Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Leklov

Jag kan verkligen gå igång på ett bra Youtube-klipp. Den här icke-Volvo reklamen är en sådan. Mina mungipor kändes inte helt funktionsdugliga efter detta klipp, ska man skratta eller ska man gråta, det är frågan…

Jag och äldsta dottern samt den yngsta var och shoppade vinterskor i går. Överlyckliga hittade vi nästan genast ett par snygga skor. De var helnöjda, tills jag provdrog i yngsta dotterns dragkedja.

Expediten fick också jobba en stund med dragkedjan men gav sedan upp efter ett par försök. Tyvärr fanns inga andra kvar i hennes storlek. Suck!

Vi måste bege oss till Nacka forum, där finns de. Glädjande nog lyckades äldsta dottern hitta ett par, hon blev supernöjd. Det blev en sko precis i hennes smak.

Jag måste säga att höstlovet har gått rekordsnabbt, enligt mig. En hel del aktiviteter och i dag blir det bad med vänner för barnen.

Yngsta dottern fick rätt, det blev inte mycket till läslov, utan det blev mer ett leklov och det vet jag är det bästa hon vet.

Nu ska jag till att förbereda lite saker inför våra festligheter i morgon kväll. Jag har en lista på beställningar från diverse familjemedlemmar som jag bara måste inhandla innan dagen är över. Bl.a engångshandskar, det kommer jag att berätta mer om i ett senare inlägg. Mohahaha…

Att bida sin tid

Jösses vad jag var frusen i går kväll, det rådde jag bot på genom att hoppa in i ångbastun. Precis innan jag gjorde det avböjde småtjejerna att komma med. Hm, vilken tur tänkte jag eftersom vi endast har två pallar i ångbastun och vis av erfarenhet visste jag att småtjejerna hade kastat sig över dessa och att jag hade fått lov att stå.

Glad i hågen hinner jag sitta där i 2 minuter innan jag hör ett ihärdigt bankande på badrumsdörren. Yngsta dottern står utanför och ropar: -”Är du klar snart?” Jamen, får man aldrig vara i fred? När hon äntligen gått därifrån hinner jag tänka att jag nog borde fila lite på mina fötter, då hörs ytterligare en ny knackning något hårdare. Den här gången är det min man: -” jag är klar med motionscykeln och behöver komma in och duscha.” Allvarligt, vad är det för fel på den här familjen?

Nåja, jag får helt enkelt göra ett nytt försök någon annan dag. Jag kanske lyckas bättre då..

Här är några ord på vägen. Den här lappen skrev yngsta dottern för några år sedan. Den sitter fortfarande uppsatt i hennes rum.

Ha en riktigt fin torsdag på er.

Tacksam

I morse hoppade jag in i vår översnöade bil och åkte för att handla. Precis när jag svängde in till min favoritbutik såg jag en bilkö som säkert var en mil lång. Det var knappt att jag kunde kränga mig förbi alla bilar. Väl inne på parkeringen förstod jag varför det var sådan kö: byte av däck. Leende stod jag där en lång stund och tackade min lyckliga stjärna för att det inte var jag som satt i den kön. Med ett brett smile passerade jag hela långa kön på väg hem och gasade iväg snabbare än blixten.

Barnen blev helt till sig över all snö, så det var bara att klä på sig mer ordentligt och bege sig ut igen.

Mellersta dotterns två kompisar sov över. Jag bjöd dem och resten av de halvfrusna gänget på sötpotatissoppa till lunch. Den satte verkligen smaklökarna i gungning. Så god.

Sötpotatissoppa med hetta

1 gul lök, hackad

3 vitlöksklyftor, hackade

1 röd chilifrukt, finhackad

1/4 tsk paprikapulver

1 msk olivolja

750 g sötpotatis, skalad och i mindre bitar

1 liter grönsaksbuljong

1 dl grädde

Gör så här:

Fräs lök, vitlök, chili och paprika i olivolja i en kastrull i ett par minuter utan att de får färg. Vänd ner potatisbitarna och låt fräsa i ytterligare någon minut.

Häll i buljongen, koka upp och låt sjuda tills potatisen är mjuk, ca 15 minuter. Mixa soppan slät i en matberedare eller med en stavmixer. Mixa inte för länge för då kan soppan bli klistrig. Häll tillbaka i en kastrull och värm upp allt tillsammans med grädden. Smaksätt med salt och peppar. Servera med ett gott bröd.

Rättsväsendets spännande djungel

Eftersom vädret inte har varit det bästa tänkte jag tipsa er om vad mellandottern gjorde i veckan. Hon och hennes kompis åkte till Södertörns tingsrätt och tittade på en rättegång . Dagen innan bestämde hon och min man vilken rättegång som skulle passa bra. De valde ett mål som handlade om misshandel.

Alla kan besöka en rättegång när som helst under dagen, de är öppna för alla eftersom det anses viktigt att alla kan kontrollera hur domstolarna dömer och bilda sig en egen uppfattning om vad som är rätt och fel.

Det är dessutom både intressant och spännande och man får en bra inblick i rättsväsendet.

Innan besöket är det alltid bra med framförhållning så att du redan någon dag innan kan bestämma dig för vilken rättegång du skulle vilja se. Undvik sexualmål och mål där ungdomar är tilltalade eftersom det kan bli stängda dörrar på dessa rättegångar. Det innebär att bara de som har med målet att göra tillåts vara kvar i salen och alla andra får gå ut. Undvik också häktningsförhandlingar av samma skäl.

Så här kan du göra: Du kan gå in på Södertörns tingsrätts hemsida, eller den tingsrätt som du vill besöka. Klicka på veckans förhandlingar och se vilka brott som kommer upp den veckan du skulle vill göra ett besök och vilken tid dessa kommer att hållas. Om du t.ex. bestämmer dig för att vilja titta på en misshandel går du bara dit den dagen och den tiden förhandlingen hålls. Den blåa understrukna delen på listan över veckans förhandlingar på hemsidan visar vilket målnummer målet har. Det numret visas på en skylt i huvudentrén, där framgår vilken sal du ska vara i.

För att komma in till tingsrätten måste du gå igenom en säkerhetskontroll.

Glöm inte bort att din mobil måste vara avstängd i rättssalen.

Det är helt klart värt ett besök. Lycka till!

Lekland, here we come!

Eftersom nu vädret har varit så trist och regnigt så beslutade vi oss för att hitta på något roligt. Jag, yngsta dottern och 5-åringen bestämde oss därför att åka till Exploria i Norsborg. Barnen hade superroligt, de sprang runt som illrar bland rutschkanor och klätterställningar. Jag såg knappt röken av dem på hela tiden.

Jag var inte helt bekväm, alla söder om söder var där…Kanske även någon från norr också.

Efter mycket letande hittade jag till slut en liten soffsnutt som jag lyckades trycka mig ner i.

Glad i hågen över det lilla utrymmet slet jag upp telefonen för här skulle det tittas på nyheter och Facebook. Just i detta ögonblick insåg jag att telefonen knappt hade något batteri kvar. Den paniken! Jag djupandades och började febrilt tänka ut hur jag skulle tillbringa de övriga tre timmarna med att inte ha telefonen tillgänglig, gulp!

Jag försökte så gott det gick med att vara sparsam med batterierna. Kunde därför se lite upptagen ut när jag väl använde den. Däremellan fick jag hushålla med min fantasi och det var inte det lättaste med tanke på alla skrikande barn som for förbi näsan på mig. Jag vågade heller inte lämna min inklämda hörna, eftersom jag och barnen bestämt mötesplats där. Kände inte heller för att stå i 3 timmar. Vad gör man inte för sina barn?

Tänk att det faktiskt finns föräldrar som tycker det här är kul. Jag såg ett gäng med pappor som såg ut att ha kul i alla fall. Inte så många mammor, vad det nu kan bero på…

Innan det var dags att gå kroknade den minsta violen ihop och var helt slut.

Resten av dagen blev det hemmabio med godis och mys, vilken lyx.

Det där med pumpor och godis

Det är nog första året som jag sett att de säljer så små pumpor. Jag passade därför på att införskaffat var sin till alla barn. De har själva fått gröpa ur och göra sina alldeles egna konstverk av dem.

Jodå, mycket kladd blev det och mycket kul hade de.

Men vilket slutresultat det blev, oh my gosh, så snygga pumporna blev. Jag är mäkta imponerad.

Förutom pumpatillverkningen har de också gjort fullt med fantasifulla godisskapelser.

Deras fantasi är det definitivt inte fel på.

Det är inte varje dag som det blir så här mycket bus och godis och det är väl bra för annars vet jag inte hur jag skulle stå ut med alla dessa godisråttor.

Höstlovet kan börja

Halloweenmorgonen kunde inte börja bättre. Jag väcktes av en morgonpigg 5-åring som gav mig en present på sängen, haha, så gulligt.

När hon såg att yngsta dottern fortfarande låg och sov kunde hon inte bärga sig längre utan såg genast till att få upp henne ur sängen. Allt detta skedde på en sjättedels sekund. Gissa om det blev full fart på damerna efter det?

Nu kommer vi till det mest märkliga. Här sitter jag i godan ro i köket med min frukostbricka när jag ser både mellandottern och äldsta dottern på benen…klockan åtta… på morgonen… den chocken.

Det finns i alla fall lite hopp om livet, jag har inte sett till sonen. Den killen är definitivt inte morgonpigg, skulle han mot förmodan råka kliva upp skulle det troligtvis enbart bero på att huset står i lågor…

Skogsmullen

Vilken fin höstdag vi haft i dag. Solen har värmt så skönt och knappt ett moln på himlen. Vi har verkligen tagit tillvara på dagen (med en extra timme och allt).

Ser ni hur lugn och harmonisk yngsta dottern ser ut? Det var innan hon förstod att hennes älskade hoverboard-sladd slutat fungera, dubbelsuck! Reklamation, here we come.

Jag älskar att komma ut i skog och mark och ta sköna långpromenad med goda vänner, särskilt när solen skiner och vädret är vackert, man blir glad ända ner till lilltån.

Det känns ju nästan som om man blivit riktigt skogsbiten med tanke på att vi är där väldigt ofta numera.

Kolla in skogsmullarna här nedan, hehe

Musslor i vitt vin och grädde

I går blev jag rikligt kompenserad av min man för hårmissen skull misstänker jag. Inte mig emot. Han slog till och gjorde musslor till förrätt och stunden innan trollade han fram en flaska champagne, jo, jag tackar.

Jag kan bara säga att jag älskar champagne och njuter av varenda droppe. Kan man få för mycket av champagne? Aldrig i livet.

Musslorna som min man gjorde är helt otroligt goda. Vi har pratat om att vi kanske måste förnya oss och prova på lite andra musselrecept. Men när det väl kommer till kritan, ja, då återkommer vi alltid till det här receptet.

Musslor i vitt vin

Ett nät med blåmusslor

olivolja

4 dl vitt vin

2 dl grädde

1 st bananscharlottenlök, finhackad

4 st vitlökar

1 msk hummerfond

Persilja

Gör så här:

Skölj och tvätta musslorna. Värm vinet i exempelvis micron. Värm oljan i en gryta stor nog att rymma alla musslor. Tillsätt den hackade bananschalottenlöken och vitlöken och låt fräsa under omrörning någon minut. Lägg i alla musslor och låt fräsa i en halv minut. Häll i vinet och låt koka upp. Låt koka kraftigt i ca 5 minuter under lock. Ta upp musslorna. Håll dem varma i en stor uppvärmd skål med lock över. Kasta exemplar som inte öppnar sig. Häll på grädden samt hummerbuljongen i spadet och låt koka ihop. Häll upp i en tillbringare. Lägg upp musslorna på ett fat och strö över den hackade persiljan.

I veckan lyckades jag få tag i denna fantastiska marmelad som är gjord av kråkbär med smak av stjärnanis.

Bara jag tänker på den börjar smaklökarna sjunga en liten trudelutt.

Till denna goda marmelad lyckades min man hitta en riktigt fin comtéost som passar perfekt till anrättningen. Det blev helt enkelt ett strålande inköp.

Duetten är nu ett faktum med dessa två komponenter.

Kvällen kunde inte sluta bättre. Här pratar vi matkoma i djupa mått.

Bortskänkes

Jag är fortfarande mållös efter att ha varit på en lunchdate med min man i slutet på veckan. Vi möttes upp på en restaurangen i närheten av där vi bor. Jag skiner som solen i Karlstad, visserligen gör han det med. Vi går in och beställer lunch: en sallad till mig ( mitt nya hälsosamma liv, ni vet) och en kalvmedaljong till honom. Vi slår oss ner vid ett av borden. Jag fortsätter le. Han märker ingenting utan pratar vidare om ett matteproblem som han funderat på att tipsa barnen om. -”Ok”, tänker jag, -”ser han verkligen ingenting eller är han helt blind?”

När vi börjar närma oss slutet av lunchen undrar jag (icke leende längre) om han inte ser något speciellt. Nu blir han genast på sin vakt och börjar nervöst tittar på mig, -”nja, nej, har du gjort något särskilt, eller? -” Grrr, jag har färgat håret mörkt, ser du inte det?”

Nu bör jag kanske tillägga att vi varit ihop i snart 25 år och varit gifta nästan lika länge. Men det ursäktar verkligen inte detta. Hur kan han missa en sådan sak? Till och med kassörska på Coop konstaterade att jag gjort något med håret och då är det illa.

Gissa vem som kommer att få gottgöra sin fru ett långt tag framöver?

Dessutom kommer jag inte att tillåta att han glömmer bort den här lunchen på ett bra tag…