AG

Man kan ju inget annat än att njuta av de sista knallgula och maffiga solrosorna, de är så vackra och lite udda i all sin skönhet.

I veckan som gått träffade jag min nya läkare på vårdcentralen, jag blev glatt överraskad över hans engagemang, det är inte ofta man möter det. Han tog sig tid med mig och hade varit i kontakt med min sjukgymnast innan mitt läkarbesök, den sistnämnde tror nämligen inte att mitt problem är i höften utan i ländryggen. För mig kändes det ganska logiskt, för när sjukgymnasten petar med lätt tryck på vissa punkter på ryggen flyger jag upp i taket av smärta. Var det här landar i vet jag inte, men jag hoppas att de hittar grundproblemet, så att man kan göra något åt det.

Tidigt i morse anlände vi till landet, jag startade på en gång med att bre smörgåsar och koka kaffe till alla som skulle delta på städdagen. Patric greppade röjsågen och hjälpte till att fixa i området.

I går blev det en helkväll på Kungsholmen med bland annat ett restaurangbesök på AG med våra vänner.

Inte så vanligt med en rejäl morakniv till bords.

Jag och Eva bestämde oss för ostron till förrätt.

Killarna ville pröva Wagyubiffen, världens mest exklusiva nötkött.

Här ligger den lilla unika köttbiten efter att blivit svedd på magen.

Mja, kort och gott övervärderad!

Huvudrätten gick i köttets tecken och pommes fritten var hantverksmässig och god.

Hur mycket jag än tuggade och smakade på köttet kunde jag för mitt liv inte skilja kossorna åt från de olika länderna, det var jättegott, men vilken kossa som tillhörde vilket land där gick jag bet.

Jag gillar verkligen att gå ut och äta på restaurang och uppleva något nytt. AG levererade med säkra kort, kött och pommes, vad kan gå fel? Men jag tyckte nog att det blev en smula tråkigt, jag saknade det där lilla Wowet!

I kväll blir det till att basta och mysa på landet, det är alltid lika skönt att vara här.