I tisdags tog vi vårt pick och pack, det vill säga smutstvätten och åkte hem till Södermalm. Patric arbetar och jag tvättar för fullt. I går firade vi vår 26:e bröllopsdag. Vi åt middag på en italienare inte långt från där vi bor och efter det begav vi oss till ”Himelen”i gamla skatteskrapan. Jag är jättehöjdrädd, men utmanade mig själv och åkte upp till våning 25 och tog därefter trapporna två våningar upp, som var glasbetäckta. Läskigt, är bara förnamnet, men jag klarade det! Stolt som en tupp.



Det blev en mysig bröllopsdag i all enkelhet, men det passade oss bra. Det är inte många kottar hemma, mest turister men annars är det lugnt på både gator och torg i vår fina huvudstad. Vi åker tillbaka till landet i helgen, tomatplantorna och luktärtorna behöver min omvårdnad.

I början på veckan följde jag med Patric på en jobbtur till Flen. Vi åt en hygglig räksmörgås på Lida gård, omgivningen var både pittoresk och vacker. Vi mellanlandade på Vingåkers outlet, tyvärr hittade jag ingenting som vanligt.

Förra helgen blev jättefin, våra vänner kom och hälsade på, vi grillade, åt en massa och spelade killer.

Det blev också en fikatur på fjärden med Gula faran.


Nästa vecka ska jag till Danderyds sjukhus, jag ska genomföra en bentäthetsmätning, som görs med en röntgenapparat. Alla som äter antihormonella tabletter behöver göra undersökningen. Tabletten tar bort östrogenet i kroppen och det kan påverka bentätheten. Dessa antihormonella tabletterna måste jag äta varje dag i 5-10 år, på grund av min bröstcancer. Jag har fullt med jobbiga biverkningar, det syns inte på utsidan och jag pratar inte om dem, men de upptar ganska mycket av min tankeverksamhet. Eftersom jag ska äta dem så länge måste jag förhålla mig till det, på gott och ont. Många slutar att ta tabletterna efter ett tag för att man inte orkar med alla biverkningar, men jag kämpar på.