Här sitter jag på kvällskvisten och undrade när Wahlgrens värd ska börja. Va? ingen Pernilla i rutan. Va? är det inte torsdag? Senil, moi? Ehh, det är tydligen dags för lite minnesträning för min del…och jag som trodde att mitt minne var på topp eftersom jag nästan kom i håg hela den glömda inköpslistan utantill i affären i dag. Nåväl, så kan det bli när man inte är tillräckligt vaken…
Ciao!
Jag är inte alltid helt genomtänkt när jag går och handlar. Men i dag var jag beredd med en lång inköpslista som dock visade sig ligga hemma när jag väl stod på Coop. Som tur var kom jag ihåg det mesta jag skulle köpa, inte allt, men det viktigaste kom med.
När jag irrat omkring i butiken en stund fick jag syn på ett gäng orkidéer som stod hoptryckta på golvet, det måste finnas en anledning till varför de stod där i hörnan mol allena. Mycket riktigt, de såldes ut för endast 30 kr stycket. Tre (3) styckena fick snabbt följa med mig hem, vilket kap, vilken lycka.
Glad i hågen och med ett leende på läppen hoppade jag in i bilen och for snabbt hem. De är verkligen pangsnygga mina nya fina orkidéer.
I kväll kommer jag att sitta klistrad framför tv-apparaten, det är Wahlgrens värd. Den familjen är verkligen för sköna och så roliga att titta på. Igenkänningsfaktorn är rätt hög i vissa avseenden.
Ha en fin kväll!
So long, så länge!
Man kan inte annat än älska att yngsta dotterns bjuder på sig själv. I dag när skolfotot dök upp skrattade jag så att frukostsmulorna flög över tangentbordet.
Redan nu har jag beslutsångest över att behöva välja mellan dessa bilder, se nedan.
Ja, ni ser ju själva ..
Oftast när man får hem skolfoton brukar de se väldigt tillrättalagda ut, men inte dessa. Förutom de här bilderna finns det såklart en hel uppsjö av lite mer normala kort. Men just de här två gillade jag allra bäst, lite som min körkortsbild, mer levande på något sätt.
Ett av mina familje-fans har till och med hängt upp min körkortsbild i sitt rum. Jag är mycket smickrad.
I morse bestämde sig jag och min man för att äta lunch ihop, det var nämligen väldigt länge sedan det hände. På avtalad tid stod jag utanför lunchrestaurangen och väntade in honom.
När han inte dök upp greppade jag mobiltelefonen och ringde upp den icke punktliga mannen. Hoppsan, han hade tydligen helt glömt bort att vi skulle ses.
När han några minuter senare dök upp med andan i halsen meddelar han med andfådd röst att han skulle iväg på ytterligare ett möte och därför måste det bli en snabblunch.
Jag hann inte ens svälja ner det sista av fiskgrytan förrän han stod i givakt och var på språng igen. Kvar blir jag med den halvätna fiskgrytan och en kopp kaffe.
Låt mig uttrycka mig så här, roligare lunchdate har jag haft.
På vägen hem trodde jag ett ögonblick att jag skulle smälta bort. Min höstjackan åkte ganska omgående av. Härligt att vi fick massor med sol och en del värme. När jag kom hem passade jag på att ta en tretår på verandan, så skönt att bara sitta och lapa sol och göra ingenting , helt ljuvligt.
Ha det fint!
So long, så länge.
I en veckas tid har dammsugaren stått utanför äldsta dotterns rum utan att det hänt ett dyft med den. I dag hotade jag med att slänga ut henne från routern så att hon inte skulle få någon internet om hon inte ögonblickligen tog tag i sitt städande.
Alltså, hon måste kliva över dammsugaren för att komma in till sitt rum…
Mannen på bilden nedan heter Rush Limbaugh. Han är en konservativ och inflytelserik radiopratare i Miami, med 15 miljoner lyssnare, rätt så många med andra ord.
I dag satt jag och min man och lyssnade på ett radio-klipp som sändes tidigare i veckan, där han avfärdade orkanen Irma. Han sa att det är på grund av att myndigheter, demokrater och företag som säljer vatten i flaskor som tillsammans har kommit överens om att kraftigt överdriva orkanens hotbild, för att de ska få en chans att lyfta klimatfrågorna.
Rush menar på att orkanen Irma är ”fake news.”
Nu till det intressanta, denna hycklare som i sitt radioprogram talade om för sina följare att de inte behövde fly därifrån, lämnade själv diskret Miami i torsdags. Jag undrar allt vad hans fans säger om detta? Antagligen att det är ”fake news” även det.
Det var en liten omvärldsreflektion så här en lördag.
Här på den södra sidan har vi också en smula dåligt väder, ute är det grått och regnigt. Nu blir det lördagsmys för hela slanten.
Ha det gott!
So long, så länge
Tjohooo, fredag! Jag firade denna dag med att köpa hem ett par fina rosa rosor, för jag räknar inte med att bli överraskad av någon annan. Nu kan vi njuta av dem hela helgen och förhoppningsvis veckan som kommer också.
Man kan ju nästan få för sig att jag har fått gröna fingrar med tanke på alla blommor och blad som jag fotograferar. Men var lugn, det har inte hänt, än.
Fredagschipsen och kvällens middag är inhandlade. I kväll bjuder jag på en smarrig laxcheesecake till förrätt, det var ett tag sedan jag senast serverade det, så nu var det hög tid.
Laxcheesecake
300 g kavring
75 g smör
400 g philadelphiaost
2 dl crème fraiche
250 g kallrökt lax
1 st rödlök
150 g röd rom
Citron och dill att garnera med
Gör så här:
Smält smöret och finfördela med brödet i matberedare.Blanda och platta ut i form med löstagbara kanter. Finhacka löken samt dillen.Blanda ihop philadelphiaosten och crème fraiche. Strimla laxen. Tillsätt löken, laxen och dillen i ostblandningen och salta och peppra. Blanda väl. Bred laxröran över kavringen till en jämn yta bred över rommen. Garnera med dill och citron.
Trevlig helg!
Arrivederci!
Det bästa med att kvällarna börjar bli mörka är att få tända ljus och titta på den fladdrande lågan. Än har vi inte börjat elda i de öppna spisarna, men det kommer när kylan börjar dra in. Jag börjar faktiskt halvlängta lite dit.
Jag och min ”syster” besökte Zetas trädgård i dag. Vi gick runt och inspekterade det mesta av växtligheten. Det finns så mycket fint att titta på och inspireras över.
När vi mer eller mindre tittat klart drog vi oss upp till det mysiga trädgårdscafét som ligger lite undanskymt bland träverken. Min ”syster” åt en palsternackssoppa medan jag beställde in något mer rejält, en högrevschili con carne. Efter lunchen satt vi i halvskuggan insvepta i filtar och uppdaterade varandra om vad som hänt sedan sist vi sågs.
Det här gulliga höstblomstret fick också följa med hem samt några lökar.
Nä, nu gott folk är det dags för mig att ställa mig och steka pannkakor.
Ha’t fint.
Ciao!
Nope, för tillfället är jag inte ute i kvarteren och visar upp min nuna, om jag inte måste. Förutom att jag är albylvit i ansiktet samt resten av kroppen efter den här sommaren, toppar jag numera det hela med ett illrött öga. Jajamän, vageln från hell vägrar försvinna, fastän jag ber den allra ödmjukast att dra.
Suck, den här hösten inleddes inte bra.
Yngsta dottern provsjöng häromdagen, tanken är att hon ska börja i kör. Allra först ville körledaren kolla upp om hon var alt eller bas. Efter testet sa han att hon kunde sjunga både lågt och högt men framför allt var hon tonsäker.
Minsann…det kan hon inte ha ärvt i från mig i alla fall.
Snart ska jag och min lilla näktergal iväg till kören. Som tur är ligger den runt hörnet. Jag ska nog föreslå att vi ska joddla upp rösten medan vi tar oss dit. Om hon nu skulle tycka det är en bra idé.
Under tiden hon är borta ska jag förbereda en saffransfisk som ska in i ugnen. Den såg förövrigt väldigt smarrig ut redan nu och då är det inte ens i ugnen än. Fisk är gott! Passar bra att äta på en onsdag också.
Ha det fint.
Ciao!
I morse tog jag en riktig bensträckare och andades in en stor skopa havsbris, det var precis det jag behövde denna härliga tisdag. Skönt att komma ut och samtidigt njuta av den fina utsikten, för fint var det verkligen.
Det är inte var dag jag har den här utsikten när jag är ute och nöter grus. Det är verkligen fint i Saltsjöbaden. Jag älskar deras närhet till havet. När jag gick omkring bland de gigantiska villorna (förlåt chatåerna) drömde jag mig bort, tyvärr vaknade jag ganska omgående till liv när talboken pockade på min uppmärksamhet och blev så där spännande att inte ens jättevillorna fick mig ur gungning.
Jag promenerade på med ”Häxan” i hörlurarna och fortsatte att titta på alla båtar som låg i hamn, den ena större än den andra. My god så mycket pengar som ligger i spat och skvalpar.
Segelbåtarna såg nästan löjligt tillrättalagda ut där de låg och guppade i havsbandet, raka pinnar som skumpade i takt på havets våg.
Nöjd och belåten med mina reflektioner av denna vistelse begav jag mig hemåt till den södra sidan av stan. Alltid kul att se något nytt.
Ha det fint!
So long, så länge.
Näe, det här vädret blir man ju inte pigg av, känner mig mer som en halvdöd zombie än mitt vanliga klarvakna jag. Mestadels av dagen har gått åt att sitta i möte, lagom upphetsande måndag med andra ord.
När jag i sista minuten sladdade in vid vår affär bestämde jag mig för att köpa hem kallrökt lax. I kväll är det jag som bjuder på en krämig pasta med rökt lax.
Krämig pasta med kallrökt lax
Pasta
1 st gul lök
3 st vitlöksklyftor
2 dl crème fraiche
150 g naturell färskost
300 g kallrökt lax
dill
Saft från 1/2 citron
Nymalen svartpeppar
Gör så här: Koka pastan enligt anvisning. Hacka löken och stek den tills den blir genomskinlig. Riv i vitlöken. Häll på crème fraiche och färskosten. Låt det småputtra en stund. Skiva laxen i tunna skivor och blanda i hop den i pastasåsen. Strö över dill och pressa i den halva citronen. Avsluta med att dra dra ett par varv med pepparkvarnen över pastan.
Serveras med riklig mängd parmesanost.
So long, så länge.
Jag ser inte klok ut på vänster öga, en ny bomb-vagel har dykt upp och ställt till det för mig. Med jämna mellanrum dyker det upp såna som från ingenstans och voilá är det som en nagel i ögat. Alltså, gud giv mig styrka, vad jag hatar denna bula från hell.
Igår kväll efter middagen fick jag lite annat kul att vila vagel-ögat på. Tre gymnasister höjde partytemperaturen rejält i vardagsrummet när de bjöd på dans och sång.
Jag älskar att ha huset fullt med barn, ungdomar och vänner, det är livet på en pinne. De kommer och går lite hur som haver och en del passar samtidigt på att sova över. I natt var det yngsta -och mellandotterns kompisar som blev kvar över natten.
Om en stund blir det hemmagjord pizza som min halvitalienare till make lagar med stor kärlek. Sedan ska jag allt greppa tag i fjärrkontrollen och zappa in någon bra film.
Ha en fin kväll på er!
Ciao!
lamatrona.net 