Årsredovisning

När jag summerade ihop 2023 såg det en aning dystert ut men det dök också upp en och annan godbit, men hur såg året egentligen ut?

Januari började ganska deppigt för både jag och Patric opererade oss med en veckas mellanrum, han för prostatacancer och jag opererade mig för tredje gången för bröstcancer inom ett halvår.

Under en ganska lång period fick vi inte lyfta något som vägde mer än 1 kg. Vi tog det som en utmaningen och gick ut och handla flera gånger per dag för att komma ut och röra på oss, det blev en ost här och en liter mjölk där. När jag väl fick börja lyfta blev det en hel del Satsbesök, min muskelmassa var i botten under den perioden. I april började jag åter arbeta och jobbade 50%, det kändes bra. Årets Valborgsfirande blev en hit, den absolut roligaste firandet på många år, jag småfnissar fortfarande åt den dagen bara jag tänker på det.

I maj började jag arbeta 100%, det tog på krafterna vill jag lova, jag längtade mest till landet. I år hade vi verkligen tur med midsommarvädret, det blev en toppendag på bryggan på landet.

Under juli månad blev det begravning, Patrics mamma dog och vi var hemma i stan ganska mycket och tog hand om bohaget efter henne.

När semestern var slut rakade Patric äntligen av sig skägget, hallelulia! Under hösten har jag och Patric varit ganska kulturella, gått på teater, bio och show, det kommer vi förhoppingsvis fortsätta med även nästa år.

Det har blivit många svamputflykter under hösten, vi hittade flera jättebra ställen inte långt från där vi har stugan. Numera är det fullt i frysen med svamp både hemma och på landet.

Det här året har nog varit ganska tufft för barnen med både min och Patrics cancer, såklart hade jag helst velat bespara dem från allt detta, men det går tyvärr inte att få det ogjort.

Mitt beslut att gå ner i tid och arbeta 80%, med lediga fredagar har bidragit enormt till min återhämtning, det är ett av mina bättre beslut i livet. Tanken är att jag ska fortsätta med det, jag vill inte tillbaka till en heltid igen.

Det är tur att jag har Patric att luta mig mot när livet har varit som skakigast. Han är min klippa och min allra bästa vän sedan 1992. Jag ser fram mot 2024 som förhoppningsvis blir ett år där vi kan lägga cancern bakom oss.

God jul!