Kategori: Familj

Då är jag inne på min sista semestervecka. På måndag börjar allvaret igen. Jag har gått ner i arbetstid och kommer att vara ledig en dag i veckan, vilken dag det blir vet jag inte än. Jag har haft ett fantastiskt arbetslag under året, tyvärr kommer flera av mina kollgor att få byta avdelning, ledningen rör om i grytan varje år och stuvar runt personalen, på gott och ont. Jag kommer fortfarande att arbeta med flera härliga kollegor, så det känns ju bra.

Förra veckan och den här veckan är jag helt solokvist på landet. Mellan regnskurarna och blixtarna har jag i bland råkat sticka ut näsan utanför dörren, det är ju inget drömväder direkt. Vid ett av dessa tillfällen alltså i dag såg jag något gult glimma till mellan cyklarna som står intill boden och vad ser jag? Ta da…

Ja, ja, inte jättemånga men det räcker för att göra en kantarelltoast som kommer att sväljas med hull och hår av undertecknad. Vi har också en massa andra svampar i tomtterrängen, de blir jag tyvärr inte lika upphetsad över utan plockar bort dem i ilfart när de poppar upp. Jag har verkligen inte gjort många knop under den senaste tiden, mest läst böcker. Jag fick ett boktips av en kompis och har nu börjat på en ny bokserie: De sju systrarna av Lucina Riley.

I fredags hjälpte vi André, sonen att flytta in till sitt nya studentboende i Uppsala. I slutet av augusti kommer han att fortsätta plugga till röntgensjuksköterska. Han har redan pluggat ett år men gjorde ett studieuppehåll, men nu är han på banan igen. I slutet av veckan kommer Chelsie hem från Grekland, hon åkte själv till Aten för att hälsa på sin kompis vars föräldrar har en lägenhet en bit därifrån. Jag tycker att det var väldigt modigt av henne att resa dit alldeles själv, det är inte alla som vågar göra.

Min semester fortsätter…I veckan åkte vi hem till stan. Det har varit mycket av allt möjligt. Bentäthetsundersökningen gick i ett nafs, om c:a 2 veckor får jag svar. Jag tog tag i motionsbiten också och hängde en del på Sats och det behövdes verkligen, efter första passet kunde jag knappt röra en endaste lem utan att det gjorde ont i HELA kroppen. Jag gottgjorde det hela med att beställa in en schnizel på Matboden.

I fredags blev det begravning av barnens farmor, det blev en fin högtidsstund i Högalidskyrkan på Södermalm. I över 30 år bodde hon ett stenkast från kyrkan.

Tanken var att vi skulle bjuda barnen på lunch på Söders Hjärta efter cermonin, men de hade stängt för sommaren, så vi beställde hem ett par enorma pizzor från 800 grader i stället, de har stans godaste pizzor, särskilt den med peperoni.

I stället för paltkoma fick vi pizzakoma och var tvugna att ta en promenad för att skaka ner all mat. Det blev en tur runt kvarteret.

Hela dagen umgicks hela familjen, vi spelade spel, åt, pratade och lyssna på musik. Vid läggdags störtade barnen in i mitt och Patrics sovrum för lite mys,vi pratade om dagen och om livet. Jag är så lyckligt lottad över att ha så fina och kärleksfulla barn.

I går åkte vi ut till landet igen. På vägen dit gjorde vi ett stopp hos Kräft-Rolf och köpte 5 kg Hjälmare kräftor. På eftermiddag kom en kompis med hennes kille och barn ut och hälsade på, det blev charkisar på bryggan.

Till middag bjöd jag på kräftor till förrätt och serverade dem i dessa burkar och till det hade jag aioli och rostat bröd.

I morgon åker Patric tillbaka till stan och ska arbeta, själv stannar jag kvar på landet och kommer att vara helt solokvist fram till i slutet av veckan. Jag har flera saker som ligger och väntat på mig, det kommer att bli en del slipning- och målningsarbeten, så det lider ingen nöd på mig.

Efter några dagar på hemmaplan åkte vi till Västerås och gjorde ett stopp på restaurang Kajplats 9. De har fantastiskt goda räksmörgåsar, vilket det flesta av oss smaskade i oss.

Varje gång jag rundar husknuten på landet drar jag efter andan och känner lugnet smyga sig på. Närheten till vattnet och glädjen över vårt lilla ställe blir så påtagligt, det är svårt att med ord beskriva känslan som infinner sig. Hur som helst, nu ska vi vara här några dagar för att sedan åka tillbaka till stan igen. Jag ska göra en bentäthetsundersökningen och på fredag blir det begravning av barnens farmor.

Mina fina, starka och underbara tjejer! Jag är så stolt över er. Ni är helt fantastiska!

Under åren som gått har jag tagit ställning i olika sammanhang . Hör jag talas om ett företag som går emot mina principer så undviker jag att köpa deras varor, ex jag köper inte ”Barilla” sedan flera år tillbaka på grund av ägarnas uttalande om homosexuella, de menar att endast en man och en kvinna kan ingå äktenskap allt annat är onaturligt. Företaget har även fortsatt sin verksamhet i Ryssland.

När Ukraina svartlistade Mondelez slutade jag köpa Marabou. Ännu värre är företaget Unilever som tillåter sina anställda i Ryssland att gå med i den ryska militären. Här är ett axplock vad Unilever säljer: TREsemmé (shampo), Via (tvättmedel), Pepsodent och Zendium, Rexona, Cif, Vaselin, Slotts, Lipton, Maizena, Milda, Lux och Dove (tvål), Axe, Ben&Jerry, Hellmans (majonäs) Knorr (där bl.a Soldatens ärtsoppa ingår) och GB glass.

Förutom Unilevers fortsatta verksamhet i Ryssland har vi också: Carlsberg, som bland annat säljer Apotekarnes julmust, Ramlösa, Festis och Pripps blå. Liksom Nestlé som säljer frukostflingor, barnmat, Zoégas kaffe och Kit Kat.  Till sist har vi också Skånemejerier. Jag försöker dra mitt strå till stacken eftersom jag känner att det är viktigt att försöka bidra. Många bäckar små gör en stor å.

I tisdags tog vi vårt pick och pack, det vill säga smutstvätten och åkte hem till Södermalm. Patric arbetar och jag tvättar för fullt. I går firade vi vår 26:e bröllopsdag. Vi åt middag på en italienare inte långt från där vi bor och efter det begav vi oss till ”Himelen”i gamla skatteskrapan. Jag är jättehöjdrädd, men utmanade mig själv och åkte upp till våning 25 och tog därefter trapporna två våningar upp, som var glasbetäckta. Läskigt, är bara förnamnet, men jag klarade det! Stolt som en tupp.

Det blev en mysig bröllopsdag i all enkelhet, men det passade oss bra. Det är inte många kottar hemma, mest turister men annars är det lugnt på både gator och torg i vår fina huvudstad. Vi åker tillbaka till landet i helgen, tomatplantorna och luktärtorna behöver min omvårdnad.

I början på veckan följde jag med Patric på en jobbtur till Flen. Vi åt en hygglig räksmörgås på Lida gård, omgivningen var både pittoresk och vacker. Vi mellanlandade på Vingåkers outlet, tyvärr hittade jag ingenting som vanligt.

Förra helgen blev jättefin, våra vänner kom och hälsade på, vi grillade, åt en massa och spelade killer.

Det blev också en fikatur på fjärden med Gula faran.

Nästa vecka ska jag till Danderyds sjukhus, jag ska genomföra en bentäthetsmätning, som görs med en röntgenapparat. Alla som äter antihormonella tabletter behöver göra undersökningen. Tabletten tar bort östrogenet i kroppen och det kan påverka bentätheten. Dessa antihormonella tabletterna måste jag äta varje dag i 5-10 år, på grund av min bröstcancer. Jag har fullt med jobbiga biverkningar, det syns inte på utsidan och jag pratar inte om dem, men de upptar ganska mycket av min tankeverksamhet. Eftersom jag ska äta dem så länge måste jag förhålla mig till det, på gott och ont. Många slutar att ta tabletterna efter ett tag för att man inte orkar med alla biverkningar, men jag kämpar på.

Turkiet har meddelat att de ska inleda processen med att ratificera Sveriges Natoansökan. Om allt går bra så verkar det som att vi snart är med i Nato. Annars lunkar semestern på, vi har haft en del projekt men också roat oss med kortspel, bad och fix av gäststuga.

 

Bokskåpet som står i gäststugan ska få sig ett nytt lyft.

Mellan varven har vi tränat golf, Corinne, äldsta dottern är taggad.

Det har också blivit en hel del häng i Mälaren, både med och utan en flytande donuts.

André, sonen, introducerade ett nytt kortspel:jazz, vilket vi spelat kvällarna i ända.

I går åkte Patric och Corinne hem till Södermalm, Patric ska arbeta och Corinne fortsätter att plugga italienska. Jag, André och Chelsie är kvar på landet. Sofie, mellandottern och hennes kille var i Göteborg i helgen och såg Coldplay. Jag hoppas att även hon kommer ut till Dåvö. Hennes kille Viktor arbetar så jag förstår såklart att hon vill vara hemma och hålla honom sällskap, men hoppas kan man ju alltid.

Den svensk sommaren har hittills bestått av sol, torka, hetta till regn, rusk och kallt, ja, det är precis så det har varit. I dag friskade vinden på ordentligt och det blev en och annan störtskur. Mellan regnskurarna har jag kastat mig in i verkstan för att måla en handukshållare som Patric tillverkat, den ska sättas upp på staketet intill vattnet. Jag har saknat något att hänga frottehandukarna på när vi har badat, så det här blir bra. Med mig på landet den här veckan har jag André vid min sida, de övriga är i stan, några arbetar andra pluggar, till helgen anländer några fler familjemedlemmar. Jag och André har inte gjort många knop, men vi har passat på att njutit av de fina solstunderna på bryggan.

Jag är inte jättesugen på att laga mat på sommrarna så jag brukar göra det enkelt för mig. Jag har alltid ett berg med kokt färskpotatis i kylskåpet, likaså kokar jag upp ett gäng med ägg, dessa två ingredienser varvar jag mina luncher med, antingen blir det tillsammans med matjesill, hallomi eller varför inte med en bit stekt fisk.

När vi var hemma i stan i förra veckan passade jag på att besöka min husläkare eftersom jag har en djup slemhosta som jag dragit på i 4 veckors tid. Läkaren konstaterade att jag har svår astma och jag fick utskriven en dunder dos med astmamedicin. Om jag inte var bra efter 1 vecka ville hon att jag skulle höra av mig igen. Nu har det gått en vecka och jag är något bättre men min slemhosta har långtifrån försvunnit. Jag är så trött på att springa på läkarbesök, men inser att jag nog är tvungen att leta mig dit för nya undersökningar.

Hittade denna bild på mig och Sofie, det känns inte så länge sedan, men den har 20 år på nacken, vart tog tiden vägen?

Efter en snabbvisit i stan är vi åter på landet. Det huvudsakliga skälet till varför vi åkte hem var för att gå igenom barnens farmors lägenhet som gick bort innan midsommar. Vi fick med oss ett gäng med saker som ska fixas och tas hand om. Boden bredvid stugan är helt knökfull med olika prylar från villan i Huddinge som jag inte har haft hjärta att göra mig av med, så nu lär det fyllas på med ännu fler saker. I början av augusti blir vi av med ett ganska stort skrivbord som André kommer att ta med sig till sin studentlägenhet och det blir ju toppen, det känns fint att bodensakerna får ett nytt hem och gör någon annan glad.

Den här kistan från 1843 kommer troligtvis att stå brevid min gamla kista från början av 1700-talet som jag en gång i tiden ärvde. Vi har ingen plats för dem i nuläget och jag hoppas samtidigt på att något av barnen kan ta över dem när de får större lägenhet. Förutom att fixa med olika arvegods så har jag och Patric passat på att äta och dricka gott.

Vi har gjort räksmörgåsar och jättegoda lammfärsspett med tzatsiki och sallad till, enkelt men så oroligt gott i värmen.

Vi har även tagit en tur till Köpings tipp, Patric rensade ut och städade i vertygsboden. Ja, jösses så fint det blev. Ett tag kunde man knappt gå in dit eftersom det var så smockfullt med skräp att det hade bildats små smala gångar mellan allt bråte. På tippen tog popcorn-damen emot oss. Köping kan verkligen förgylla sin lilla småstad.

Förra sommaren gick i att ”måla om husets tecken”, i år blir det att ”borra bort stenars tecken”

Och till sist några rader om SD. De planerar ett nytt samarbete med diverse högerspöken i Europa, men det finns tydligen en gräns för SD-samarbeten och den går vid det grekiska nazistpartiet Gyllene gryning och ett parti från Slovakien som har en bakgrund av att gå runt i uniformer, annars kan de tänka sig att liera sig med andra rasister/nazister i EU. Förutom att de har fullt upp med nya samarbeten i EU så har SD med stort iver tagit sig ann ickefrågan, dragqueens på bibliotek. Herregud säger jag bara. Ja, varför måste man diskutera matpriser, inflation, ekonomi, löner, el, krig, när man kan prata om dragqueens eller mainstream media. Med dalande opinionsiffror för SD hoppas jag att folk börjar se igenom dess ruttna fasad.

Vilket väder och vilken fin midsommar det blev.

Det är inte alla midsomrar som vädret är på topp så det kändes extra härligt när temperaturen steg till 27 grader. I år gjorde jag inga egna sillar utan det blev köpesill. Däremot blev det hemmagjorda parmasanräkor, ansjovissnurror och annat smått och gott. Till middag grillade vi en hel lax, den blev supersmarrig och till det serverade jag parmasanpotatis, haha, man kan väl säga att midsommarafton gick i parmasanens tecken.

När det började så smått skymma, bestämde vi oss för att spela killer.

Vissa av oss var extra taggade på spelet och kunde till vår förvåning multitaska och göra två saker samtidigt, vi var mäkta imponerade.

I dag har vi mest latat oss och följer det senaste utvecklingen om Wagnergruppens framfart i Ryssland, vilken rysare.

Det har såklart blivit en del bad och lek.

I veckan blir det en tur hem till stan. Barnens farmor gick bort för en vecka sedan så vi ska till hennes lägenhet på Söder och fixa med bohaget och gå igenom en del pappersarbete.

I fredags sa jag: hej då på ett tag , till skolan där jag arbetar, för nu är det dags för den efterlängtade semestern.

I sommar kommer jag inte göra många utsvävningar eftersom Patric kommer att arbeta en hel del. För hans del kommer det att bli enkelt att åka fram och tillbaka från landet när han behöver vara på plats i stan. Själv är inte sugen på att vara någon annanstans än här på Dåvö så det blir bra för oss båda. Innan min ledigheten satte igång hann jag med både ett studentfirande och en avslutningsfest på jobbet. Först ut var studentskivan.

Precis när vi gjorde den sista finishen innan det var dags att styra kosan mot studentfesten fick Patric ett tråkigt besked och blev därför tvungen att ställa in. Vi andra begav oss av i den tryckande hettan och kunde sedan sammanstråla med resten av barnen. Det kändes extra kul att alla barn kunde närvara.

Någon dag efter studentfestligheten blev det dags för skolans avslutningsfest. Vi blev bjudna till ”Ugglan, boule och bar” som ligger i hjärtat av Söder. Maten smakade som tacosen vi blir serverade i skolbespisningen, ätligt, men inte så mycket mer. Efter att ha slukat ett par tacoskal kastade jag mig upp och började spela rundpingis med mina kollegor. Vi var c:a 100 styckna från oss, så det blev ganska trångt runt pingisbordet eftersom det var många som ville vara med och spela. Lokalen var jättestor och rymlig och det fanns många aktiviteter att göra, såsom: boule, pingis, shuffle board och vi fick även flipperspelsbiljetter. Jag fastnade för shuffel board som jag aldrig spelat tidigare, oj,oj,oj, vad kul det var.

I den tryckande värmen i fredags åkte vi till landet och kommer att vara här förhoppningsvis hela sommaren.

Gräsmattan är torr som fnöske och är redan spröd och gul, det är skönt att det regnar i dag. Bara någon kilometer bort från oss har de öppnat en handelsträdgård. Vi var där och kikade in, hittade denna jordgubbsplanta för en minimal kostnad. Den ska vårdas och vattnas på bästa sätt.

I helgen har Sofie, mellandottern, hängt med oss på landet. Corinne, äldsta dottern kommer och byter av henne redan i eftermiddag och stannar fram till torsdag. Patric åker hem till stan för att arbeta och kommer tillbaka i mitten av veckan tillsammans med Chelsie, yngsta dottern. Jag längtar till all god mat som vi ska äta till midsommar, det vattnas verkligen i munnen på mig när jag tänker på det.

Såklart åkte Sofies sommarlovsskylt upp, den har suttit på olika dörrar i många år, älskar den traditionen.

Det är tur att jag snart har semester, för jösses vad det tar på krafterna att arbeta heltid. Redan vid Rapports 19.30-sändning infaller stora sänglängtargäspningarna och kort därefter ligger jag klubbad i sängen. Lite bättre har det varit sedan långhelgen infann sig och vi kunde åkta ut till landet.

Förra sommaren målade vi om storstugan, gäststugan och boden, det tog hela sommaren. Från början var husen målade i en gul och brun färg som fortfarande får mitt estetiska sinne att flämta till av obehag. Numera är huset ljust och fint. Invändigt har vi gjort en helrenovering av vardagsrum och hall. I helgen startade vi operation fixa mer i huset, det vill säga måla tak och lägga golv i vårt sovrum samt måla om skåpluckorna i köket.

En före bild av kök.

Och en efter bild.

Utvändigt så har Patric snickrat i hop en spalje som vi ska sätta upp vid gäststugan. Han snickrade och jag målade, ja, herregud vilket slitgöra.

Vid pumphuset har vi sedan tidigare bestämt oss för att göra ett litet växthus. I lördags så letade vi efter gamla fönster på Blocket och Market place och hittade precis det vi sökte. En kvinna utanför Arboga hade bytt ut sina gamla fönster på sitt torp och nu var de till salu. Patric och jag kastade oss i bilen och åkte dit. Vi köpte fem fönster för 50 kronor styck. Hon såg det som skräp och jag blev helt knäsvag av förtjusning, tänk vad olika vi är. Patric fick hindra mig från att köpa fler.

Jag älskar de levande glasen och de små detaljerna på fönsterna, så fina.

Skönt att arbetsveckan består av endast tre arbetsdagar, det kan jag nog stå ut med. Jag är helt slut efter en intensiv långhelg, fast på ett bra sätt, det har varit mycket på programmet, men jag gillar att ha många projekt på gång och då särskilt om det inbegriper landet.