Äntligen är jag klar med sänggaveln som jag rustat upp under sommaren. När jag såg den första gången stod den i en second hand affär i Västerås och ropade på mig, ”du vill ha mig” och det ville jag verkligen, men Patric var inte alls med på noterna. Av en händelse hade vi ett ärende i närheten av affären några veckor senare, då tog jag tillfället i akt och smet in för att se om den fortfarande fanns kvar, ja, helt otroligt, men där stod den bedårande pjäsen och bara väntade på mig.

Se där vem som bär in den otymliga härligheten i hyrsläpet, han som tillslut gav med sig. Så här i efterhand tror jag inte han ångrat det beslutet, han förstod att även jag behövde ha ett projekt att hålla på med.

Jag våndades fram och tillbaka om jag skulle behålla kanterna och gaveln bak, men till slut bestämde jag mig för att bara ha kvar själva sänggaveln fram.

Hela sängen var indränkt i fernissa, därför tog det lång tid att få bort allt. Jag har lagt ner många timmar på att försöka klämma in sandpappret i de små och svåråtkomliga utrymmena, men till slut med mycket ihärdighet och tålamod lyckades det.

Med hjälp av Patric lossade vi sidogavlarnas utsmyckning och satte fast dem på själva sänggaveln. När det torkat klart avslutade jag det hela med att olja in det sista.

Jag blev jättenöjd över resultatet, de fina detaljerna tycker jag kom till sin rätta med vitoljan och jag är extra nöjd med att man fortfarande kan se träets ursprung.

Nu står den i gäststugan och glänser i all sin prakt och väntar på bättre tider.