I slutet av förra veckan ringde min läkare och medelade att patologsvaret äntligen kommit. Hon berättade att i kalkområde de opererade bort fanns det bara cancer i förstadiet, alltså ingen utvecklad cancer. Det innebär att det inte behövs någon ny operation. Däremot kommer de gå till botten med varför jag fick tillbaka cancern efter så kort tid. Jag räknar med att jag får svar på det inom kort. Det känns skönt att slippa fler behandlingar och bara tänka på att bli frisk igen. Och som en försmak på det hela var vår helg på landet en riktig återhämtare och humörhöjare.
En gång i tiden ärvde jag mina föräldrars gamla luftgevär, då och då tar vi fram den och skjuter. Den här gången kastade Patric ut en ölburk med ett fiskedrag en bit ut på isen. Vi turades sedan om att skjuta på det.
Vi har också spelat sällskapspel, grillat, klämt i oss en massa godis och snacksat med chips och dipp till melodifestivalen.
Inte långt ifrån där vi bor har vi hittat ett superbra brunchställe. I förra veckan introducerade vi det för Chelsie, yngsta dottern, när hon hade håltimme.
I bakgrunden på deras tapetvägg kan man se en del spännande motiv, såsom rån och mord, mycket intressant…
Om en vecka kan Patric börja lyfta tunga saker och han kan även ut och börja försiktigt springa och då blir ordningen mer återställd. Nu dröjer det inte länge förrän vi kan börja åka ut till landet igen på helgerna. Jag återhämtar mig också bra, det stramar fortfarande i ärret och under armhålan, men det blir bara bättre och bättre. Tyvärr får vi vänta ända tills i början på mars med svar från Patrics patolog, så fram tills dess får vi leva i ovisshet om hans cancer spridit sig eller ej.
lamatrona.net 