Kategori: Familj

Det känns så skönt att vi fick vår lägenhet såld innan den stora 4-timmars visningen som skulle skett idag, söndag. Jag känner mig otroligt lättad och glad att någon annan tar över den. Jag har tyvärr inte trivts 1 minut i den här lägenheten och har hela tiden sökt efter en våning att trivas i. Som tur är har även det löst sig. Vi kommer att flytta till söder i början av april och det unga paret som ska bo här på Kungsholmen flyttar in den 2 maj. Den här gången kommer det att bli betydligt lättare att flytta än när vi flyttade från huset i Huddinge. Som tur var gjorde vi oss aldrig av med våra flyttkartonger, de har stått stadigt väntande i källaren, vilket var ett klokt val visade det sig. Nu är det bara att ta upp dem och börja packa.

Bläcket på avtalspappret hade knappt hunnit torka förrän vi gav bort våra utemöbler som stått på altanen till Sofie, mellandottern. De kommer att passa utmärkt på hennes och Viktors balkong.

För en vecka sedan började jag känna av ett tryck över vänster bröst, trycket kom och gick men var hela tiden närvarande. I söndags tilltog det ordentligt så på måndagmorgon knallade jag i väg till akuten på S:t Görans sjukhus. De tog EKG och flera blodprov i olika omgångar.

När sista provet analyserats klart sa läkaren att hon trodde att jag fått en hjärtmuskelinflamation efter covid, alla symtom stämde in på det. Jag skickades hem med order om att leva normalt men inte överanstränga mig eller lyfta tunga saker.

Tyvärr blev det ju inte riktigt den alla hjärtans dag som jag hade önskat mig, men som tur var har jag en dotter som går ”all in” när det gäller sådant.

Fortsatt trevlig vecka!

I fredags efter jobbet åkte vi till landet. André följde med. Det blev en blixtvisit, vi åkte hem redan efter lunch på lördagen, men vi hann med en mysig stund framför brasan med sonen. Dagen därpå tog vi en promenad i omgivningen och fick också tid över till att skrapa- och slipa bort färg på en byrå. Vi tog även en sväng förbi Ikea i Västerås och köpte en bäddmadrass till vår nya bäddsoffa från Sweef. Soffan är inte bara snygg utan galet skön att sitta i också. Vi beställde den redan i november och leveransen skulle ha skett i mellandagarna, vilket inte hände. Tydligen hade vi hamnat mellan stolarna. Butiken i sin tur var snabba med att kompensera oss. Vi fick ett avdrag på 4000 kronor och det var inte illa. Förutom bäddmadrassen köpte jag också en stor bukett med tulpaner som skvallrar om ljusare tider.

Jag och Patric planerar hit och dit hur vi ska göra med all förvaring i vår nya lägenhet. Ett av förslagen är att ta dit en snickare som i så fall får trolla bort dörren mellan vårt- och Chelsie, yngsta dotterns sovrum. Vi funderar på att göra en vägg där i stället, för då får vi in fler garderober.

Jag tror att det kommer att bli bra. Dörren på bilden tar vi i så fall med oss till landet och sätter upp den i stugan. I morse åkte Patric iväg till Helsingborg, han ska arbeta där några dagar. Själv ska jag lyssna på talbok och slappa i nya soffan. I morgon blir det nya friska tag.

Februari, det är en månad som väcker stort hopp, om jag nu ska vara noga med verbens volym. Ena dagen sitter jag på en stjärtlapp och skriker ”se upp i backen, tre hål i nacken” till att i nästa sekund fälla upp paraplyet eftersom det regnar småspik från himlen , men det är också en månad där man kan mumsa i sig stora, feta semlor eller bara njuta av alla vackra och färgglada tulpaner, men det bästa är nog ändå att vi går mot ljusare tider. I helgen kom Corinne, äldsta dottern och hennes kille Simon från Uppsala, de hjälpte oss att bära och flytta ut möbler till landet. Vi sålde även Chelsie, yngsta dotterns våningssäng. Hela lägenheten känns så mycket finare och frächare efter att vi fått bort den. I dag åkte vi till Länna handelsplats och köpte lite kuddar och en matta och lite andra saker för att piffa till lägenheten. Vid lunchtid knorrade det till i magen och Patric frågade om jag kunde tänka mig att äta på ett hak i Jordbro industriområde som han hade hört var bra. Sagt som gjort åkte vi dit.

Vi var inte ensamma på ”Det arroganta svinet” ganska många hade sökt sig till det trendiga stället. Tyvärr blev vi inte jätteimponerade av maten. Jag beställde en pulledpork sandwich och Patric tog en Dirty turkey, min gick ut som segrare. Jag kan tycka att det var ett överpris att betala 110 kr för en macka. Den var visserligen god men vilket överpris.

Patric har lagat en jättelasagne så det är hög tid att sätta sig till bords för nu vankas det mat igen.

Lägenheten på Kungsholmen som vi köpte i somras har jag inte bondat med alls, så hela hösten har jag letat efter en ny våning. Patric har trivts bra men inte jag. I förra veckan fick vi napp på en lägenhet i närheten av Mosebacke på Södermalm. Vi åkte dit och tittade och jag föll som en fura. För en stund sedan skrevs papprena på och nu är den vår. Inflyttningsdatumet blir redan den 4 april, så det är snabbt marscherat. I morgon tar vi kontakt med vår mäklare och hoppas på en snabb försäljning av vår bostad. Hade det inte varit för att jag tog min 3:e coviddos i går och att jag blev jättesjuk hade jag hjulat runt och gjort ett par hoppsasteg av glädje, men tyvärr är det inget för mig just nu, för jösses så sjuk jag blev i natt. Jag fick närmare 40 graders feber och i dag har jag varit konstant illamående. Jag är superduper peppad och glad men väldigt illamående och orkeslös.

I helgen har vi hjälpt Sofie, mellandottern och hennes sambo Viktor med att sätta upp taklister i vardagsrum och sovrum, det blev jättefint. Vi har också passat på att äta god mat.

Det kommer att bli bråda dagar framöver. Nästa helg ska vi hyra en skåpbil, vi kommer att ta med oss fullt med saker till och från landet. Vi ska styla om i lägenheten så att det ser luftigt och fint ut till försäljningen. Fast i kväll ska jag bara ta det lugnt, jag hoppas att mitt illamående lägger sig till i morgon, för då blir det nya friska tag.

Helgen i bilder…

Det blev en mat- och dryckorgie hela helgen samt lite altanbygge.Längtar att komma ut till landet igen och sätta tänderna i trallen.

I onsdags var jag återigen i tjänst efter min omicronåkomma. Det blev två dagar i hetluften, nästan alla på min arbetsplats var hemma i covid eller satt i karantän för att någon i deras familj var sjuka. Själv hade jag redan under jullovet begärt ledigt denna fredag och eftersom den var beviljad och klar åkte jag och Patric ut till landet redan i går efter jobbet. Den här helgen firar vi nämligen att vi varit tillsammans i 30 år och till sommaren firar vi 25 år som gifta. Tanken från början var att vi skulle åka till Rånäs slott och bo där en långweekend men vi kom på att vi hellre ville åka till landet. Det första vi gjorde i morse var att åka till ett byggvaruhus och köpa virke till altanen vid vattnet. Hela dagen har vi byggt på den, kan det bli mer romantiskt?

Men om jag får säga det själv hade jag verkligen tur som träffade mannen i mitt liv och far till våra fyra (4) fantastiska barn. Jag kan bara hoppas på ytterligare 30 år eller mer, tillsammans med denna otroligt fina och underbara man.❤️

Med munnen vidöppen av förvåning hör vi vår landetovilliga tonårsdotter undra -”ska vi inte åka till landet och karantäna där i stället?” Varken jag eller Patric fick fram ett ljud, till slut smällde vi igen käkarna och nickade stumt. När vi återhämtat oss efter chocken bestämde vi med den numera landetälskande dottern att åka tidigt dagen därpå, innan hon fick chansen att ångra sig. I morse susade vi snabbt i väg. I Västerås vek vi av till KFC och smällde i oss friterad kyckling för hennes skull, hon blev glad som en lärka. Det har varit en fantastisk dag på landet, vi har eldat och varit utomhus hela dagen. I morgon ska vi fortsätta elda och Patric ska såga ner några träd. Föresten fick jag positivt besked på PCR-testet.

När jag inte trodde det kunde bli värre så blev de det, pizzaförgiftning. Hela dagen i går låg jag utslagen i sängen och kräktes i ett och med en huvudvärk från hell, tack vare denna räka på pizzan, livet var verkligen eländigt i går.

Tack och lov känner jag mig helt återställd i dag, inga krämpor alls faktiskt. Chelsie, yngsta dottern mår mycket bättre hon med, hon känner knappt av halsen längre. Patric har varit oförskämd frisk hela tiden, han tog ett snabbtest samtidigt som jag och hans test visade negativt medans mitt var positivt. I onsdags tog vi ett PSR-test och i går kväll fick han svar, det visade positivt, han blev lite snopen eftersom han trodde att han kanske hade klarat sig. Jag väntar fortfarande på mitt svar men är ganska säker på att jag har corona, jag har inga illusioner om annat.

Åh, vad jag längtar till landet, förhoppningsvis åker vi ut dit i nästa vecka. Den här bilden togs från vår badplats på landet, den är verkligen rogivande.

Min covid går åt rätt håll men jag har fortfarande en slemhosta som vägrar ge med sig och min näsa rinner i ett, annars känner jag mig bra. Patric är helt symtomfri. Chelsies halsont och feber har sakta men säkert gett vika. Dagarna går ju inte direkt i ljusets hastighet, långtråkigt är bara förnamnet på den här historien. Jag har svårt att titta på tv-program mitt på dagen, det känns helt enkelt inte rätt, utan jag tycker att det är mer en kvällssyssla. I går försökte jag få i gång symaskinen för att sy upp några gardiner, men det misslyckades eftersom det hade uppstått något sorts elproblem mellan pedalen och symaskinen. Gahh, typiskt när jag äntligen hade bestämt mig för att göra något åt gardinerna och så gick det inte. I förmiddags tog jag och Patric bilen och åkte till Karolinska sjukhusets drive thru och tog ett PCR-test, enkelt och smidigt, nu återstår bara ett svar.

Jag längtar efter att livet blir lite mer som vanligt igen, så att jag kan låna Chelsies prinsesskrona och bege mig ut på nya äventyr.