I morse tog Patric ett coronatest som visade sig vara positivt. Vi hade bara ett test hemma så därför kunde jag inte testat mig, men jag misstänker att även jag har det. I dag går Nobelmiddagen av stapen och som vanligt var det tänkt att vi skulle samla alla familjemedlemmar till detta firande, tanken var att Corinne, äldsta dottern och hennes kille skulle vara med på videolänk från Skottland. I stället blir det videolänk med alla barnen på lite olika håll. Kylskåpet är knökfullt med godsaker och vi har köpt ett par goda viner till kvällen. Som tur är kan vi frysa in en del av matvarorna och vinet kan vi alltid spara till senare tillfälle. Sedan barnen var små har vi slagit till på stort med Nobeldagen. Vi serverar alltid en tre rätters middag och vi klär upp oss. Patric berättar högtidligt under middagen vem som tilldelats de olika priserna med motivering varför, det brukar vara mycket uppskattat. Förrätten på bilden inmundigades av Chelsie på nobeldagen 2017.
I veckan slog jag rekord på S:t Görans sjukhus med min vattencysta. De pumpade ut 1 dl vätska. Läkaren sa att det kommer att stå i min journal att jag har förtur när jag ringer dem nästa gång, de ville inte att jag ska behöva vänta allt för länge med att tömma dem. Vad jag inte hade räknat med var att jag behövde genomgå en mamografiundersökning också. I min vårdplan står det att jag inte ska göra en förrän i maj nästa år. Undesökningen var både smärtsam och jobbig eftersom det opererade bröstet inte hunnit läka riktigt än, dessutom behövde de göra om det. Samanfattningsvis har det varit ett riktigt skitår. Jag håller tummarna för att det vänder till nästa år.
lamatrona.net 