Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Energiboost

Att det aldrig slår fel, som ett brev på posten kommer alla sjukdomar tillbaka i början av varje hösttermin. Yngsta dottern är hemma med huvudvärk och magont. De övriga har känningar av både huvudet och halsen, men peppar peppar… är i skolan. Själv tänker jag undvika alla baciller som bara den. Jag vet att det är en aning svårt men ska försöker boosta mig och familjen så gott det går.

Häromdagen gjorde jag en stor sats med energibollar. Det blev svårt att skriva ner receptet, för jag är lite som Kajsa Varg: ”man tager vad man haver”. Nu har jag förstått att hon antagligen inte sa så, men nu till receptet: (Du kan själv lägga till det du tycker om eller dra av något i receptet)

Energibollar

1 dl sötmandel

1 dl pumpafrön

1 dl solrosfrön

0,5 dl gojibär

1 dl russin

0,5 dl dadlar

0,5 dl aprikoser

2 msk kakao

3 msk honung

2 msk kallt kaffe

Mixa allt i en matberedare tills det blir en jämn smet. Rulla dem till små bollar. Avsluta med att rulla dem i kokos. Lägg dem i en burk med lock . De håller sig i kylskåp c:a 2 veckor.

Mitt lilla fynd

Jag älskar att gå runt på loppisar och i antikaffärer, hur kul är det inte att göra ett fynd? I dag var inget undantag. När jag såg denna mjölksnipa för 15 kr högg jag den på direkten. Jag blev så förtjust i den runda mjuka formen och det blåvita mönstret att det inte rådde någon som helst tvekan om att den skulle få följa med hem.

Nu pratar vi kylskåpsproblem

Jag har stora problem med mitt kylskåp. För många år sedan införskaffades denna blanka, ståtliga skinande vitvara. Flera veckor efter köpet kunde jag i smyg slänga beundransfulla blickar på den magnifika rackaren. Men nu till mitt problem. Det är översvämning jämt och ständigt eller rättare sagt det är nästan alltid en pöl längst ner i kylskåpet, under grönsakslådorna, gaaah. Jag har förstått att det beror på detta lilla hål i kylskåpsväggen. Men herregud vad den orsakar problem. Den slammar igen på nolltid, jag hinner inte mer än stänga igen kylskåpsdörren förrän det bildas en ny vattenpöl. Detta måste få ett slut! Jag får helt enkelt sluta öppna den numera sargade och något repade kylskåpsdörr. Detta gäller såklart även barnen. Ni hör barn: öppna för guds skull inte kylskåpsdörren. Det vore även bra för min plånbok, hehe.

Det där med att vara språkbegåvad

Nej, jag är inte språkbegåvad, jag önskar jag vore. Men nu kanske jag kan göra någonting åt det. I flera dagar har jag förhört mellandottern på spanska. Jag blir verkligen imponerad av mig själv, Jösses vad jag levererar, jag måste säga att mitt uttal känns näst intill perfekt…Tills mellandottern stirrar på mig för att sedan utbrista i ett hysteriskt gapskratt… Inte kan hon sluta heller. Hej och hå, så mycket var den språkbegåvningen värd.

Om det inte vore för hennes bakkunskaper hade hon åkt ut med hårfästet före.

En glad mamma

Nu är stora dotterns rum äntligen färdig. Golvet blev jättesnyggt och den nya sängen gjorde sig bra i rummet. Hon är nöjd och det är ju huvudsaken, eller hur? Det bästa av allt: röran i sällskapsrummet är som bortblåst och det är jag mest nöjd med, hehe.

Åh, alla dessa äpplen

Hörde ett citat som verkligen stämmer: ”pelargoner blommar länge, men de oblommar ännu längre”. Min stackars Mårbacka ser verkligen inte allt för välmående ut. Det är dags att den förkastas ner till den mörka källarregionen och göra ett vinteruppehåll.

Eftersom vi har så många hantverkare och målare utanför huset har jag knappt kunnat ta mig fram till våra äppelträd. I dag gjorde jag det, suck! Många äpplen på träden och så många äpplen på marken. Det finns lite att göra så att säga. Om inte annat så ska jag i alla fall göra en god äppelpaj och vem kan motstå det?

Dräggel!

Den här baconaiolin måste ni bara prova, holy, så god den är. I går grillade vi supersmarriga hemmagjorda hamburgare och till det gjorde jag den här baconaiolin. Den blev pricken över i:et.

Baconaioli

1 pkt bacon

1 dl majonnäs

1 dl crème fraiche

2-3 st vitlökar

Skär baconet i småbitar , stek tills de blir hårda. Låt dem rinna av på hushållspapper. Blanda ihop med övriga ingredienserna.

lördagsmiddag

För mig är helgerna lika med mat. Den viktigaste matdagen är lördagen. Jag och min man börjar redan under fredagsmiddagen fundera ut vad vi ska tillaga på lördagen. Haha, jag veeet, vem brukar göra det på en fredagskväll? Förutom vi då förstås. Maten vi tillagar behöver i sig inte vara något jättemärkvärdigt. Men oftast brukar vi ha en plan. Kött eller fisk? (Numera även vegomat.) Rött eller vitt vin? Vilken förrätt ska vi välja? Samt vilken efterrätt är vi sugna på? Dessa viktiga frågor avhandlades även i går kväll. I dag ska vi skrida till verket, jag längtar redan till kvällsmaten.

Här är ett gott och enkelt tillbehör till en middagen eller som förrätt.

Getostsallad

70g ruccola

140g getost

1 1/2 dl sojabönor

50g valnötter

Honung och balsamvinäger

Lägg upp alla ingredienser på ett fat och ringla över honung och balsamvinäger.

Kiropraktorn och jag = sant

Min man uppmanade mig att börja träna på balansbrädan som jag fått av honom för , ehhh, ett tag sedan. Han uppmuntrade mig med orden, -”tänk vilken fin balans och hållning du kommer att få till skidsäsongen”. Ok, tänkte jag och ställde mig på brädan. Döm om min förvåning, där stod jag rakt upp och ner i flera minuter och hade jättetråkigt. Vad är det här för träning? Det är ju inte ens en utmaning.

Plötsligt slog det mig att för ett par år sedan var jag hos kiropraktorn för mina värkande axlar. När jag kom dit tog hon en mycket osmickrande bild på mig i helprofil på sidan. Hon behövde det för att vi skulle jämföra min hållning med ett diagram som visade hur kroppshållningen bör se ut. Både jag och kiropraktorn stod och gapade över resultatet. Häpnadsväckande skulle man faktiskt kunna säga. Det visade sig nämligen att min hållning var i perfekt linje med diagrammet. Vem hade kunnat tro det om mig?

Extra roligt är att densamma skickade julkort år efter år efter detta, kan det möjligtvis ha något att göra med min fantastiska hållning?

Min Ipod

Jag måste bara nämna några ord om min Ipod. Vem har en sådan i dag? Räck upp en hand. Min man stönar och ruskar på huvudet över min lilla, gulliga men framför allt ack så kära Ipod. Vi älskar varandra, alltså Ipoden och jag. Utan den är jag inget. För två år sedan råkade jag tvätta min gamla. Vilken katastrof! Ni anar inte. Jag började genast leta efter en ny. Det var verkligen inte lätt, för någon sådan existerade inte längre, gudarna ska veta varför. Jag grät och bad min man om hjälp, vi finkammade marknaden överallt. Vi fick napp på ett par ställen, men det visade sig att det var slutsålda även där eftersom efterfrågan inte var så stor, grrr, jag då som behövde en? Tillslut kom jag över en ny, inte riktigt samma modell men vi har lärt oss att komma överens. Numera älskar jag den lika mycket som den gamla, i vått och torrt, i nöd och lust. Amen!