Kategori: Familj

I veckan gjorde jag och Patric ett antikroppstest. Det blev glada nyheter, vi har antikroppar, vilket kändes toppen. Det kommer ju inte bli någon jätteförändring i livet för det, men det underlättar. I fredags efter jobbet hoppade vi in i en fullsmockad bil med släp och drog i väg i regnslasket till landet. Att vakna upp i stugan har varit en ren fröjd. Jag har gått upp tidigt och suttit med en rykande het kopp kaffe i handen och beundrat utsikten, denna gång utan snö. Vi tog även en tripp till Västerås för att inhandla lite allt möjligt. Vi passade samtidigt på att titta på soffor. Morr, vilket dåligt utbud det var. I veckan som kommer eller veckan därpå blir det till att åka runt och provsitta soffor. Jag är inte jättesugen, men så får det bli. Inget har riktigt blivit som vi tänkt oss i helgen. I lördags plastade vi in hela vardagsrummet och tvättade taket. Precis när vi skulle börja grundmåla upptäckte vi att vi tagit med oss fel grundfärg, antiklimax.

I dag hade vi bättre lycka. Jag och Patric åkte till Köping och hängde på låset till Colorama. Glada i hågen med grundfärgen i handen åkte vi snabbare än blixten hem igen och satte i gång att grundmåla taket i vardagsrummet och hallen. Det kommer att bli så bra, ett varv till med grundfärgen och sedan den ordinarie färgen som ska målas två varv, sedan är vi i hamn. Det kändes verkligen jobbigt att åka hem till stan, Det hade varit skönt att fortsätta vara på landet och fixa och dona, men vi får snällt vänta till nästa vecka.

Jag hoppas att jobbveckan går i rasande fart. Jag längtar tills jag får sätta tänderna i alla nya spännande projekt.

Ta hand om dig!

Vilken fantastisk helg vi haft på landet. Det har varit ruggigt kallt med sina 14 minusgrader. I torpet på gamla landet gick det inte att få upp värmen i huset överhuvudtaget eftersom det inte var vinterbonad, men vår något ocharmiga Värsåstuga är det. Det drar lite grann från både fönster och ytterdörren, men i det stora hela har vi inte fryst. I gäststugan där ungdomarna har camperat blev det svårt att få upp gradantalet. När de likt fyra (4) frysta fispinnar gled in i storstugan på mornarna tyckte jag riktigt synd om dem. Till nästa helg ska vi montera upp ytterligare ett element i den stugan. Det har varit en fröjd att vakna upp till denna soluppgång, helt magiskt.

Alla vågade sig ut på isen hur som helst. Jag är en av dem som är lite mer eftertänksam när jag ska kliva ut på den något glatta halkbanan. Runt oss ven det förbi många spänstiga långfärdsskridskoåkare. Lite sugen blev man på att swischa förbi sådär.

Vi tog två trippar till tippen med fulla släp. Jösses vad med skrot det fanns att slänga. Det fanns två obekväma sängar från 50-talet som vi genast gjorde oss av med. I vardagsrummet stod det ett brunt bord som nästan var lika stort som självaste vardagsrummet. När jag kikade in i verkstaden fick jag syn på en fin byrå och världens häftigaste skåp. När det blir varmare ska jag kasta mig ut och slipa och renovera dessa godingar, det blir kul! Lustigt nog så fanns gobitarna i verkstan och skräpet i stugan.

Jag och Patric firade tillträdet av stugan. Bubblande gott!

Ta hand om dig!

Det blev en kort arbetsvecka, jag jobbade endast två dagar, en alldeles lagom start på året. I går blev det en långpromenad i Älvsjöskogen med våra goda vänner. Min ork är fortfarande haltande. Jag hamnade oftast sist i sällskapet och i uppförsbackarna var jag på vippen att ge upp. Herregud vad jag flåsande, det lät mer som ett rossligt ånglok än den alerta person som jag en gång varit. Helgerna skenar också i väg i rasande fart, vips är helgen slut och plötsligt är det måndag…

Just när vi tapetserat om och fixat med Corinnes sovrum ville hon byta till sovrummet bredvid Chelsie. Sagt som gjort, hela söndagen har gått åt till att släpat grejer upp och ner. När utresningen var klar och jag hastade ut med soporna hoppade jag nästan en meter upp i luften av glädje. Vi har så fluffig och fin snö- Äntligen! Huset ser alldeles härlig ut i sin vinterskrud, wow.

Ta hand om dig!

Vilken mörk demokratidag stormningen av Kapitolium blev. På kvällen den dagen satt jag hemma och tittade på Trumps tal utanför Vita huset. Vredet som han basunerade ut om det korrupta valet, hotet om att han inte skulle fortsätta tycka om Mike Pence om han inte reserverade sig mot Joe Bidens presidentskap och det osamanhängande talet där han svingade käftsmällar till höger och vänster, vilket han gjorde både mot hans ”vänsterradikala” fiender och de som ”bara skulle våga sätta sig emot honom.” Gång på gång sa han att han vunnit valet överlägset, en jordskredsseger. Han eldade på sina anhängare som efter talet gick till kapitolium och vad som tilldrog sig där är historia…Samtidigt som detta sker växlade jag kanal och tittar på det tv-sända kaoset där kongressen skulle fastställa rösträkningen av Joe Biden. Jag förstod snabbt att Mike Pence gått emot Trumps vilja. Han stod på podiet med allvarlig blick och startar sedan cermonin. En av Trumps värsta vapendragare i mitt tycke, Mitch McConell börjar med att hålla ett starkt tal som gick direkt emot Trump. Han pratade om vikten av demokrati och att man måste lita på att valresultatet är riktigt räknade och att inget tydde på valfusk. Straxt efteråt tog sig kuppmakarna in och jag fortsatte titta på något som kändes svårt att ta in. Gång på gång frågade sig jag och Patric, var är och vad gör polisen? Vad vi kunde se, stod de bara passiva och tittade på. Fast något måste polisen ändå ha gjort när Nationalgardet äntligen satts in eftersom en ung högerextrem kvinna efteråt sa, skärrad av att faktiskt ha blivit utkörd från kapitolium, att polisen borde fokusera på sitt verkliga jobb: ”De ska skjuta Black Lives Matter-demonstranter, inte patrioter”.

I ett uttalande en dag senare lovade president Trump ett ordnat maktöverlämnande. Han kallade även onsdagens stormning av Kapitolium för ”avskyvärd” och sade att demonstranterna som deltagit i densamma besudlat USA:s demokrati. Uttalandet var resultatet av uppmaningar från flera av Donald Trumps närmaste rådgivare.  Trumps uttalande står i skarp kontrast mot hans tidigare kommentarer om valet och dess efterspel. Han har i månader vägrat att erkänna sig besegrad och, utan juridiskt bärande bevis, hävdat att valfusk avgjort utgången i presidentvalet. På tisdagen uppmanade presidenten själv till den demonstration som ägde rum vid kongressbyggnaden dagen efter, och som utmynnade i den våldsamma stormningen. Jag kan bara konstatera att än är ingeting över.

Ta hand om dig!

Tanke var att jag skulle ha arbetat både i måndags och tisdags, men det blev en sjukskrivning i stället. Jag kände mig inte helt återställd från coronaviruset. Jag har inte haft några andra symtomer än att orken inte har infunnit sig och att jag haft ett tryck över bröstet som inte riktigt försvann. Allt jag tog mig för kändes jobbigt. Ingen av barnen har blivit sjuka. Patric däremot fick feber och blev ganska förkyld. När han skulle göra om coronatestet för någon vecka sedan så fanns det inget att tillgå, så i dagsläge vet han inte om han haft corona eller inte. Han ska satsa på anti-kroppstest om några veckor. Det kommer även jag att göra.

På tisdag är landet vårt, jippi! Som vi har längtat. Patric och André åker till Köping för att skriva på de sista papperna och får nycklarna till huset. De tar med sig släpvagnen full av sängar. Jag och Patric har förberett så gott det går med att packa ihop det nödvändigaste som ska med. För en gång skull känns det ganska genomtänkt.

Sedan vi sålde gamla landet i våras har det kryllat med saker i hela huset. Det kommer att bli så skönt att få i väg dem till deras rätta plats. Huset kommer att bli betydligt luftigare framöver. För att inte tala om städningen, oj, oj, oj, det blir skillnad.

Ta hand om dig!

Det blev inte mycket till corona smitta i familjen. Patric blev dålig med feber på annandagen men det gick över ganska omgående. Han och resten av familjen gjorde testet, alla var negativa. Jag mår bra, men har tappat ganska mycket ork, det känns fortfarande jobbigt när jag anstränga mig.

Även detta år kunde jag njuta av att alla barnen i familjen var hemma och firade nyår med oss. Familjekarantän är inte så dumt! Varje nyår brukar vi hitta på någon aktivitet. I tio års tid åkte vi och badade på något äventyrsbad och förra året bowlade vi. Detta år blev det 3-kamp.

På kvällen bjöd vi på champagne och njöt av den pärlande drycken.

Ingen nyår utan en god hummer.

Mätta och belåtna spelade barnen ”maffia.”

I morse vid 10-tiden stövlade vi ner till Sofie och Viktor och sjöng för full hals…med en enkel tulipan.

I dag är det Sofies dag, men vart tog tiden vägen? 19 år sedan hon tittade fram, våran glädjespridare, det känns som i går. Grattis Sofie! Jag älskar dig.

Ta hand om dig!

Jag kan inget annat än att känna mig tacksam och ödmjuk. 2020 bjöd på ett omskakande år i alla bemärkelser. För 20 år sedan dog en god vän till mig, han dog alldeles för ung. Veckan efter hans död dog även min älskade mamma i sviterna av lungcancer. Där och då bestämde jag mig för att jag måste ta till vara mer på livet, jag var då en nyckläckt tvillingmamma. Med en titt i backspegeln tycker jag nog att det har gått ganska bra. Fortfarande lever jag mer i nuet än jag gjorde tidigare. Jag är bättre på att se och njuta av vardagliga saker och jag fortsätter skratta, glädjas och ha det roligt både privat och på arbetet. Det är lätt att dras ner i mörkret av intriger, passivitet, lögner, konspirationer och pandemi. Och där någonstans, försöker jag att inte glömma min väg, den väg som jag för 20 år sedan bestämde mig för att anamma.

Jag önskar dig ett riktigt gott nytt år!

Ta hand om dig!

I tisdags kände jag mig en aning låg i kroppen och dagen före julafton fick jag feber och lite ont i huvudet. I går fick jag besked. Jag testades positiv för covid-19. Hela familjen är satt i karantän. Jag känner mig inte särskilt sjuk. Jag har ingen feber, men jag känner mig lite trött och har en svag huvudvärk som kommer och går, men annars har jag knappt någon symtom alls. Det är tur att kylen- och frysen är välfyllda. Tyvärr är väl inte alla jättesugna på att bara stoppa i sig julmat den närmaste dagarna så vi får väl se om vi kan trolla bort julskinkan och trolla fram något mer spännande ur frysen. På måndag väntar en jättematbeställning som vi gjort via nätet. Vi passade på att beställa hem hela nyårsmenyn också, så oss går det ingen nöd på. För övrigt håller jag tummarna att ingen i familjen blir smittad, men det vore i så fall ett mirakel. Summan av kardemumman blir ändå att 2020 blev det märkligaste året EVER på alla sätt och vis. Vi får väl lov att genomlida ett par dagar till men efter det, blir det nytt år.

Ta hand om dig!

Otroligt men sant, det blev en vit jul i år. Det var inget jag såg komma, men roligt var det. För min del gjorde jag inte många knop i går. Jag satt mestadels i fotöljen som Patric burit fram från Corinnes rum. Där satt jag och kunde hålla någolunda avstånd och samtidigt ändå vara med på ett hörn. Sofie och Viktor öppnade sina julklappar tidigare på dagen eftersom de skulle åka till Viktors släktingar och äta julmiddag där.

De fick i princip bara ”flytta hem i från” grejer. Jag tror de blev nöjda, liksom de övriga blev, när tomten tittade förbi.

Senare på kvällen när Sofie och Viktor kom hem spelade vi spel och jag kunde njuta av att alla barnen var samlade.

Snart är det dags att lassa in ytterligare en mängd med julmat igen. Resåren i byxorna sitter fortfarande inte tillräckligt hårt åt, så plats i magen finns det, åtminstonne ett tag till.

Ta hand om dig!

Vilket jättetrist betonggrått väder vi har med varma sommartemperaturer. Det har verkligen varit en deppig december. Den månad som annars brukar vara fylld med en massa ljusglimtar har i och med pandemi och det sorliga vädret lagt sordin på humöret. Jag kommer att arbeta fram till julafton så i går bestämde vi oss för att klä granen och ta fram allt julpynt tidigare än vi brukar göra.

I år lyckades Sofie pricka in den rätta julgranen, det blev en riktigt ståtlig kungsgran. Den bästa vi haft hittills skulle jag tro. I somras när vi tapetserade om i vardagsrummet bestämde vi oss för att inte sätta upp tv igen eftersom vi har tv-apparater lite varstans i andra rum i huset. Så här i efterskott blev det ett bra beslut. Granen har fått en ny plats och kan bre ut sig och stråla i all sin prakt.

Skönt att det blir en kort arbetsvecka. Dessutom kan jag koppla bort en del julmåsten. Alla paket är inslagna och julbaket tar barnen hand om. Patric kommer att få laga ganska mycket av julmaten som jag annars brukar hinna med att göra. Nu är det bara att luta sig tillbaka och insupa en god glögg och tända det 4:e ljuset. Äntligen lite Julefrid..

Ta hand om dig!