Memory lane

Mamma Mia, vad med grejer som ska packas ner i flyttkartonger. Jag är helt förundrad över hur mycket saker vi har här hemma och som ska få plats i vår nya lilla lägenhet. Fortfarande är det rätt många saker som jag har slängt och som jag ska slänga. Det finns också jättemycket som vi gett bort till seconhand och det finns fortfarande lika mycket till som ska dit. Vi har även beslutat oss för att sälja av några saker vi inte vill ha kvar men som vi kanske kan få någon krona för. Mellan alla dammtussar i en av kattvindarna hittade jag en gammal teckning som jag gjort en gång i tiden. Då bodde min familj i Sigtuna och jag hette Anita.

När flyttlasset gick till Solna var jag fem år, det var då mina föräldrar bestämde sig för att jag skulle byta till mitt mellannamn, Catarina. Jag minns när jag hoppade ut ur vår stora folkvagnsbuss att mamma ropade efter mig -”glöm inte att du heter Catarina nu.” Redan i årskurs 2 ändrade jag rebelliskt stavningen på mitt namn, till K i stället C…helt på eget bevåg. Det poppar upp många minnen när jag går igenom kartongerna som legat bortglömda i något hörn långt in i kattvindarna. Jag hittade till exempel ett vykort som min gamla fröken från lågstadiet hade skickat till mig. Jag kom ihåg en kommentar som min dagmamma slungade ur sig om henne -”har ni sett, hon har ingen bh under tröjan.” Det tar tid att gå igenom allt, jag måste filtrera bort en massa och det känns tidvis svårt, vad ska sparas och vad ska inte behållas? Men det känns ändå rätt fint att sitta på golvet och gå igenom både papper och saker och att minnas det förgångna, det har varit mycket känslor i omlopp de här dagarna.

Appropå minnen…den här bilden är tagen på Spanska trappan i Rom. Jag är omgiven av alla mina fantastiska barn och min känsla över hur stolt och glad jag är över min barnaskara består än i dag. Jag älskar er! Ni är mitt allt!

Ta hand om er!

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma med barn mellan 18 och 24 år, André och Corinne är tvillingar och äldst, Sofie, är mellanbarn och Chelsie är mitt yngst barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar