Jag kan snart titulera mig Tinderexpert, inte för att jag är på jakt efter en ny man, jag är fullt nöjd med den jag har. Den rollen lämnar jag istället generöst över till min singelvän, som efter en smula övertalning gick med på att testa gratisvarianten av Tinder. ”Det kostar ju ändå inget att kika”, sa jag med min mest förnuftiga min. Till en början var hon skeptisk och swajpade ungefär lika entusiastiskt som man skalar en lök , långsamt och med viss tvekan. Men sen hände något. Fingret fick upp farten, både vänster och höger åkte den åt, och ibland klämde hon till på det där gröna hjärtat om någon såg extra… tja, swipevärdig ut.
Och vips, bingo! Inte bara en, utan flera matchningar trillade in. Då klev Patric in som någon slags digital cupido och tog hand om den allra första konversationen. Resten är, som man säger, en historia som fortfarande skrivs… eller swajpas.
Patric var måttligt road när vi satt där och fnissade, swajpade och chattade som två tonåringar på sockerkick. Istället tog han sin tillflykt till skivspelaren, där han lät vinylen snurra. Som en slags protest mot flörtfesten framför honom skickade han samtidigt löpande rapporter i familjechatten om Tinderdramat som utspelade sig mitt framför näsan på honom.
Maarit fick även uppleva Köping i all sin sommarprakt. Vi besökte favortloppisen och hon blev helt såld. Jag fann en oljelampa och Maarit köpte kläder som hon blev helt lyrisk över. Vi har grillat, tinderpratat och njutit av det fina vädret.
Vi åt jordgubbar med limoccelogrädde, alltså mums!
Jag hoppas att barnen kommer ut till landet igen innan semestern är slut, jag älskar när jag har dem omkring mig.
lamatrona.net 