Han kan

Det blev en endaste dag på jobbet tills det inte gick längre. Jag fick stora problem med höften redan på promenaden till arbetet. Vart eftersom dagen gick blev höft- och benproblemen bara värre och värre. Jag fick till och med svårt att stå upprätt, jag bet i hop och kämpade. När jag kom hem kändes det som om jag inte ville ta ett steg till i hela mitt liv och när jag vaknade i morse kändes det lika så. På torsdag ska jag träffa ortopeden på Sofiahemmet, sist jag var där sa han att det kan ta lång tid för höften att hämta sig och det verkar vara så i mitt fall.

På landet framskrider bastubygget mer och mer.

I slutet av förra veckan tog Chelsie och hennes tvillingkompisar tåget ner till Berlin för att titta på en konsert, de hyrde även en liten lägenhet i närheten. Det blev ett riktigt äventyr, när hon kom hem strålade hon som en sol, resan, enligt henne blev mycket lyckad.

André har fått sommarjobb på Enköpings lasarett som omvårdnadsassistent på röntgenavdelningen. Han kommer att arbeta där hela sommaren. Jag tror att han kommer att få stor nytta av det. Till hösten går han näst sista terminen på röntgensjuksköterskeprogrammet och till nästa vår är han klar.

I Köping finns det ett jättebra konditori som vi brukar svänga förbi när vi är i krokarna. I lördags var det styrelsemöte hemma hos oss, så vi köpte hem längder och smaskiga i oss bakelser, det sistnämda slank ner i rasande fart.

Den mannen är precis överallt och fixar. Jag är så otroligt stolt över honom, tänk vad han kan!

Profilbild för Okänd

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar