Här och nu!

Sedan jag fick mitt bröstcancerbesked i mitten av maj sattes mitt liv på paus. Det har varit en tid av turbulens och ett inre kaos. Läkarna hittat från början bara cancerceller i förstadiet, men allt eftersom de tog prover hittade de fullt utvecklade cancerceller, det var då läkarna började hinta om cellgiftbehandling. Cancerområdet i mjölkgången blev allt större efter varje ultraljud som gjordes. När den första operationen var klar sa kirurgen att jag skulle vara inställd på att göra om samma procedur igen eftersom hon var osäker om hon fick med allt. Det var precis vad som skedde, några veckor senare låg jag på operationsbordet igen. Den här gången gick det bättre, de fick ut allt med marginal. Under tiden har jag oroat mig över vad som komma skall eftersom jag fått nya besked hela tiden. När jag efter den här processen förstått att jag är cancerfri har jag inte riktigt landat i det eftersom jag hela tiden har haft nya saker att förhålla mig till. Att livet snabbt kan förändras till någonting mörkt och bottenlöst har svept över mig som en blöt filt under sommaren. När jag nu är ute på andra sidan, om man nu kan kalla det så, försöker jag återhämta mig efter denna berg och dalbane tur som varit. Jag är sjukskriven en och en halv vecka till och under den tiden ska jag försöka samla i hop mig till nästa drabbning, strålning. En sak som jag kommer att ta med mig i allt det här är: ”att inte ta saker och ting för givna, försöka njuta och uppskatta det jag har och försöka förändra det som inte är bra. Livet är för kort för att inte levas fullt ut.”