I går var det inte vilken dag som helst, utan det var Sofies födelsedag.
Barnen får alltid önska vilken födelsedagsmiddag de vill ha. I år beställde Sofie kort och gott pitepalt med ett glas mjölk. Efter en stunds betänketid insåg hon att ingen skulle orka äta vare sig förrätt eller efterrätt och därmed gick middagen som en dans. Dessutom blev alla i familjen mycket nöjda med hennes val. Tänk vad en liten palt kan liva upp!
Nyårsafton inleddes med shuffleboard i Globen. Jag tycker verkligen om att göra något aktivt på nyår. De senaste åren har det dock blivit lugnare aktiviteter, så att både rygg och höft kan hänga med och shuffleboard passar ju alldeles utmärkt för det.
Efter en aktiv timme kammade Chelsie hem segern! Därefter susade vi hem för att förbereda kvällens festligheter.
På kvällen kom våra kompisar över på middag.
Till förrätt åt vi kalixrom,smetana, rödlök och en bit citron på en smörstekt brödskiva, alltså mums!
Till huvudrätt blev det oxfilé med konfiterad potatis, som Patric förberett i dagar och till det en flamberad grönpepparsås, just nu har Patric dille på att flambera och inte mig emot, det blir jättegott.
Middagen avslutades med en chokladmousse med salted caramel.
Strax före tolvslaget tog vi en kort promenad upp till Mosebacke för att titta på fyrverkerierna. Det var otroligt mycket folk och trängseln var rejäl. När klockan passerat midnatt fiskade jag upp telefonen och slog Sofies nummer. Med våra fantastiska stämmor sjöng vi ett klockrent ”Ja, må hon leva”. När sången var över kunde jag inte avgöra om hon ens svarat, utan att höra om hon var kvar eller inte lade jag på och hoppades att det hade gått vägen.
I morgon bär det äntligen av till landet. Vi har inte varit där på flera veckor och jag har verkligen längtat. Det ska bli så skönt att basta, mysa, grilla och bara få vara. Äntligen är det dags.
lamatrona.net 