Mellandottern kom hem och visade upp ett häfte från Svenska kyrkan där hon pryder förstasidan. Bilden är från konfirmationslägret från förra året. Fin bild tyckte vi tills vi noterade att hon faktiskt har pyjamasbyxorna på sig. Hur gudfruktig är mellandottern egentligen? Pyjamasbyxor…På självaste nattvarden.
Yngsta dottern är som besatt av att stå på huvudet. Jag och min man diskuterade fenomenet och kunde konstatera att alla barnen samt även vi vuxna genomgick denna period av att stå på huvudet. Varför är det så? Genetiskt, eller?
Jag uppmuntrar yngsta dottern med glada hejarop när hon står där rakt upp och ner och däremellan viftar på tårna. Motion, tänker jag, bra där!
För några år sedan gjorde yngsta dottern reklam för ”Sats” Bilden är fortfarande högaktuell på deras hemsida, jag måste nog säga att hon onekligen ser rätt sportig ut på bilden.
De nordiska rekommendationerna för barn och unga är minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteterna bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination.
Källa: Riksidrottsförbundet, Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom.
Vilken härlig dag vi haft. Vädret är verkligen på topp. Hade det inte varit för att det är en vego-dag i dag hade jag slängt på en köttbit på grillen. Jag är nämligen jättesugen på mitt koriandersmör. Det passar bra både till kött och kyckling eller varför inte på en grillad majskolv.
Koriandersmör
100 g smör
1 kruka färsk koriander
1/2 msk pressad lime
1-2 st vitlöksklyftor
1 msk stött rosépeppar
Några korn salt
Det ingick inte någon chili i det här receptet, men jag tog i 1 tsk ändå (chili lover).
Låt smöret stå framme tills det blir mjukt. Blanda samman alla ingredienserna. Rulla ihop den till en korv och lägg plastfolie runt om. In i frysen.
Jag är verkligen uppe i mitt rätta element, skolarbetet: Bild. Nämen, jag kan inte komma ihåg att det var ett så kul ämne i skolan. Jag har för mig att jag egentligen tyckte om teckning som det hette på den tiden. Men det ämnet lyckades varenda teckningslärare ta kål på. Bl.a. minns jag från en utav lektionerna hur en lärare stod vid katedern och hötte med sitt pekfingret att vi absolut inte fick snora eller kasta snoriga papper i hennes papperskorgen. Och vad gjorde vi? Japp, alla snorade så mycket de bara förmådde.
Ok, det var förr.
I dag: vilket jättekul ämne!
Vi gjorde härliga analyser av olika bilder och jösses vad med saker jag plötsligt såg i bilderna som jag aldrig tänkt på förut. Vi pratade om konstnärernas bakgrund, spännande, spännande. Det känns nästan som om man satt i skolbänken igen, me like. Tänk att gårdagseftermiddagen skulle bli så himla rolig på grund av bild.
Man lär så länge man lever.
Han är inte så dum den där Carl Larsson.
Det känns faktiskt lite mysigt nu när det börjar bli mörkare ute. Ni vet tända ljusen, elda i öppna spisen och krypa upp i soffan med en filt och en god bok. Särskilt det sistnämnda kan jag bli lite upphetsad över.
Hemma hos oss hinner jag knappt parkera rumpan på en stol förrän någon pockar på min uppmärksamhet. Det är tydligen massor med saker som bara jag eller min man kan göra. Nu pratar vi allt från ”mina byxor har gått sönder i sömmen” till ”jag hittar inte…bla,bla, bla,” men som den blodshund jag är, kan jag sniffa mig till allt som försvinner, dessutom är jag tydligen också expert på sömnad eftersom jag gått på syslöjd i skolan.
Vänta ni bara tills ni blir vuxna och ska börja göra rödvinssås.
Rödvinsås
2 1/2 dl rödvin
2 1/2 dl oxbuljong
3 st hackade schalottenlökar
3 st vitpepparkorn
knappt 2 msk maizena
en klick smör
salt eftersmak
Sjud schalottenlöken och vitpeppar i rödvinet. Reducera rödvinet till hälften. Sila bort schalottenlöken och vitpepparkornen och tillsätt oxbuljongen. Låt sjuda till hälften. Red med maizena utblandat med lite vatten.Låt smörklicken smälta i såsen.Smaka av med salt. Servera.
I går var vi hembjudna till min mans före detta sekreterare som fyllde jämt. Jag störtdök ner i garderoben för att leta rätt på lite finkläder. Längst ner och längst bak i garderoben hittade jag ett par byxor som visserligen är jättesnygga men för korta. Varför jag köpte dem från början är fortfarande höljt i dunkel. Jag granskade dem och bestämde mig för att prova dem ändå. Döm om min förvåning, de passade på längden. Jag har, hm krymt…Nu gör ju inte det så mycket eftersom jag är en mycket reslig kvinna med mina 182,5 cm. ( Eller hur det nu är med den saken) Men vilken lycka, se bild! Jag kan äntligen ha på mig mina snygg byxor som legat och skräpat i garderoben alldeles för länge.
Jag tycker jättemycket om parmesanost, vi använder det hej vilt här hemma. Finns det utrymme för en liten bit parmesanost så åker den genast fram på bordet. En pasta utan parmesanost är som en blodpudding utan lingonsylt, helt otänkbart alltså. Den här lilla godsaken kan verkligen överraska, med sin sälta och mogna smak. Det är så roligt att det finns så många härliga recept att välja mellan. Det här parmesanvarianten är försvinnande god. Jag har ändrat lite i receptet, jag bytte ut timjan mot chili. Jag är nämligen en chili älskare.
Krispiga parmesan chips
20 st
300 g grovriven parmesanost
2 msk timjan eller som i mitt fall finhackad chili
1 tsk grovmalen svartpeppar
Värm ugnen till 200 grader. Lägg på ett bakplåtspapper på ugnsplåten.Lägg upp små högar av den rivna osten på pappret och platta till dem något så att det blir lika stora rundlar. Strö timjan eller chili och mal sedan svartpeppar över osten. Grädda i c:a 5 minuter tills osten får en gyllenbrun färg. Ta ut och låt svalna. Förvara chipsen mellan smörpapper i en lufttät burk.
Sent i går kväll vissnade äldsta sonen ihop och började storkräkas. Efter skolan i går sa han att han inte kände sig helt pigg, men magsjukan var vi inte alls beredda på, inte han heller.
I dag beställde han tårta till frukost, han verkar vara på bättringsvägen.
I morse var jag uppe med tuppen, mellandottern behövde skjuts till bussen som ska ta dem vidare till ett helgläger. Efter att jag lämnat av henne sladdade jag in på vår parkering, hack i häl hade jag även hantverkarna. De satte genast igång med att börja hamra på fasaden och måla ytterdörrarna. De är….ehhh, morgonpigga.
Nu, några bilder från födelsedagsfirandet.
Födelsedagsbarnen fick själva bestämma middagen i dag. Som nummer ett på listan valde de Nachos, hm, så speciellt? Jag försökte få dem att besinna sig med orden : – Men ni får välja precis vad ni vill, Oxfilé? Entrecote? Jamen vad som helst. Tvillingarna: – Men mamma vi älskar Nachos.
Ok, det var ju ett argument det med. Dessutom måste jag tillägga att guacamolen är to die för.
guacamole
4 portioner
2 stora avokado
1/2 finhackad lök
2 vitlöksklyftor
1 st tomat
1 koriander i kruka
2 msk lime
1 st röd chilli utan frön. Med frön 1/2 chili
salt
Koka tomaten i vatten någon minut tills skinnet mjuknar, ta upp, låt svalna i kallt vatten och låt avlägsna skalen, hacka den sedan . Grovhacka avokadon i bitar, pressa i vitlöksklyftorna och fortsätt att finhacka chilli och koriandern. Blanda ihop allt! Salt och lime efter smak.
Vi fullständigt flög upp ur sängen i morse när mellandottern knackade på sovrumsdörren och undrade när vi skulle kliva upp. Den paniken när vi insåg att vi försovit oss. Vi kastade oss ner i köket och började genast fixa i ordning med födelsedagsbrickan.
Däremellan sprang vi runt som yra höns och försökte hitta presenter och väcka yngsta dottern.När alla äntligen var på plats blev det dags för lite skönsång: -För med en enkel tulipan uppå bemärkelseda’n vi har den äran, vi har den äran att gratulerar …Hurra, hurra, hurra! Grattis på 17-års dagen älskade ungar! Jag älskar er till månen och tillbaka.
Förutom en stressig morgon kan jag även konstatera att min vagel fortfarande inte har left the building. Hur länge är det möjligt att en sådan kan parkera sig i ögat egentligen? Det är nog nu!
lamatrona.net 