Månad: november 2024

Helt otroligt vilken varm och fin höst vi haft och snart är det dags att vända årstidsblad till vinter, för min del får det gärna bli snö och lagom kallt. Jag älskar verkligen månaden som kommer för då är det nedräkning till jul.

Chelsie och jag tog en promenad och titta på NK:s julskyltning och besökte också Newports julshop högst upp i NK-huset.

När vi gått klart rundan i affären och tittat färdigt på alla fina julsaker, fick vi syn på ett skrivbord vid utgången, där kunde man sätta sig ned och skriva en önskelista till tomten.

Det fanns både kuvert och en stor, röd julbrevlåda där man kunde lägga sin julpost.

Då var det postat och klart!

Det är tur att vi har en bakdrottning i familjen, Sofie är inte bara duktig på att baka hon är också jätteduktig på att laga mat, den här gången blev det lussebullar.

Chelsie är nog en riktig bagarekunds dröm, inte en bacill så långt ögat når.

Saffransbullarna blev enorma och fantastiskt saftiga och goda.

Nu har vi bullar i frysen som bör räcka fram till jul.

På en av mina promenader i stan halkade jag in på en av Söders second hand affärer och fick då syn på den här manicken.

En isborr som knappt hade använts. Jag och Patric har länge pratat om att köpa en, men det har inte blivit av, tills nu. Nu fattas bara is på Mälaren, sedan är vi i hamn.

Ett av mina favoritmuseér är Nationalmuséum, det var verkligen ett tag sedan jag var där, men i veckan hade jag tur att få med mig Chelsie. Jag älskar att gå omkring i deras fantastiska salar och bara njuta av att titta på alla konstverk och skulpturer, varför gör jag inte det här oftare? För mig är det rena rama uppåtboosten.

När vi till slut hade förvissat oss om att vi inte missat något, begav vi oss ner till museéts kafé, det var dags att fika.

För någon vecka sedan mailade Sofie några barer och hörde sig för om de behövde extra personal, vilket resulterade i att en barägare svarade och undrade om hon kunde komma på en interjuv. Väl på plats bestämdes det på rotmos att hon ska börja provjobba. I går sms:ade barägaren och ville att hon inom en vecka ska kunna ALLA deras drinkar ( och det var en drinklista som heter duga), ölsorter och såklart vilka glas som passar till de olika drinkarna. Den här veckan lär hon få ligga i, med både sitt eget skolpluggande men även lära sig namnen på drinkar, dess innehåll och hur många delar sprit det ska vara i varje glas. Hon såg ganska stressad ut när hon kom hem och åt middag och jag förstår henne.

De sista skälvande löven som fanns kvar på björkarna i trädgården singlade sakta men säkert ner när en vindpust hastigt tog dem, överallt ligger de i drivor och ger mig lite dåligt samvete, färgen på dem är inte heller särskilt uppmuntrande, brunt! Men jag har bestämt mig, de får ligga kvar och täcka marken fram till våren. På mina promenader längst med byvägen försöker jag hitta ljuspunkter i naturen och det finns faktiskt ett och annan som sticker ut.

De illröda hopskrynklade rönnbären ger ett färglatt inslag och de röda fallfärdiga torpen som jag brukar passera utmärker sig, inte så mycket för färgen utan för att torpen gett sitt namn till området som vi bor i ”Ötorp”. Bonden som äger torpen har låtit det förfalla, vilket jag kan tycka är synd, eftersom det finns så mycket historia runt dem.

Jag och Patric smider planer inför vårt nästa stora vår- och sommarprojekt på landet, det känns kul att ha något att längta till. Han har verkligen blivit en fena på att konstruera och bygga saker. Bastun är nästan klar, det fattas bara lite lister, målningsarbeten och lite annat småfix.

För någon vecka sedan köpte jag en helt bedårande led-lykta som heter Olight Olantern och som lyser upp hela bastun, den är så pass effektiv att jag behöver dra ner lampan till ett minimum så att den inte lyser för starkt.

Patric ska bygga ett mindre bord som ska fästas i väggen mellan stolarna. I verkstan finns det redan konsoller som förhoppningsvis kommer att passa till bordskivan. Jag ska också försöka hitta en hylla att sätta upp på väggen, det kommer att behövas så att alla bastupryttlarna får plats i sjöstugan.

Värmepumpen i storstugan har krånglat hela veckan. Hur mycket jag än har tryckt på knappen för att höja värmen, stiger inte temperaturen i huset, det behövs en rejäl värmepumpstvätt. Det har varit en smula plågsamt att kliva upp på mornarna eftersom sovrummet har känts en aning kylslaget. Varje morgon har jag gjort i ordning en värmande brasa, såklart har kaffe, filt och tofflor också bidragit till att jag sakta men säker blir uppvärmd och vem älskar inte en härlig brasa på morgonen?

Patric och Chelsie kom ut till landet i morse, den senare gör en blixtvisit i stugan. I morgon åker hon hem igen, hon ska arbeta.

I lördags tog Corinne och hennes kille Simon emot sina civilingengörsdiplom i Universitetshuset i Uppsala. Vilken tillställning det blev och vad pampig den stora och vackra salen var.

Corinne oroade sig för att vi skulle göra bort oss, Patric kunde inte låta bli att retas och skickade det här meddelandet i familjechatten, haha, misstänker att hon inte blev ett dugg lugnad.

Det var väldigt högtidligt och fint i aulan, en kvartett på scenen spelade klassisk musik. I tur och ordning fick varje examinand ställa sig i kö och vänta på sin tur för att bli uppropad på scenen.

Äntligen blev det Corinnes tur att komma fram och hämta sitt efterlängtade diplom.

Tack, tack!

Kram, kram!

Tillslut står hon där och strålade!

Wow! Stolt mamma!

När Simon äntrade scenen sken han av lycka och tog för sig på skådeplatsen, underbart gjort!

I den vackra entrén blev vi bjudna på bubbel och jag blev fotad från alla håll och kanter. Tyvärr hade jag glömt min Nikonkamera på landet, så bildkvaliteten med mobilkameran blev tyvärr som det blev.

När eximenanderna minglat klart, kom de så att vi kunde beskåda deras lycka på nära håll. Skål och lycka till!

Efter minglet fortsatte firandet hemma hos Corinne och Simon. Vi åt både sushi, tårta och drack mer bubbel. Mätta och belåtna fortsatte vi sedan till landet och gjorde oss beredda med ett bastubad.

Jag kommer att stanna kvar på landet veckan ut. Patric ska arbeta men kommer förhoppningsvis ut på torsdag kväll.

Det var som om en isande kyla spreds i både märg och ben när jag förstod att Trump hade valts av mer än halva Amerikanska befolkningen till ny president, jag finner inga ord, känner mig bara tom.

Vi får se om ”Project 2025”, som är skapat av den konservativa tankesmedjan The Heritage foundation, kommer att genomföras nu när Trump tar över. Han har sagt till sina väljare att han inte står bakom det dokumentet, men det återstår att se. Men en sak är säker; klockan kommer att vridas tillbaka, landet kommer att styras åt det aktoritära hållet och Trump kommer att få härja helt fritt eftersom han har senaten bakom sig och eventuellt representanthuset. Vi kommer att få se mer våld, rasism, hämd, utrensning av oliktänkande, könsglappet kommer att bli ännu större, hatattacker mot homosexuella-, transpersoner och barn/ vuxna med handikapp kommer att öka. Vilket öde kommer Ukraina och även Nato att möta? Det är svårt att föreställa sig allt som kan komma att förändras under en ny Trump-administration, men en sak är säker: vi står inför en orolig och osäker framtid.