Jag måste erkänna att när jag såg att temperaturen krupit ner till -26 grader i morse var jag tveksam till hur denna skiddag skulle se ut.

Mycket riktigt svinkallt ute och knappt en kotte i någon av backarna. Vi hade hela Ullådalen för oss själva hela förmiddagen.

Efter ett par åk blev det så pass kallt om fingrar och tår att vi bestämde oss för en ta en värmande fika i Ullådalsstugan. På eftermiddagen blev det något behagligare temperaturer men fortfarande är -19 grader rätt kallt att susa ner från branta backar i. Jag tackar min lyckliga stjärna över att jag glömde min skidjacka hemma och att tjockjackan sitter på.

Nu är bastun på gång att bli varm och jag lovar att jag  längtar efter att få spendera en varm stund i den under kvällen, det ska verkligen bli skönt.

I morse åkte vi iväg till Åre för en veckas slalomåkning. Alla har varit peppade upp till tänderna både med att åka slalom men även för att de är lediga. Resan upp gick bra, visserligen var det snorhalt på vissa vägsträckor och jag som chaufför nummer 1 under första passet satt som en fiolsträng med rak rygg och ett hårt grepp om ratten och slappnade inte av av för 5 öre. Som tur var var barnen desto mer avslappnade. Helt slut i varenda muskel, även de som jag inte ens visste att de fanns bytte jag rollen som förare med min man en bit efter Hudiksvall.

Strax efter Sundsvall tog vi ett välförtjänt lunchstopp. Vi har ätit på samma gatukök de senaste åren, Luddes i Matfors. Då plötsligt kom jag på att jag hade helt fel jacka på mig. Min skidjacka ligger glömd och nytvättad snällt hemma. Fan också…Nu blir det att åka med tjockjackan på. Min man tröstade mig med orden att det kommer att vara förfärligt kallt i Åre och en tjockjacka kanske inte är helt  fel i det läget.

Jag blev definitivt på bättre humör när vi kom in i stugan som vi hyr. Den är både mysig och ligger nära liften. I kväll kommer jag att somna ovaggad, jag lovar.

Plötsligt när jag satt på Friskis &Svettis träningscykeln såg jag hur solen trängde sig in i träningslokalen. Jag kände riktigt hur det spratt till i kroppen och flåset blev i all hast så mycket bättre. Väl ute tog jag några djupa andetag och gick i maklig promenadtakt hemåt med solen klistrad i ansiktet. Helt underbart. Nu trivs jag som fisken i vattnet, det är lagom kallt ute, vi har snö och även solen har tittat fram bakom molnen lite då och då, vilken dag.

Djärvt nog har jag köpt hem rödbetspasta till kvällens middag. Jag är tveksamt till hur resten av familjen ställer sig till det, antingen blir det ett jubel eller… inte. Jag avvaktar och ser. Men eftersom det är jag som är La matrona i huset så är det jag som bestämmer.  Jag har försökt googla mig till ett gott recept, men har tyvärr inte funnit något som tilltalar mig. Därför kommer jag helt enkelt att gå  efter eget huvud. Blir det gott delar jag gärna med mig av receptet.

Nä, nu är det dags att sätta fart med både tvätt och matlagning. Det är tur att jag har en liten kanariebird i rummet intill, hon sjunger dagarna i ända. Allt blir så mycket roligare när jag steppar omkring i huset till  hennes skönsjungande toner. Det ända som krävs är en välsmord mun och hon har många, många,  sådana insmörjningssorter som sätter fart på sången. Jag lovar…

I går blev det äntligen dags att träffa våra goda vänner som vi inte sett på ett tag. De yngsta satte genast igång att  bygga koja och trycka i sig en och annan sötsak i den ombonade hyddan.

Som vanligt var det en del ”catching up” att avhandla under kvällen.

Min man lagade kvällens middag, hemmagjorda hamburgare med hemmagjort bröd med egengjord bearnaisesås till.

Han kan min man.

I dag vågade jag mig inte ut på en långpromenad. Min man och äldsta dotter joggade iväg, hon med mina icebugs och min man med sina. Eftersom halkskydden satt på henne bestämde jag mig för att mysa inne i stället. Vem vågar sig ut utan halkskydd och riskera lårbenshalsen? Inte jag i alla fall.

Men vojne, vojne, vad tråkigt det är att jogga, jag föredrar att hellre ta en rask promenad  än att jag utsätta mig för att springa, not my cup of tea, helt enkelt.

Jag var hos en ny frisör i dag och vips gick jag ut ur salongen och såg identisk ut som frisören själv. Jag gav henne fria tyglar och det tog hon fasta på. Det är tur att jag sticker ut på andra sätt annars hade man kanske trott att vi var klonade. Numera har det tillkommit en liten chick sidolugg som är någonting helt nytt för mig.

Det hela känns rätt humoristiskt… jag och frisören = twins.

Jag och mellandottern åkte till Länna sport och tittade på skidglasögon häromdagen. Hennes gamla har gått sönder så därför blev det dags att köpa ett par nya. Alltså, så mycket snyggt det fanns att välja mellan, men tror ni att dottern valde ett par som jag tyckte var snygga?

Hell, no,  hon stod däremot och pekade på ett par som jag absolut ansåg var de fulaste i hela sportaffären. Jag trodde hon skämtade när hon sa: -”de vill jag ha.”  Det var bara betala och se någorlunda glad ut när jag gjorde det.

Håll i er ni som är i Romme i morgon och åker skidor… mellandottern lär ni inte missa med sina sprillans nya getingGULA skidglasögon.

Burr, det kan vara så att det bara är jag som är en gammal fossil, det KAN vara så.