Sluttning

Min covid går åt rätt håll men jag har fortfarande en slemhosta som vägrar ge med sig och min näsa rinner i ett, annars känner jag mig bra. Patric är helt symtomfri. Chelsies halsont och feber har sakta men säkert gett vika. Dagarna går ju inte direkt i ljusets hastighet, långtråkigt är bara förnamnet på den här historien. Jag har svårt att titta på tv-program mitt på dagen, det känns helt enkelt inte rätt, utan jag tycker att det är mer en kvällssyssla. I går försökte jag få i gång symaskinen för att sy upp några gardiner, men det misslyckades eftersom det hade uppstått något sorts elproblem mellan pedalen och symaskinen. Gahh, typiskt när jag äntligen hade bestämt mig för att göra något åt gardinerna och så gick det inte. I förmiddags tog jag och Patric bilen och åkte till Karolinska sjukhusets drive thru och tog ett PCR-test, enkelt och smidigt, nu återstår bara ett svar.

Jag längtar efter att livet blir lite mer som vanligt igen, så att jag kan låna Chelsies prinsesskrona och bege mig ut på nya äventyr.