Ljusstöpning

Ja, jösses vad kylan slagit till hastigt, nu väntar jag med spänning tills de riktigt stora och mäktiga snöflingorna börjar dala ner från himlen. December nalkas och det är en av mina favoritmånader. Jag längtar redan efter advent, julmarknader, nobeldagen och en rykande varm glögg mellan kalla fingrar! Livet puttrar på, fastän i lite långsammare takt, å inte mig emot. Jag som vanligtvis brukar knalla upp vid 6 varje morgon eftersom jag inte kan ligga kvar i sängen har från det gått till att bli en riktig sjusovare. Kanske är det för att jag är mer avslappnad nu. Eller så är det helt enkelt mörkret som gör sitt.

För några veckor sedan bestämde vi att vi skulle stöpa ljus hemma hos våra vänner. Kerstin, som höll i det hela, har ägnat sig åt ljusstöpning i över fyrtio år, oftast med stora grupper av barn, så hon visste precis vad som behövde göras. Det var lite pyssel i början med vekar, stearin och vattenbad som skulle hålla rätt temperatur. När allt väl var på plats grabbade jag tag i en av dubbel vekarna och började vandringen runt bordet, dopp efter dopp, medan doften av varmt stearin spreds sig i rummet.

Mellan turerna runt bordet bjöd värdparet på årets glögg och lussebulle.

Sedan var det bara att sätta igång igen.

Det tog många steg och dopp innan det hände något på veken.

Men till slut så…

I dag innan lunch mötte jag upp Corinne och Simon på mitt gym. De har köpt årskort så att de kan träna på alla Sats. Det var ganska mycket folk, betydligt fler än det brukar vara när jag är där på vardagsmorgnar, då är det mest jag och några andra i pensionsåldern som skrotar runt. Jag och Corinne har pratat om att börja gymma tillsammans när de flyttar in till stan. Som jag längtar.