gott vin till. Hos dem kunde vi äntligen pusta ut. Patric hade med sig några hemmagjorda öl som han bjöd på.

I morgon höstlov. Vi har inte så många barn inskrivna i veckan så jag kommer förhoppningsvis hinna med en hel del saker som jag skjutit upp under hösten. Arbetstempot i förskoleklassen är verkligen inte att leka med.

I går hjälpte vi Corinne att återigen flytta. Den här gången till en mer permanent studentlya. Rummet hon bodde i tidigare på Rackarberget kommer att renoveras i vår och därför blev det dags att röra på sig igen. Som tur var blev det inte långvägars hon flyttade, utan bara ett par hundra meter från det gamla stället. Numera bor hon i Studentstaden, ett område med gulliga hus och mycket trevligare omgivning. Utsikten från hennes fönstrer är betydligt bättre än tidigare, den vätter mot en stor och fin innergård med grillmöjligheter. Korridoren och köket som hon delar med ett gäng andra studenter är så mycket fräschare än det förra. Jag tror att hon kommer att stormtrivas i det här nya studentrummet/området.

I veckan åkte vi i väg på friluftsdag med våra 6-åringar. Vi åkte till Alby i Tyresö naturreservat. Dit kommer jag att ta familjen någon fin dag. Det var väldigt vacker och Sörmlandsleden går igenom området.

I dag är det Andrés första arbetsdag på Gröna lund.

Han ska bland annat servera sprit i en söt liten pumpahatt som han ska bära runt på vid dansområdet. Jag hoppas att han skickar en selfie…

I dag hann jag äntligen att ställa in alla utemöbler och sätta upp en uteljusslinga. Mina nyinköpta cyklamen planterades också ut på verandan. Nu kan vintern komma, jag är beredd.

I fredags gjorde jag en  jättegod förrätt, alltså, mums.

Halloumivåffla

1 paket halloumi

1 msk potatismjöl

rapsolja

Jokkmokksröra:

0,5 hekto Jokkmokksvedeldade sidfläsk

50 g philadelfiaost

0.5 dl crème fraiche

En halv liten  purjolök

Gör så här: Riv halloumim grovt. Pudra över potatismjölet och blanda. Pensla rapsoljan på våffeljärnet och lägg på en hög med halloumiriv på mitten av järnet. Stäng locket och grädda i c:a 2 minuter. Håll koll att det inte bränns. Toppa våfflan med jokkmokksröran eller vilken annan röra som du själv bestämmer dig för.

När middagen var uppäten och klar satt jag och Patric kvar och fortsatte att småprata vid middagsbordet. Då dök André upp utklädd till Fifun, den vita ansiktsfärgen saknades dock men den hann han att sätta på innan han drog iväg på halloweenfest. Det passade bra med fest eftersom det fanns något att fira. Samma dag fick han jobb på Gröna Lund. Där kommer han att arbeta i två veckor under halloweenfirandet. Det kommer väl till pass med lite extra pengar nu medan han pluggar.

Early birdy lördagmorgon åkte vi till landet och lämnade in båten. Vi hann knappt få en vindpust i ansiktet förrän vi var framme vid båtvarvet.

Det blev endast en kortis fram och tillbaka till ön denna gång.

På kvällen åt vi hamburgare. Corinne och Chelsie åt den vegetariska burgaren och vi andra åt en hemmagjord på köttfärs. Jag smakade på deras hamburgare och efter den tuggan kommer jag aldrig mer att äta den med kött. Holy makaroni, vad den var god.

Snart kommer Sofie hem från sitt arbetspass på Max. Efter det tänkte jag luta mig tillbaka i soffan och titta på någon bra film. Söndagsmysa är det bästa jag vet. I morgon är det en ny dag och en ny vecka. Dagarna fortsätter att rassla i väg.

Det blev en tur till Uppsala i dag, längtan efter Corinne blev för stor. Fast innan vi hastade iväg  tog vi en vända i skogen. På bara några minuter fick vi i hop 3 kg svamp. Vi hittade både trattisar och svart trumpetsvamp.

Vi kom fram lagom till lunch. Magen kurrade av hunger. Efter lite letande hittade vi en liten gullig italiensk restaurang i själva stadskärnan.

Varken jag eller Corinne var särskilt sugna på pizza. Vi beställde i stället in varsin jättesmarrig pasta, den slank ner i rekordfart. Patric däremot valde pizzan som också var jättegod.

Corinne visade sedan runt oss på hennes campus, där civilingingenjörerna håller till.

Jag är nöjd med helgen och allt vi hunnit med. Funderar på att göra en härlig hårinpackning och kanske till och med försöka sig på att göra  lite underverk i ansiktet med en ansiktsmask.

Ja, jisses, vad dagarna rullar på, allt går i ett. Jag hinner knappt blinka förrän dem är över. Nåja, nu är det äntligen helg. I morse tvingade jag med Patric till Farsta, jag behövde ett nytt merinoullställ och en massa annat som hunnit ta slut. Det finns inte en chans att jag orkar gå in i en affär efter arbetsdagens slut. Då vill jag prioritera middag, vila, samtala med barnen och bara vara. Som vanligt har vi en fullspäckad helg. Det är mycket som måste hinnas med som till exempel dammsugning.

Sedan vi skaffade en Dyson känns det så mycket roligare att slita fram dammsugaren. Blingfaktorn på apparaten är överväldigande fast det å andra sidan är inte mitt fel. Plötsligt en dag stod den bara här. Patric hade på eget bevåg införskaffat den. När jag såg den lila och guldiga elhistorien flämtade jag till av chock. Herregud, vem beställer en sådan färg? Förklaringen till denna historia löd: den köptes enbart för att den hade en riktig värstingmotor. Färgen hade han inte ens kollat upp när han beställde den. Numera har vi alltså en blingig apparat med en värstingmotor på. Ja,ja, det är bara att gilla läget. Dammsugaren i övrigt är jag supernöjd med. Det går lätt och smidigt att ta fram och mattorna blir kanonrena. Det kan ju också hända att jag fått lite hjälp med dammbiten av jättespindeln Allan.

Vila i frid.

I fredags hämtade Patric och Chelsie upp mig från jobbet. Vi åkte ut till landet. Fortfarande har jag inte riktigt smält att jag är fri som en kanariebird. Inga jourhemsbarn att överhuvudtaget ta hänsyn till. Regnvädret passade också bra eftersom vi fixade med olika projekt inomhus. Under helgen tog vi en tur till Eskilstuna för att handla, när vi ändå var där passade vi samtidigt på att kika in på Retuna. De har bland annat en second hand affär där. På väg ut från affären ser jag att Patric med ett alldeles för glatt leende håller något i händerna. Misstänksam närmar jag mig honom för att se vad som står på. Åhh, nej, de fulaste ölglasen i världshistorien trycker han ömt mot sin barm. Dem inhandlade han i ett nafs innan jag hann protestera allt för mycket.

Med stor försiktighet la han in sitt nyförvärv i bilen och vi kan fortsätta till nästa affär. Till min stora glädje passerade vi ytterligare en second hand affär. Med lite övertalning lyckades jag få Patric att tvärnita bilen och kika in även där. Samtidigt höll jag tummarna att Patric inte skulle få syn på något annat fult ölglas. Det gjorde han inte till min stora lättnad. Jag däremot hittade detta.

Tanken är att jag ska slipa hjulet och fixa med det, när det finns lite tid över för sådant. Barnen och Patric stönade högt och undrade om det kommer att bli ett vilda västern tema här hemma. Hm, de har ingen smak…

På landet blev det även lite grillning och en härlig båttur runt fjärden. I morse var det otroligt höstigt. Löven har börjat skifta färg, luften är härligt krispig och det kryllar av svamp. Det är så otroligt vackert i naturen just nu.

Corinne kom över en kortis. Hon trivs jättebra i Uppsala. Mycket plugg och mycket festande. Hon verkar ha hamnat i en jättebra klass, de verkar ha en fin gemenskap. 20 år och på väg in i vuxenlivet, det känns stort.