Författare: lamatrona

Som jag och yngsta dottern har ränt runt i matvarubutiken i närheten av oss. Problemet var att samtidigt som vi skulle handla var alla ordinarie anställda samt all extrapersonal (minst 100 pers) ute i butiken och ställde till ett kaos för mig (och alla andra kunder.)

Där stod de med sina jättevagnar och staplade varor och sprang fram och tillbaka som yra höns och plockade runt med saker i ett hektiskt tempo. Plasten dinglade dessutom över vart och vartannat utrymme där just jag skulle hämta någon konserv eller annat. Mamma Mia, vad trött jag blev.

När vi äntligen blev klara satte vi oss i bilen och var tvungna att hämta oss rejält  innan vi  gjorde en rivstart och åkte därifrån.

Tvillingarna slutade tidigare i skolan så vi bestämde oss för att här skulle det bakas. Sonen tvekade och gick sedan i väg till en kompis i stället.

Mellandottern kom också hem tidigare även hon skulle träffa en kompis så det bidde bara yngsta och äldsta dottern kvar här hemma.

De bestämde sig för att göra varsitt pepparkakshus.

Det märkligaste av alltihopa var att allt godis som jag ställde fram från början plötsligt tog slut. Hur jag än tittade på deras godisskapelser gick det inte ihop med mängden godis som fanns från början.

Gissa om ingen kommer att äta middagsfisken i kväll…just saying.

So long!

Hur svårt kan det vara att få hem en gran egentligen? För oss är det tydligen väldigt svårt. Så, nope, vi är fortfarande inte med gran.

Däremot satte min man upp misteln på ett mycket strategiskt ställe, den finns precis i dörröppningen till köket. En efter en smyger numera försiktigt in och ut genom dörren med behörigt avstånd från närmaste person, hehe.

Själv står jag och lurpassar vid dörrposten och hoppas på att min man ska kila förbi. Det gör han sällan eftersom han mest befinner sig på  jobbet, det får vi råda bot på under julhelgen.

Men innan vi tar julledigt finns det fortfarande en hel del att göra. Min ”to do” lista är helt knökfull.

Det är tur att barnen går på julledighet i morgon, de vet fortfarande inte vad som väntar dem för ingen har sett min lista, än… så överraskade de kommer att bli.

Men efter en sniff på hyacinten i hallen kommer de säkerligen att bli på topp igen.

Jag och yngsta dottern ska iväg om en stund, vi har lite shopping att utföra.Jag har fått order om att köpa hem viktiga ingredienser till eftermiddagens bakande, det tar liksom aldrig slut på alla sötsaker som ska tillverkas.

Och om jag förstått det hela rätt så stoppas det mesta av godsakerna in i munnen medans de bakar. Vi får helt enkelt  hoppas på att det blir någonting över till julhelgerna, det vore kul att kunna bjuda på något gott även då.

Ha en riktigt fin tisdag på er.

Yngsta dottern var inte sen med att föreslå att vi skulle ägna vår mysdag på Exploria i Norsborg. Suck, tänkte jag och funderade på om jag skulle låna dotterns rosa hörlurar.

Vilken normal och vettig vuxen gillar att hänga på lekland med stojande och skrikande barn? Särskilt när det finns så mycket annat att göra.

Jag mindes förra gången vi var där och jag knappt fick en sittplats. Jag rös till men sa med min sockerlenaste röst att det lät ju jättekul…

När jag parkerat bilen började jag genast ana oråd: var leklandet verkligen öppet? Det fanns inte en enda bil på hela parkeringen. Jag googlade för att se om det var stängt, men sådan tur hade jag inte.

Vi knallade in och dottern blev som i extas, inte en unge så långt ögat nådde.

Där låg hon i bollhavet helt solo och kramades med alla bollar.

Hon fick välja och vraka bland rutschkanorna.

Efter första tuggan på min hamburgare tjöt mina smaklökar av tristess. Jag greppade ett pommes frites, som snabbt slokade och mer såg ut som en vissen tulpan än den pommes frites den var.

Men vi deppade inte ihop för det, glad i hågen for dottern fram och tillbaka likt en studsboll bland alla klätterställningar  och rutschkanor.

Jag å andra sidan flanerade runt i maklig takt utan att snava på ”en enda liten”, dessutom hörde jag knappt något gnäll alls.

Rena rama semestern faktiskt.

Jag och yngsta dottern var rörande överens att det var den bästa leklands-vistelsen vi varit på.

Efteråt tvingade hon in mig på Dollar-store och där var det desto mer livat och jag  ångra genast mitt samtycke till att gå dit. När vi väl kom ut därifrån några kronor fattigare men med ett par snygga sugrör var vi ändå rätt nöjda.

Ha det gott!

Helgerna går alldeles för snabbt enligt mitt tycke, plötsligt är det måndag och vad har man hunnit med, förutom att ha varit på återvinningscentralen då? Vill man ens komma ihåg att man varit där, ehh?

Barnen blev lite desperata när de insåg att vi fortfarande inte köpt någon gran. Vi kanske slår till på en i kväll. Jag kan bara hoppas på att det inte bara finns fula granar kvar, en rysare om så är fallet.

Yngsta dottern är julledig så jag tänkte att vi skulle passa på att ha en mysdag, bara hon och jag. Vi har inget inplanerat utan hon ska själv få bestämma något skoj.

Känner jag henne rätt skulle hon kunna föreslå sofflocket med en stor godispåse till, hm, jag kanske ändå måste  styra upp utsvävningarna en smula.

Eller så överraskar hon mig ordentligt med orden: ”-Mamma, vad sägs om en trevlig skogspromenad, jag längtar nämligen efter en.” Haha, då skulle jag troligtvis hastigt droppa ner på golvet av pur förvåning och hämta mig två timmar senare.

Fortsättning följer på den…

En till trädkramare har jag närt vid min barm. Det finns hopp med andra ord.

Nu lite kärlek.

Ta hand om er där ute.

So long så länge!

I morse var vi uppe med tuppen och åkte och hämtade våra vänner för att sedan bege oss till julmarknaden i Sigtuna.  I över 20-års tid har jag och min man varit där och såklart blev det även en självklarhet när barnen kom till världen. Numera brukar också våra vänner vilja följa med, vilket är extra roligt.

Jodå, det blev  ett fikabesök hos Tant Brun också som jag by the way älskar.

Traditionsbundna som vi är beställde vi in jultallriken med kaffe och varm choklad med vispgrädde till barnen. Vilket vi gjort de senaste åren, här tänker vi inte utanför ramarna alls.

Är det en tradition så är det.

Barnen berättade fnissandes att de just pratat om att de förra året  stött på en man som var ute och rastade sin iller och plötsligt stod de där igen båda två, vilket sammanträffande.

Jag förhörde mig genast om illerns namn och fick reda på att den hette Zingo.

Yngsta samt mellandottern bestämde sig för Belgiska våfflor till lunch.

Vi andra älskar Bärstaklämman och valde såklart den. Yngsta dottern ångrade sitt val av mat och tittade på mig med en ledsen hundvalps-min. Nästa år vill hon att jag ska påminna henne om att hon inte ska äta någonting annat än denna mumsbit och det kan ni lita på att jag kommer att göra.

Tyvärr fick jag själv inte njuta särskilt mycket av min gourmetrulle, eftersom hon (med hundvalps-looken) smaskade i sig nästan allt av min delikatess, morr.

Det är verkligt fint i Sigtuna. Som liten bodde jag där och tycker det är extra mysigt med dessa besök.

Mariakyrkan som jag döptes i och vår båt som låg nedanför centrumet och guppade tryggt i hamnen. Japp, lite nostalgisk blir man på ålders-höst

Till barnens stora förfäran köpte jag en mistel även i år… för här ska det pussas.

Ha en riktigt skön söndag.

Det första som stod på programmet i morse var att gå till frisören med yngsta dottern. Efter 45 minuter började jag undra om hon inte var klar snart. Frisören grymtade något om att ungen hade väldigt mycket hår att klippa. Det var bara att fortsätta luta sig tillbaka ytterligare en kvart till.

Visserligen blev det jättefint men 1 timme för toppklippning, nytt rekord?

Jag håller förövrigt med barnen om att det knappt syns att hon kapat en rejäl bit på längden. Damen i fråga blev nöjd förutom att hon hade hoppats på att få en klubba.

Frisören såg rätt slut ut efter allt klippande och glömde antagligen bara bort det. Men det gjorde inte dottern så det blev till att springa in i en affär och hugga tag i en av godispåsarna som såg lagom god ut för att sedan gå hem och smaska i sig allt.

Lite hjälp fick hon faktiskt av sin sega-råtta-lovers till mamma. Tur att hon har en sådan snäll och förstående mor som ställer upp och hjälper till med godiset och allt…glufs.

Resten av dagen gick i motionens tecken, oj, vad vi har sprungit runt och letat efter den sista julklappen, my god så svårt det blev.

Med misslyckat resultat kom vi åter hem något spänstigare  (alltid något) men utan klappen. Det blir en ny sittning i kväll med att försöka lösa sista julklappsknuten.

Ha en mysig lördag på er.

I går morse hade jag en nära döden upplevelse i köket och det är ett rent under att jag fortfarande har kvar alla ben i kroppen.

Stunden innan gick jag  omkring i min ensamhet och fixade med disken och råkade halka till på en blöt fläck. Jag kände att nu jäklar blir det splitt. Insåg att då är det kört.

Funderade på att snabbt kasta mig framåt för att ta emot mig med händerna, men förstod samtidigt att jag inte kommer att vara tillräckligt snabb för att klara det.

Tillslut lyckades jag på något märkligt sätt att styra upp kroppen med några piruettsteg, för att sedan åter vara på banan.

Men herregud, mitt hjärta, min puls…Detta kan bara inte vara bra för en 50 +(are)  att utsättas för någonting sådant kroppsligt så tidigt på morgonen.

Bör tilläggas att det tog nästan hela dagen att återhämta sig från detta balettdrama.

Fredag, så härligt det ser ut, kommer vi möjligtvis få mer snö måntro? Tyvärr ser jag att vi har is på uppfarten, visserligen hade jag tur igår med lårbenshalsen, men vågar jag utmana dagen utan broddar, eller rättare sagt avsaknaden av dem? Hm, tål att tänkas på…

Jag måste snart iväg för lite shopping, det ska nämligen inhandla en del godsaker till kvällen. Det kommer att  blir mycket viktiga inköp såsom en till liten plastgran, chips, läsk och kvällens middag: Nachos, mums. Kanske ska man slå till på en Mexikansk öl? Nä, inte så gott!

Jag har fått ett hett tips av en god vän till mig som sa att alkoholfritt öl ”is da shit.” Tja, inte för att vara motvalls, men ”nej, tack.”

Min man är en ganska kräsen öldrickare och älskar nästan bara äckliga ölsorter, det räcker med en sniff på kapsylen och jag ligger avtuppad på golvet. Inte på grund av alkoholstyrkan i sig utan snarare över doften, so help me god!

Julmust låter som det mest förnuftigaste alternativet i den här situationen. Det blir nog att köpa en eller möjligtvis två flaskor till kvällen, så bra. Då var allt löst för denna gång.

Hörrni ha en toppen fredag på er och stressa inte ihjäl er där ute.