Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Kålköttbullar med sötpotatismos

Efter dagens hårda städtag känns min fysik en aning slagen. Det kan bero på att jag sprungit runt i huset som en skållad råtta eftersom jag snabbt ville bli klar med all städning.

När städmanin äntligen lagt sig och jag fick ihop middagshjärnan bestämde jag mig för att laga till kålköttbullar med sötpotatismos till.

Kålköttbullar

C:a 30 kålköttbullar

500 g nöt eller blandfärs

1 dl ströbröd

1 dl mjölk

2 msk kalvfond

1 tsk salt

svartpeppar

1 ägg

1/2 dl finhackad lök

2 dl finriven vitkål

1/2 dl sirap

Gör så här:

Stek vitkål och lök på svag värme tills det blir mjukt. Rör ihop ströbröd, mjölk och kalvfond och låt svälla i minst 10 minuter.Blanda ihop alla ingredienserna med kålröran när den svalnat något. Låt smeten vila en stund. Forma kålköttbullarna och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen, i 200 grader, i ca 12 -15 minuter. Skaka köttbullarna på plåten lite då och då. Tag ut och låt vila lite innan du äter dem.

Sötpotatismos med parmesanost

400 g sötpotatis

400 g mjölig potatis

1 dl mjölk

3 msk smör

1/2 dl riven ost

Salt/peppar

Gör så här:

Koka skalad sötpotatis och potatis i saltat vatten. Riv parmesan. Värm mjölken så den är riktigt varm. Mosa den kokta potatisen och sötpotatisen med en potatisstöt. Tillsätt parmesan, varm mjölk och smör.

Servera omgående med lite hyvlad parmesan !

Ny vecka, nya tag

Som vanligt har jag ätit alldeles för mycket under helgen. Det känns riktigt skönt att det blivit måndag, det betyder att det inte kommer att bli så mycket matutsvävningar med andra ord.

Dagens program innehåller precis allt som jag tycker är tråkigt. Storstädning av huset samt storrengöring i alla duschutrymmen.

Jag kommer inte att le på hela dagen. Jo, försten det kommer jag visst att göra. Just nu läser jag Leif G W Perssons senaste bok i min Ipod. Han kan verkligen få mig på gott humör och det kommer jag att behöva…

Vem kan motstå en sådan här god tonfisksmörgås på frukostbrickan på morgonen, inte jag i alla fall.

Tänk vad en bra start på morgonen gör för humöret.

Firande av fars dag

Här har vi fars dag-myst. Jag tog fram våffeljärnet och gräddade våfflor för ett helt kompani. Det är ju så gott, särskilt med grädde och hjortronsylt till.

Maken fick en jättefin present av yngsta dottern som hon har tillverkat i träslöjden.

Fars dag-jubilaren studerar konstverket med beundran. Vänder sedan på getingen och till hans stora glädje ser han att vingarna är gjorda av det här:

En ölburk, jo, man tackar.

Skapelsen har nu fått en strategisk plats i köket, nära vin och ölkylen. Nu kan maken snegla på den hur mycket han vill.

Kosmetisk skönhetsbehandling

Jag är lyckligt lottad, tänk er att ha en alldeles egen nagelkonstnär i huset. Visst blir man avundsjuk?

Jag blev ordentligt omhändertagen och fick slå mig ner på en av stolarna i köket. Där fick jag fylla i ett formulär om hur jag ville ha mina naglar. Därefter fick jag ett glas vatten innan utövaren satt i gång.

Nagelkonstnären såg väldigt bestämd ut när hon frågade maken om hon fick fixa till hans tånaglar, hon meddelade att det fanns en uppsjö av snygga färger som han kunde välja mellan.

Jag kan nog påstå att han inte blev lika begeistrad i förslaget.

Eftersom min man fick en sådan adrenalinkick av däckbytet i går bestämde han sig för att byta däck på stora bilen också. Han nämnde det i förbifarten när vi satt samlade vid middagen. Gissa om jag höll på att sätta rostbiffen i halsen?

Tar det aldrig slut på skojiga helgnöjen?

Aldrig mer

Jag är helt slut i armarna efter dagens styrketräning á la bilen. Nästa år ska vi sätta på vinterdäcken i god tid på en verkstad, inte här hemma som vi var tvungna till i år. Sanna mina ord it never gonna happen again…

Med tanke på all ilska och allt svärande från min medarbetares sida försöker jag i detta nu helt enkelt förtränga denna lilla episod i livet.

Jag tror knappast att denna lilla frustration är bra för hjärtat heller, i alla fall inte för mitt.

Äntligen är studsmattan nästan nertagen.

I går åt vi bruschetta till förrätt, vi gör det lite då och då eftersom det är barnens absoluta favorit. Den är enkel att göra och väldigt god att sätta tänderna i.

Bruschetta

Surdegsbröd

Ruccola

En bit god getost

Pinjenötter

Tjock balsamvinäger

Honung

Gör så här:

Ringla olivolja över surdegsbrödet. In i ugnen. Ta ut dem när de fått färg. Lägg på några skivor getost och stoppa sedan tillbaka allt i ugnen. Låt osten smälta, ta ut. Lyft upp den smälta osten från brödet och lägg ruccola under den smälta osten. Ringla över honung och balsamvinäger. Toppa med pinjenötter.

Tänk om, tänk till

Jag har inte använt bilen på en hel vecka, vilket känns väldigt konstigt. Stora bilen har vi inte vågat köra till bilverkstaden än för att byta däck på, eftersom det fortfarande är snorhalt ute. Den får snällt stå kvar i sin snödriva tills vi vågar oss iväg med den.

Lilla övningskörningsbilen ska vi däremot göra ett hjulbyte på i dag, hurra! Så oroa er inte, jag är snart ute på gatorna igen och kommer att ligga som en slips på vägen med de nya vinterdäcken. Så kul jag ska ha, jag längtar redan.

Min man är på arabiskan så jag lovade honom i ett svagt ögonblick att jag ska skotta fram en gång till källardörren, så att vi kan ta ut vinterdäcken.

Gissa om jag sitter här och ångrar mig? Jamen, hur tänkte jag? Well, ny idé: Jag sätter barnen på den uppgiften, det brukar alltid finnas någon frivillig att välja på.

Hur snillrik är jag inte?

Suck, mindes även att jag lovade hjälpa till med vinterdäcken…Det kommer att bli svårt att krångla sig ur.

Nåväl, det är lördag och vädret ser bra ut. Se där, det finns redan en strimma hopp att fortsättningen av dagen blir bra.

Jag kan t.o.m gå ut i trädgården och plocka lite äpplen om andan skulle falla på.

Utvecklingssamtal

När jag och tvillingarna lämnade huset stod Olaf där och lyste upp i den tidiga morgonen, så fint.

Äntligen är sista utvecklingssamtalet klart för i år. Den här gången bar det av till Kungsholmen, där fick jag två redovisningar om hur det går i skolan. Har man tvillingar så blir det dubbelt upp. Vi försöker alltid att planera in så att deras samtal kommer efter varandra. För vår del är det praktiskt att de går i samma skola och i samma klass, det har de alltid gjort för övrigt.

När tvillingarna gick i högstadiet i en skola nära oss hade de en fantastisk mentor, det är näst intill att man blir lite tårögd över saknaden av henne, vilken kvinna men framför allt vilken lärare. Barnen hade verkligen tur som fick henne.

I gymnasiet blev det också en fullträff, de tycker att mentorn är helt outstanding. De har matte och fysik med henne. Båda två samt alla deras klasskamrater har blivit som galna i matte p.g.a av henne.

Jag hävdar fortfarande att får man bra lärare som brinner för sitt ämne och samtidigt är en bra pedagoger, ja, då lyckas man också få med sig eleverna på tåget.

Här ser ni en väldigt entusiastisk elev i full färd med sitt skolarbete… Eller… Så gör han någonting helt annat, men nog ser han rätt koncentrerad ut?

Eftersom det är fredag och allt, tycker jag inte att man ska behöva stirra sig blind på sitt skolarbete. Lite nöje måste man väl ändå få ha här i livet, eller hur?

Denna halka

Eftersom vädret inte har varit så promenadvänligt ( livrädd för att bryta lårbenshalsen) bestämde jag mig därför att hoppa upp på motionscykeln. Jag satte i gång och började cykla för kung och fosterland. Måste nog ändå säga att det gick riktigt skapligt. Men så booooring. Det lär nog dröja ett tag till innan jag funderar på att studsa upp på den igen.

Jag tror nog att det mer lutar åt att spänna fast broddarna och ge sig ut i den friska luften i stället, mycket roligare än att skumpa runt på ett träningsmaskin.

Och med tanke på mina övningar på balansplattan så kanske jag skulle kunna parera de värsta störtdykningshoten på de hala gångvägarna.

Om ett tag nalkas det lunchdate med min man, det ska bli riktigt mysigt. Då ska han få sig en rejäl genomgång om mina förehavanden på motionscykeln, han lär bli imponerad.

Ha en fortsatt trevlig fredag!

Ta hand om era lårbenshalsar och kör försiktigt om ni ska ut på vägarna.

Ett rejält mellanmål

Just nu har jag ett mellanmålsbekymmer. Tydligen finns det aldrig något gott mellanmål i vårt kylskåp. Därför bad jag yngsta dottern skriva en lista på saker som hon kan tänka sig äta till mellis.

Tro det eller ej men denna gurka dök upp igen. Vem äter en gurksnutt till mellis? Förutom min dotter då? Jag försökte förmå henne att skriva upp fler förslag.

Listan blev lång med olika frukter som hon gillar.

Jag bad om fler förslag. Då skrev hon: ärtsoppa, gahh, -”men du äter ju ärtsoppa till frukost nästan varje morgon, du kan ju inte äta det till mellis också”.

Yngsta dottern menade på att det kunde hon visst göra, men om jag misstyckte skulle hon även kunna tänka sig äta gulaschsoppa eller en god nöt. Nöt?

Jag är mållös.

Här är några förklarande ord från Wikipedia.

Mellanmål

Vanligen rör sig ett mellanmål inte om en lagad varm måltid, utan består exempelvis av en frukt eller smörgås. Mellanmål kan vara bra för att hålla blodsockret på jämn nivå och för att undvika småätande. Godis anses vanligen inte vara ett fullgott mellanmål.

Organiserade och kollektivt intagna mellanmål är kanske särskilt vanliga inom barnomsorg och skola. Näringsfysiologer har kritiserat den svenska skolans mellanmål för att alltför ofta vara otillräckligt nyttiga.^{[källa behövs]}

Fler exempel på mellanmål är risifrutti, yoghurt, keso, pannkakor, nyponsoppa med biskvier, blåbärssoppa, smoothies, varma mackor, gröt, kräm, fruktsallad.

Ett tag kändes det som om mellanmålet var jätteviktigt eftersom hon har rört på sig en hel del.

Men det gick snabbt över efter att hon har fått tillbaka sin nyreparerade hooverboard.

Jaha, då är vi tillbaka på ruta ett igen…

Kramsnö

Oj vad igensnöade vi är, det känns verkligen trumpet. När mellandottern äntrade hemmets fyra väggar efter skolan kände jag knappt igen henne, hon var helt översnöad.

Ute dalar snöflingor stora som dasslock ner och enligt SMHI ska det regna i nästa vecka. Hur ska vädret ha det egentligen? Jag tycker om snö men den här gången var jag inte riktigt beredd.

Jag och yngsta dottern bestämde oss för att göra en snölykta och en snögubbe. Det är inte så ofta det blir sådant här perfekt kramsnöväder.

Hade det inte varit för att jag var tvungen att börja laga mat till familjen hade vi aldrig gått in, det var helt underbart ute, love it!

Hoppas att ni har haft en lika lekfull och skön dag som jag. I bland får man ta tillvara på tillvaron och bara njuta av livet.