Då är jag inne på min sista semestervecka. På måndag börjar allvaret igen. Jag har gått ner i arbetstid och kommer att vara ledig en dag i veckan, vilken dag det blir vet jag inte än. Jag har haft ett fantastiskt arbetslag under året, tyvärr kommer flera av mina kollgor att få byta avdelning, ledningen rör om i grytan varje år och stuvar runt personalen, på gott och ont. Jag kommer fortfarande att arbeta med flera härliga kollegor, så det känns ju bra.
Förra veckan och den här veckan är jag helt solokvist på landet. Mellan regnskurarna och blixtarna har jag i bland råkat sticka ut näsan utanför dörren, det är ju inget drömväder direkt. Vid ett av dessa tillfällen alltså i dag såg jag något gult glimma till mellan cyklarna som står intill boden och vad ser jag? Ta da…
Ja, ja, inte jättemånga men det räcker för att göra en kantarelltoast som kommer att sväljas med hull och hår av undertecknad. Vi har också en massa andra svampar i tomtterrängen, de blir jag tyvärr inte lika upphetsad över utan plockar bort dem i ilfart när de poppar upp. Jag har verkligen inte gjort många knop under den senaste tiden, mest läst böcker. Jag fick ett boktips av en kompis och har nu börjat på en ny bokserie: De sju systrarna av Lucina Riley.
I fredags hjälpte vi André, sonen att flytta in till sitt nya studentboende i Uppsala. I slutet av augusti kommer han att fortsätta plugga till röntgensjuksköterska. Han har redan pluggat ett år men gjorde ett studieuppehåll, men nu är han på banan igen. I slutet av veckan kommer Chelsie hem från Grekland, hon åkte själv till Aten för att hälsa på sin kompis vars föräldrar har en lägenhet en bit därifrån. Jag tycker att det var väldigt modigt av henne att resa dit alldeles själv, det är inte alla som vågar göra.
lamatrona.net 