Tudelat

Det blev inte så mycket sagt under gårdagens läkarbesök mer än att de inte fått något slutligt svar från patologen. I och med det blev det heller ingen vårdplan. Men det fanns en bra nyhet och det var att lymfkörteln är frisk, det finns inget tecken på spridning av cancer. När läkarna haft sin nästa konferens kommer jag att få svar på om jag behöver genomgå en till operation. Det beror på att de redan nu hittat ”något” inte fastställt än vad, men att ”det” ligger nära marginalområdet, för mig innebär det i så fall att de behöver skära mer i det nyopererade området så att marginalerna blir större. Min läkare sa att risken är liten men att den finns där. Jag är bara rädd för att det blir som förra gången, att de inte fått med sig allt och att vid nästa MR-röntgen upptäcker att cancern återkommit. Oavsätt vilket beslutet de tar, känns båda beskeden tunga.

I veckan hörde sonen av sig och var sugen på att åka ut till landet i helgen, det tyckte även Sofie, mellandottern och hennes kille var en bra idé. Vi åker ut dit på lördag och sover över, jag längtar redan.

Patric är halvtidssjukskriven, det betyder att vi kan umgås och hitta på saker tillsammans. Det har blivit en del promenader men även ett besök på stadsmuseumet.

Varken jag eller Patric är helt ”fit for fight” än, men det blir bättre och bättre. Jag har fortfarande jätteont kring operationssåret och går på starka tabletter, det är jag inte van vid, för jag tar knappt en huvudvärkstablett om jag inte måste, men min läkare var hård och bestämd på den punkten, jag måste ta mina värktabletter.