Jag läste en väldigt intressant artikel i Dagens Nyheter i morse om ungdomars ohälsa.
—————————————————————————————————————————————————-
D.N. 21/5-18
Mönstret känns igen av sociologen Linda Hiltunen vid Linnéuniversitetet. I sin avhandling, Lagom perfekt: Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar, som hon la fram i höstas, lät hon 497 gymnasieelever berätta om sin vardag, hälsa och psykiska välbefinnande. Hon märkte vilken stor roll det perfektionistiska beteendet spelade i ungdomarnas liv.
– Det handlade mycket om status och relationer. Unga har en förbryllande medvetenhet om vikten av status och alla strävar efter normen där det övergripande mönstret handlar om att vara utåtriktad och ha en kropp formad efter ett smalhetsideal, speciellt för tjejer. Man ska också ha många kompisar, en partner, märkeskläder eller unika genomtänkta kläder. Man ska vara duktig på någonting, i skolan eller någon fritidsaktivitet, och gärna ha lite ledaregenskaper. Det är mycket som måste vara perfekt, säger Linda Hiltunen.
Hon talar om ett självdränerande engagemang i jakten på perfektion. Skillnaden mellan vilka ungdomar är och vilka de vill vara framkallar oro och ångest. Sämst mår de som befinner sig långt från idealen.
Men man kan också se att de som är nära normen, lagom perfekta, beskriver mycket situationsbunden ohälsa på vägen mot en perfektion som är mödosam att upprätthålla. Fast ohälsan för dem som är längst ner i hierarkin är mer allvarsam.
Fakta.Fyra steg bort från negativ perfektionism
1. Testa dina farhågor. Vad är det värsta som kan hända? Undersök dina föreställningar om vad som händer om dina krav inte uppfylls. Hör efter med andra hur de ser på att misslyckas ibland.
2. Byt perspektiv. Skriv ner den kritik du brukar rikta mot dig själv och tänk dig sedan vad en god vän skulle ha sagt till dig i samma läge.
3. Gör något som får dig att må bra. Baseras din självbild på att du är bra på något? Hitta aktiviteter i vardagen där du inte behöver tävla eller prestera.
4. Sök hjälp. Kontakta en psykolog eller psykoterapeut om du mår riktigt dåligt. Försök annars att prata med någon du litar på om hur du känner.
—————————————————————————————————————————————————-
Psykisk ohälsa är verkligen ett stort problem som många av dagens ungdomar brottas med. Under det sista året har ämnet fått mer fokus och har uppmärksammas i olika debatter. Det är ett oerhört viktig samtalsämne som behövs diskuteras ofta och mycket. Men framförallt, vad kan vi vuxna bidra med? Oroligt ser jag hur vuxna ryggar tillbaka inför detta problem. Om det är på grund av att man inte vill tränga sig på för mycket, eller om man inte förstår vad som pågår, eller om man helt enkelt inte orkar ta tag i problemet låter jag vara osagt. Jag tycker det viktigaste är att finna tid att sätta sig ner vid köksbordet, eller varför inte i bilen och bara prata om stora som små saker i ungdomens liv. De behöver inte alltid tips och råd utan bara att den vuxne visar närvaro och att de blir lyssnad på. Ofta får man en större förståelse för vad ungdomen går igenom när de beskriver just sin unika situation.Jag kan uppleva att väldigt många ungdomar saknar en vuxen när de som bäst behöver det. Kuratorerna på skolan har oftast mycket att göra eftersom det är många barn och ungdomar som knackar på och vill ha samtalstid. Kuratorerna i sin tur har inte bara en skola utan flera, vilket innebär att det inte finns särskilt mycket tid över för de som knackar på och behöver hjälp.
Det finns en del föräldrar som aldrig har tid med sina barn. De arbetar jämt, inte alla gör det för sin karriärs skull, utan också för att slippa ta ansvar eller helt enkelt för att försörja sin familj. Andra tycker att nu har ungdomen äntligen vuxit upp och då behövs jag inte lika mycket längre. Jag tror att det är viktigt att visa att man är tillgänglig för ungdomarna, att våga knacka på deras dörr och visa att man bryr sig.
lamatrona.net 