Kategori: Familj

Varje år samma visa, vilka kräftor är bäst? Det är rena rama djungeln när man ska välja bland dessa  läckerbitar. I år lyckades vi hitta rätt, spänstiga i köttet och inte allt för salta. Kort och gott ett lyckat köp.

Vilket härligt väder vi fick: varmt och skönt. Ibland har man tur. Efter att ha ätit kräftor och skalat dessa till en viss Mr H sprutade det både kräftor och västerbottenpaj ur öronen  på oss alla.

Vi avslutade kräftkalaset med ett härligt kvällsdopp. Kan det ha varit det sista för i år?

En sak är då helt säkert, man har aldrig tråkigt med det här gänget. Mellandottern kan verkligen bjuda på sig själv, hon är född till skådespelare. I går kväll när hon och yngsta dottern kom inseglande  i köket klädda såhär, skrattade vi så vi fick ont i magen.

För ett tag sedan köpte jag dessa ljusslingorna och tycker att de passar bra in, särskilt nu när hösten närmar sig.  Jag tycker om stilen på dem,  de ger dessutom ett fint sken ifrån sig.  Men inte nog med det, de kommer att passa in till den lilla kräftskiva som vi ska ha i kväll.

Nu närmar sig skolstarten med stormsteg för  barnen. Tvillingarna börjar en vecka senare eftersom de börjar 2:a året på gymnasiet.  1:a års kullen har inskolning denna vecka. Det känns både bra och dåligt. Det ska bli skönt med fasta rutiner och att inte behöva stå vid spisen hela tiden. Men jag kommer att sakna de lata dagarna utan en massa måsten.

I dag har vi varit och shoppat. Barnen köpte både skolsaker och en massa höstkläder. Den yngsta dottern har dragit i väg på längden så alla hennes byxor hänger på trekvart. Nu är det åtgärdat tack vare ett bra tips från en vän. Hon berättade att Gina Tricot sålde jeans i dotterns storlek. Det är annars jättesvårt att hitta  byxor till damen i fråga eftersom hon är så tunn.

 

 

Varje år åker hela familjen till Gröna lund. Inget undantag detta år.  Innan vi kom iväg uppmanade  jag min man och även barnen att ta med sig en extra tröja , men icke. De hävdade bestämt att det fortfarande var sommar. So far so good, men vi hann inte mer än komma in på Grönan förrän somliga började knorra -”åh det var nog en smula kallt”. En smula? Det var iskallt. Min man slängde längtansfulla blickar på mig i min mycket varma och sköna fleece. Varpå jag fick dåligt samvete och han fick ta över den. Samtidigt vill jag också passa på att tillägga, att som den förberedda kvinna jag är hade jag packat ner en extra tröja. Yes, man känner sin familj.

Barnen är otroligt modiga och vågar åka det mesta. Själv är jag ruggigt feg. Det enda som stod på min agenda var tuff tuff-tåget, ett precis lagom äventyr för mig.

De här modiga vågade åka Jetline.

Kvällen avslutades med stort pizza kalas. Vi satt och mumsade på  dessa långt in på småtimmarna.

Sakta men säkert börjar mellandotterns rum bli klar. Det blir mycket vitt. Vita väggar, en vit tapet och ett vitt skrivbord samt denna jättesäng som kommer att fylla ut hela rummet. Det är någonting med  tonåringar och viljan av att de bara måste ha en stor säng. Egentligen är det väl inte så konstigt eftersom de spenderar den mesta av sin tid där.

 

Det har varit mycket på programmet i dag. Jag har knappt haft en lugn stund. Vi har handlat  de sista sakerna inför resan i morgon och packat ihop det mesta av packningen. När jag slängde en blick på eländet undrade jag i mitt stilla sinne hur vi ska få plats med allt i bilen. Det är tur att min man är en hejare på att stuva in saker.  Dessutom har han överträffat sig själv denna gång. Teknisk som han är har han fixat en chromecast och Raspberry pi i bilen. Barnen kan numera välja fritt vad de vill titta på eller spela, ingen är gladare än jag.  Kan detta vara slutet på allt gnäll?

Vilket fantastiskt väder vi har. Jag blir lika glad varje gång det blir värmebölja.

Vi har varit och hälsat  på hos min bror och hans fru i Dalarna och besökte deras årliga marknad med kyrkrodd.

Dottern blev eld och lågor över allt godis som fanns i vart och vartannat stånd. Det är alltid lika svårt att välja ut den godaste klubban.

På kvällen grillade vi kyckling. Han är påhittig min bror. Kycklingen blev både saftig och god av all öl.

I dag åker mellandottern  på innebandyläger i Ängelholm. Eftersom hon är, ähm så oorganiserad av sig känner jag mig alltid lika orolig eftersom jag inte är helt säker på att hon får med sig alla saker.

 

Dagen kunde inte börja bättre. Vi åkte  till en fotograf i Vasastan.  Innan hade vi bestämt oss för en gruppbild av barnen. När vi kom dit blev de genast omhändertagna med lite styling.

Det är verkligen  stor skillnad att gå till en professionell fotograf än när en amatör är framme, som jag. Det krävs en hel del för att en bild ska bli bra: ljussättning, poser och att få dem att le … hehe.

Det svåraste blev att välja ut de 2  bästa bilderna av 127 stycken. Vi var inte helt överens till att börja med, men till slut kunde vi enas.

År in och år ut ber jag till  en högre makt att mellandottern ska få lite ordning på sina saker. Tänk att den städgenen missade henne helt.

Om jag tror att den här klädhögen bara kommer att försvinna av sig själv? Skulle inte tro det.  Hur mycket orkar man tjata?

Det känns skönt att komma hem från landet. Jag fick helt enkelt nog. För kallt och regnigt. Som tur var kunde jag lätt övertyga barnen om att följa med. Pokémon-trenden kan ha ett finger med i spelet. Vilken kul trend förresten. Massor med motion och det kan ju behövas när man  har tonåringar som ligger raklånga i sängen dagarna i ända om ingen tvingar upp dem.