Sida 100

”Fake News”

Varje morgon när jag vaknat upp går jag ner till köket och greppar tag i en stor kopp kaffe och sätter mig framför datorn för att läsa de senaste nyheterna om Donald Trump’s Amerika. Med viss oro i magen undrar jag vad han nu har ställt till med under natten?

På bara ett halvår har han satt världen i gungning bara genom att använda sig av ordet ”fake news”. Att han ljuger är helt uppenbart, dessvärre har han fortfarande väldigt många anhängare.

Den senaste händelsen i Charlottesville är både skrämmande och uppskakande. Trumps utspel om att sammandrabbningen mellan vita nationalister och demonstranter var båda sidors fel är helt absurd. Först och främst var det högerextremisterna som kom till staden beväpnade och sökte bråk. Självklart kom motdemonstranter dit för att visa sitt missnöje, och hur fel kan det vara?

Att sedan Trump fortfarande står fast i sitt vaga uttalande kring det som skedde, är mycket bekymmersamt.

Det finns allt för mycket hat, bitterhet och extrema åsikter i världen, att den Amerikanska president utan det minsta dåliga samvete blåser nytt liv i den pyrande glöden mellan olika folkslag tyder på att bruna strömningar med Trump i spetsen brer ut sig mer och mer runt om i Amerika.

Utan minsta tanke på omvärldens reaktioner twittrar Trump ut sitt raseri mot Nordkorea där han hårt fördömer Kim Jong-Un med ord om eld och raseri, utan att tveka tar han snabbt fram det tunga artilleriet. Likaså om någon skådespelare eller annan offentlig person kritiserar honom i media så twittrar han snabbare än blixten tillbaka otrevliga och ofta sexistiska (om det är en kvinna) okvädningsord. Men när vitmakt- anhängare startar kravaller i Charlottesville då blev det bara en pinsam Twitter-tystnad…

Är president Trump vår nya Führer? Tillräckligt galen är han i alla fall, frågan är bara hur länge till han får hållas.

När jag läser nyheterna och försöker ta in denna nya otrygga världsordning så gör det mig både arg och upprörd. Han har lyckats skapa en stor misstro mot det politiska etablissemanget. Att republikanerna trots det fortsätter att behålla denne världsfrånvarande, narcissistiske, storluggade man till varje pris – det är över mitt förstånd.

Jag vill att mina barn ska växa upp med trygga värderingar och förstår vad som är rätt och fel, jag vill att de ska känna att världen är mer god än ond. Vi behöver bra förebilder och med det menar jag bara vanligt sunt bondförnuft, inte att vi behöver vara perfekta för vi har alla har våra brister och fel, vi är inte mer än människor…

Donald Trump, jag känner inte dig men som jag ser det verkar det som om du och jag ser omgivningen på två helt skilda sätt. Jag önskar att du vore ”fake news”, då skulle jag troligtvis sova så mycket bättre och inte behöva oroa mig för morgondagens nyhetsrubriker som du gång på gång skapar.

Det här blev några grubblande tankar som jag har brottats med ett tag…Det ville helt enkelt ut!

So long, så länge.

Mobbing i skolan

I morgon börjar yngsta dottern i sjätte klass. Skolan hon går i bröt upp alla klasser och har ombildat dem till nya inför skolstarten. Därför är hon extra nervös inför morgondagen, hon känner inte så många i den nya klassen.

Systemet är helt fantastiskt tycker jag. Alla elever börjar om på nytt, de som mobbat och de som blivit mobbade får ny start i klassen. Förhoppningsvis hittar inte mobbaren nya svansar som följer dem och de som inte haft det så lätt i förra klassen hittar kanske nya vänner, såklart finns det ju inga garantier för att det ska lyckats, men chansen är större än när man år in och år ut har sina plågoandar flåsandes i nacken.

Jag har arbetat halva mitt liv i skolans värld och jag vet hur svårt det är att få bukt på mobbingen. Genom åren har jag genomgått flera antimobbing-kurser, dessa har till slut bara fallit platt som en pannkaka till marken.

I dag fortsätter de envist med Olweus-programmet i stället för att vara banbrytande och strukturera om klasserna varje år. Skolorna skulle behöva komma ur sin comfort zone och våga förändra sitt sätt att arbeta.

Jag är glad att yngsta dotter fick möjligheten i höstas att börja i en helt ny skola, varje år bryter de upp klasserna och tar därmed sitt ansvar mot mobbing.

Som krydda på moset har de dessutom en rektor som slår en med häpnad… i hästlängder. Du kan läsa om yngsta dotterns märkliga skolavslutning här.

Ha det fint!

So long, så länge.

Något gjorde vi rätt, ändå

Jag och yngsta dottern har passat på att njuta av det fina vädret, vi tog en långpromenad och köpte varsin glass och satte oss i parken och myste tillsammans.

Hon börjar i skolan på torsdag och resten av gänget startar efter helgen. Att jag kommer att ha tre gymnasiebarn hemma känns allt bra stort.

Mellandottern börjar ett år tidigare i gymnasiet, hon är född den 1 januari och för oss var det ingen tvekan att hon skulle börja skolan tidigare. Hon hoppade helt enkelt över ett år på dagis och började på sexårsverksamheten i stället. Och så här med facit i handen gjorde vi helt rätt. Hade hon gått kvar på förskolan hade det säkerligen hämmat henne utveckling och det hade vi troligtvis fått höra livet ut…

Nu tack och lov slipper vi det…

Här hemma är listorna långa med skolsaker som måste införskaffas. Mamma Mia, jag blir helt matt bara jag tänker på det, det är allt från suddgummi ( den billiga delen) till tjocka läckra anteckningsböcker. Det måste köpas nya gymnastikkläder för att inte tala om praktiska men jättesnygga skolväskor, ehh finns det sådana?

Nåja, själv känner jag mig som pojken med guldbyxorna ( fast utan sedlar, guldbyxor, eller för den delen att jag skulle vara pojke.) Ja, ja, ni fattar… just nu känner jag mig som rena pengakossan för här ska det handlas inför skolstarten.

Måttet var rågat när yngsta dottern stod och tryckte på en knapp där ett suddgummi for ut ur något tufft hölje på noll komma noll sekunder och skrek av upphetsning att detta måste hon bara ha. -” Va, 49,90 :- för en sådan, glöm det, du får köpa ett suddgummi för 11 kronor, inget annat.”

Alltså, vilken förhandlare jag är…

Ha det bra!

Ciao

Yes! Måndag

I slutet av veckan är det dags för mig att börja arbeta igen. Jag känner mig både utvilad och alert efter denna långledighet. Jag har farit omkring som en virvelvind i dag och hunnit med att fixa både det ena och andra. Rallarrosorna är numera ett minne blott efter att jag hårdhänt drog upp rötterna på detta ocharmiga ogräs. Jag hann även med lite piffing i vardagsrummet också.

Barnen har jag knappt sett röken av, de har umgåtts med vänner och tvillingarna var iväg till trafikskolan. Båda två ser väldigt glada ut när de kommer därifrån, de längtar verkligen efter sitt körkort. Jag med för den delen, det blir toppen när de äntligen kan ge mig lift hem om jag råkar vara på vift i stan. Sååå många fördelar med att barnen skaffar körkort, jag vet inte vem som längtar mest.

I kväll är det jag som sitter klistrad framför tv’n och tittar på Game of Thrones. Varje måndag är det ett nytt avsnitt. Jag älskar verkligen den serien. Mina måndagskvällar är numera heliga, ingen får störa mig när jag sätter mig tillrätta och ivrigt trycker på startknappen.

Ha det fint!

So long, så länge.

En mini kräftskiva

Gårdagen till ära slog jag och min man till och provsmakade några dillstinna rödglänsande skaldjur till förrätt, very good indeed.

Just dessa låg inte i något kräfttopps-skikt, men de dög som en liten aptitretare och den stillade vårt värsta kräftbegär en smula.

I dag har vi städat ut torpet och gjort i ordning det för vintern. Det är tyvärr inte vinterbonat och i och med det är vi inte ute på landet i samma utsträckning som vi är under vår -och sommarhalvåret. Under semestern har vi slängt massor med virke och annat jox som låg under huset. Vi gjort det för att vi ska börja tilläggsisolera huset nästa år. Förhoppningsvis kommer vi att kunna börja vara ute mer då, för jag saknar verkligen landet under dessa perioder.

Den här delen av huset behöver också tilläggsisoleras i massor, problemet är att vi inte hittat en särskilt snygg lösning på det hela. Det får vi nog klura på ett tag till.

Men vilken kanonhelg vi fick, i fredags var vi på partaj och i går kalasade vi på kräftor. Det blir att krypa ner i sängen tidig och titta på någon spännande film. Inget går upp mot lite söndagsmys efter en intensiv helg.

Ha det fint

So long, så länge.

Party med ett finsk-svenskt hålligång

Det känns verkligen härligt att komma ut på landet och andas lite ö-luft. Det blir nog sista helgen vi kommer ut hit på ett tag framöver. När hösten börjar göra sig påmind brukar helgerna vara ganska uppbokade med saker och därför blir det oftast glest mellan tillfällen att åka hit.

I går var vi på partaj hemma hos min ”syster” som fyller jämt. Det är bra att hon bor så nära oss, nästan krypavstånd kan man säja..

Min vackra fina ”syster”.

När schlagerlåtarna ekade ur högtalarna var det en och annan som stod på dansgolvet och shejkade loss. Även jag och yngsta dottern studsade upp och dansade så att svetten lackade. Min man, dansvägraren, nöjde sig med att vara social i stället och visst det gick ju bra det med.

Tack kära syster för ett jättehärligt partaj.

Trevlig lördag.

Fest och tandutdragning

Det var planerat att yngsta dottern skulle ha dragit ut två av sina hörntänder i morse. Den ena tanden sitter som berg, hennes ordinarie tand har börjat komma fram över den, så det fanns ingen återvändo. Den andra tanden var ganska lös, så tanken var att dra ut båda två samtidigt.

Hon har oroat sig jättemycket för detta sedan hon fick beskedet att de måste ut, hon har knappt kunnat sova under dessa dagar. Tandutdragningen skulle ha skett redan i går men tandläkaren ringde och bokade om. Otur att det blev just i dag eftersom vi ska på stor baluns i kväll. Min kära ”syster” fyller jämt och det ska firas.

När dottern motvilligt satt sig i tandläkarstolen blev hon ännu mer ledsen och rädd och ville absolut inte ta någon bedövningsspruta. Det hela slutade med att tandläkaren gnuggade på en bedövningssalva och drog ut en (1) tand. Den andra tanden ska hon försöka vicka ut själv. Går inte det ska hon dit igen om en månad.

Med oss från tandläkaren fick vi både en tandkista och den utdragna tanden. Nu ligger den här i fönstret och väntar på att tandfen ska komma.

Med tanke på det kontantlösa samhälle vi lever i undrar jag såklart om det inte vore bäst om tandfen kunde swisha dottern dessa pengar stället. Annars kan det ju ta hur lång tid som helst innan dottern kommer att få se en tillstymmelse till någon slags glimmer i kistan, hm, den karamellen får vi allt suga på…

Då var det dags att förbereda sig inför kvällens party. Jag har fortfarande inte valt ut någon outfit så jag måste väl ta något sorts beslut snart.

Ha en fantastisk helg på er.

So long, så länge.

Vaxat och klart

När vi promenerade hem från min ”syster” tidigare i dag fick jag syn på denna superfina äng. Jag blev eld och lågor över denna färgprakt så här i slutet av sommaren. Bildkvalitén kanske inte var den bästa eftersom jag tog bilden med min Iphone 7, men det var den jag hade med mig i detta ögonblick.

När jag stod på ängen och hängde över blommorna och knäppte kort hörde jag hur yngsta dottern väste något om att jag måste skynda mig därifrån eftersom brevbäraren var på väg mot vårt håll. Och så var det här med min hörsel… I morse när jag vaknade upp ur min törnrosasömn hörde jag knappt ett dugg eftersom jag fått lock för ena örat. Så när dottern satte igång och började muttra något om att jag var enormt pinsam hörde jag inte ett…ehhh, jota.

Det här med lock för öronen var konstigt, i går sa grannen att hon var förkyld och hade fått lock för öronen och även min ”syster” hade samma åkomma. Märkligt…tre styckena, bara sådär.

Äntligen blev jag klar med ommålningen av min kolsvarta pulpet. Jag målade om den i en grå färg och har även vaxat in den. Det har verkligen varit ett riktigt pill-jobb eftersom detaljerna varit många och krångliga på skrivstället.

Det känns lite tomt just nu när jag inte har något loppisfynd att sätta tänderna i. Jag gillar att ha något att pyssla med, det kan vara så att det är min estetiska ådra som bultar och pockar på att den vill ha en liten utsvävning emellanåt.

Det blir till att försöka hitta ett bra renoveringsobjekt inom snar framtid , det vore ju för tråkigt att sitta sysslolös framöver.

Ha det gott!

Ciao!

Hur andfådd kan man bli egentligen?

Yngsta dottern överraskade mig med att föreslå att vi skulle ta en promenad. Innan hon hann att ångra sig stod jag i hallen med skorna på. När hon sa att hon bara skulle hämta en sak i sitt rum blev jag genast misstänksam. Mycket riktigt, detta befarade mina misstankar…

Och där susade hon ner för backen med sin Hoverboard…

Promenaden blev inte riktigt vad jag tänkt mig. Varm och svettig efter att ha kutat i fatt henne runt kvarteret, kände jag att jag har gjort mitt på motionsfronten. Någon måtta får det lov att vara i hurtighetens namn.

När vi kom hem och rundade husknuten stod rallarrosen fortfarande kvar där jag lämnade den i går. Den hade jag naturligtvis glömt bort att göra någonting åt, det kan hända att jag fått en släng av rallarrosförträngning. Jag har hört att det är vanligt förekommande fenomen inom de kretsar där dessa växter växer. Det finns en dag i morgon också och när jag tänker efter finns det faktiskt många långa härliga dagar framöver, alltså, ingen brådska med trädgårdsbekämpning.

Förra veckan köpte jag en ny färg som jag inte har använt mig av tidigare. Jag är inte helt säker på om jag tycker om den eller ej. Under dagen blev det en andra strykning på min pulpet, nu ska den bara torka ordentligt och efter det ska jag vaxa in den. Förhoppningsvis kommer slutresultatet att bli bra annars har jag målat om den förgäves.

Ha en riktigt fin lill-lördag på er!

So long, så länge

Det växer så att det knakar

Vilket underbart väder vi fick det har varit riktigt varmt och soligt. Det gäller att hänga med i svängarna när vädret är så skiftande, ena dagen kallt, grått och regnigt, andra dagen klarblå himmel och stekande sol. Hur ska vädret ha det egentligen?

Vi har tillbringat mestadels av vår tid på ön i sommar, trädgården hemma i stan har inte varit prio nummer ett om vi säger så. I dag när jag började blicka ut över trädgården såg jag hur vissa ogräs tagit över trädgården helt. Massor med rallarrosor har vuxit till sig ordentligt, de är nästan lika långa som jag är. Det värsta är att några av dem har börjat smyga sig in i vårt poolområde

Ser ni, den är på väg in…

Det är nog dags att börja ta tag i detta ogräs innan den slår i pistillen i taknocken…

När jag fortsatte min inspektion av tomten såg jag hur mycket allt hade vuxit såsom buskar och tydligen nya träd som tillkommit. Det är knappt att man kan se självaste huset för all grönska. Jag som hoppades på att det skulle komma något gott ur den här sommaren, jag menar det har ju varit snustorrt, så varför växer det så mycket då?

Well, det finns lite att göra, både här och där i trädgården.

Jag får se om jag kan stirra bort ogräsen eller om det bara försvinner av sig själv. Det vore det absolut bästa, men jag gissar nog att det bara är att trycka på sig arbetshandskarna och sätta fart.

Ha det gott!

So long, så länge.