I höstas när jag åt lunch med barnen i skolan bet jag till på ett helt vitpepparkorn som gömde sig i en av vegorätterna, sekunden senare stod jag plötsligt med en tand i handen. Det har varit många turer med ”kronan” som sattes in i november, hela 4 gånger har den trillat ut. I dag var det hur som helst dags igen för krontillsättning. Efter nogrann titt på tanden som bär upp kronan hittade tandläkaren en spricka i tanden. -”Den sprickan” sa hon bestämt ”har inte funnits där tidigare”. Suck och stön, hur det har uppstått vete tusan. Kort efteråt började hon olycksbådande prata om rotfyllning, alltså jag orkar inte. Efter att med vassa instrument dragit och slitit i min stackars tand för att kolla hur djup sprickan var meddelade hon mig att jag kan få ont i tanden efter undersökningen eftersom hon retat upp pulpan. Jo, tack, just nu har jag världens tandvärk till råga på allt. My god, lite lugn och ro skulle sitta fint just nu.

I morgon ska jag till S:t Görans sjukhus och tatuera in en prick på bröstet. Det måste göras så att kirurgen vet var hon ska operera bort cancertumören. Nu är det inte lång tid kvar till operation, det blir av redan på onsdag. Jag tycker nog att det känns ganska okej ändå.
