Jag måste säga att sonen varit väldigt alert denna helg. Oftast går helgerna i sängens tecken och det betyder att han oftast befinner sig i den hela helgerna förutom när han måste masa sig upp för lite mat eller för den delen ett toabesök. ”Dessa sovande tonåringar…” Men den här helgen undrade han om han fick jobba lite i trädgården. Ehh, -”Ohh, ja” sa vi i munnen på varandra, jag och min man. -”Det är bara att sätta igång”. Vi häpnade över sonens ihärdighet, han slet som ett djur och jösses vad fint han har gjort uppfarten.

Han har dessutom varit väldigt kreativ.

När vi var och handlade i går fick min man syn på vaktelägg och undrade om vi kunde göra någonting gott av dem. Vi sökte runt efter intressanta recept och fastnade för ett.

Tryffeläggsfyllda champinjoner

4 st

4 st vaktelägg

4 st champinjoner

1 msk smör

Någon droppe tryffelolja

Salt och peppar

Gör så här:

Ta bort stammen från champinjonerna. Fyll champinjonerna med ett knäckt vaktelägg och droppa i lite tryffelolja. Stek champinjonerna i riklig mängd med smör. Salta och peppra.

 

Nu är det konstaterat, efter att ha stått, suttit, lekt och numera även börjat äta frukost på sin hoverboard kan yngsta dottern knappt gå. Om hon måste förflytta sig och det händer sannerligen inte allt för ofta, hoppar hon upp på brädan och åker i väg, även om det endast är någon centimeter till stället hon ska till. Nu kommer vi till det märkliga:  jag ser henne aldrig gå, hur är detta möjligt? Men framför allt, hur avprogrammerar jag henne från denna beroendeframkallande leksak?

I går till middag bjöd jag på det här lilla lök-läckerbiten som verkligen inte går av för hackor. Smaskens!

Rosmarindoftande lökbakelse

4 port.

4 st silverlökar

Olivolja

2 klyftor vitlök

4 kvistar rosmarin

8 matsked vispgrädde

2 msk vitt vin

2 msk grönsaksbuljong

2 msk riven parmesan att ha i röran. Strö sedan på parmesanost på lökbakelsen efter tycke och smak.   

4 skivor bacon

Gör så här:

Koka löken mjukt i 15 min. Häll av vattnet, låt den svalna. Skär bort toppen och gröp ur varje lök försiktigt med en kniv. Hacka den urgröpta löken.

Värm ugnen till 200°C. Fräs upp vitlöken, lökhacket och lite hackade rosmarinblad i olivolja tills allt är mjukt. Häll på grädden, vinet och grönsaksbuljongen. Dra av värmen. Rör i parmesan, salta och peppra.

Linda en skiva bacon om varje lök och fäst den med en rosmarinkvist eller en tandpetare. Lägg lökarna i en långpanna och fyll dem med fräset. Strö parmesan ovanpå. Baka i ugnen i ca 25 min.

 

 

I går var jag iväg på min vanliga matshoppingtur och införskaffade en del godsaker till helgens middag. Jag såg då att Systembolaget låg vägg i vägg med mataffären och övervägde om jag måste gå in dit.

Missförstå mig rätt här. Jag älskar goda viner och fina vinglas men när vi kommer till Systembolaget tar det stopp. Alltså, jag gillar inte att gå in dit, det tar emot. Först och främst kanske det beror på att min man alltid vet vad jag tycker om för viner, själv är jag inte riktigt säker på den saken.

Han brukar komma hem och säga: det här vinet är från druvan… den kommer du att älska. Mycket riktigt, slår nästan aldrig fel.

Jag blir både rådvill och osäker när jag äntrar Systembolaget om jag inte vet vad jag ska ha. Till saken hör att vi aldrig köper hem lådvin, då hade det varit så mycket enklare, bara att greppa en under armen och gå ut. Men jag vill hellre njuta av ett riktigt glas vin ur en flaska och då är sortimentet lite annat. Mycket mer att välja mellan med andra ord.

I går händer det magiska jag snubblar över detta himmelska vin , lite dyr kanske men ack så god. Det spännande med det här vinet är att det kommer från Alba området i norra Italien. Där även våra kära släktingar inte allt för långt bort bor. Några av släktingarna heter också Borgogno i efternamn, de kanske är släkt med självaste vinodlaren, vem vet?

Vindistriktet är vida känt för sina goda viner. Borgogno Barbera D’Alba kostar 149 kr på systembolaget. Passar till: lamm, fågel och fläsk. Och passade därför ypperligt till min lilla rapsgris som vi åt i går.

Varför inte köpa en flaska och korka upp den till ett speciellt tillfälle, eller gör som jag, korka upp den bara för att det är helg.

Eftersom det bara är jag i familjen som inte har italienskt påbrå  är det kanske  inte så konstigt att min man och även jag anammar en del av det italienska arvet. Vi försöker åka till Italien  och hälsa på släktingarna i ”norr” lite då och då. Samma visa varje gång: Efter varje besök hos faster Lucia ligger vi minst en vecka i matkoma.

Hur är italienarna skapta? En lunch, tar en hel dag att ta sig igenom rent matmässigt. Vid dessa tillfällen kan jag inget annat än beundra barnen, de blir väldigt italienska. De äter som om de aldrig sett mat förr. Det är nästan som om de tar fram en reservmage för dessa tillfällen. Själv ber jag till en högre makt att klara mig igenom hela tillställningen utan men för livet.

Botkyrka kommun har en fantastisk kommunslogan: ”Långt i från lagom”. Love it!  Jag tycker att det stämmer in bra på både svenskar och Italienare, fast på lite olika sätt.

Pasta med pesto

4 port.

Spagetti

1 kruka med färsk basilika

1  dl olivolja

25 g Parmesanost

2 st vitlök

Salt och peppar

1 pkt pinjenötter

Gör så här:

Koka spagettin enligt anvisning. Mixa ihop basilika, olivolja, vitlök och parmesanost till en jämn smet. Toppa spagettin och peston med pinjenötter.

Strö  över med mer parmesanost, det kan man absolut inte få för mycket av.

Un pasto senza vino é come una giornata sensa sole.  Det betyder: En pasta utan vin är som en dag utan solsken.