Månad: augusti 2021

Den här veckan har bestått av betonggråa moln med regn och rusk och det ena regnovädret efter det andra har avlöst varandra dessutom har det varit riktigt kallt. Nu är det tydligen höst fastän vi bara är i augusti. Nä, det blir inget leende på det. I morse blev det en vända till tippen, den här gången var släpet bara halvfyllt och det känns ju jättebra eftersom det inte finns så mycket mer att slänga…hm,vad jag tror just nu vill säga. I morgon däremot blir det en tur och retur till landet med lasset fullt. Jag funderar på att ta med mig skohornet så att jag kan pressa in det sista av sakerna i gäststugan. Förhoppningsvis blir det den sista vändan till landet med välfyllt släp. Sofie, mellandottern och hennes kille Viktor kom över och hjälpte oss i dag. Viktor är stark som en oxe och hjälpte till med ”the hevy stuff” det gjorde även Sofie. Mellan allt konkande blev det lite vespaåkning.

Ungdomarna åkte på vår uppfart och då i snigelfart, så fort gick det inte.

På torsdag flyttar vi till Kungsholmen. Från början var tanken att jag skulle arbetet den dagen men jag ångrade mig i går och begärde ledigt. Vi har anlitat en flyttfirma som tar hand om både flytten och städningen, vilket känns helt underbart. Det ska bli så skönt när det här är över.

Ta hand om dig!

Den här veckan har gått väldigt långsamt jämfört med hur dagarna annars brukar springa i väg. Jag håller på att lära mig minst 80 nya barns namn och jag har fullt sjå att hitta i de enorma lokalerna, skolan är kolossalt stor. Det är mycket att sätta sig in i förutom barnens namn och hur deras föräldrar ser ut, det är också nya rutiner som ska sitta och även vad som gäller för varje enskilt barn. Under dessa omständigheterna tycker jag ändå att det gått hyfsat bra.

I dag flyttar mina tvillingar till Uppsala; André till sin nya studentlya och Corinne tillbaka till sitt gamla studentrum efter att ha bott hemma hela sommaren. Corinne fortsätter plugga till civilingengör och André ska studera till röngensjuksköterska. De bor inte många steg ifrån varandra så därför gick flyttlasset väldigt smidigt.

Allt fick inte plats på släpet. Jag och Patric fick vända hem igen och stuvade ner det sista. Själv stannade jag hemma och fortsatte packa inför nya boendet medans Patric åkte tillbaka till Uppsala. Under tiden var ungdomarna till Ikea och shoppade lite förnödenheter. Redan nu saknar jag dem, det känns jättekonstigt att inte träffa dem varje dag, visserligen är jag van vid att Corinne bor i Uppsala, men hon har varit hemma ganska mycket eftersom hon har distanspluggat och arbetat på Ikea i Kungens kurva under sommaren. Det är inte bara dem jag saknar, i går ringde jag till Sofie, jag ville bara höra hennes ljuva stämma, det riktigt sved i mammahjärtat av längtan efter henne. Det ska bli skönt att flytta, nu när huset ekar såååå tomt.

Ta hand om dig!

Numera kommer jag att arbeta senare på fredagaseftermiddagarna än vad jag gjort tidigare, men jag hoppas att vi kan fortsätta att åka ut till landet efter fredagsdagen slut i alla fall. Helgerna känns så mycket längre och det är så himla härligt och skönt att vakna upp ute på landet en lördagsmorgon och känna att man har hela helgen framför sig. Utanför stugan håller de på med ett högjutt muddringsarbete, de arbetar dyngnet runt i farleden.

Chelsie, yngsta dottern var inte sugen på att följa med oss till naturreservatet som ligger strax intill oss. Jag och Patric tog däremot en bensträckare runt.

I veckan fortsätter vi att packa inför flytten och jag gissar att det blir några vändort till tippen också. Vi fick med oss nästan allt som vi ska spara på i släpkärran i fredags. Gäststugan är helt klar överbelamrad med möbler i dagsläge, förhoppningsvis blir det inte för evigt.

Ta hand om dig!

Då var det min sista semesterdag i dag. I morgon börjar jag på det nya arbetet på Söder, vilket känns bra än så länge. Förra veckan packade jag ner massor med saker inför flytten i september och även denna vecka har jag gnott som en gnu med detta. Mellan allt packanden har jag också hjälpt Sofie, mellandottern och hennes pojkvän Viktor med att måla om i deras vardagsrum. De köpte en jättesnygg färg till väggarna som blev kalassnygg i rummet. Efter dagens frisörbesök åkte jag raka vägen till dem igen och tog ett rollervarv till.

I helgen åkte vi till landet, de håller på att muddrar utanför oss så vi tog en tur med båten för att se hur saker och ting framskred.

Och senare på kvällen kunde vi inviga den snygga eldkorgen som vi fått av Maarit, de släppte nämligen på eldningsförbudet på lördagen efter den heta och torra sommaren. Det blev en fin kväll, vi satt på verandan med varsin filt och pratade och tittade på elden. Vi tände ljus och till det njöt vi av ett glas rött vin, det är livet det.

Det blev mycket stämmningsfullt även om regnet stod som spön i backen.

I källaren i Huddingevillan har det stått gamla fönster med levande glas i, som är jättevackra. Jag har funderat länge på vad jag ska göra med dem. Till sist bestämde jag mig för att det skulle bli till vitrinskåp. Med noga instruktioner från mig överlät jag tillverkandet till Patric. Han gjorde ett toppenjobb.

Första lagret med färg…

Det blev precis som jag tänkt mig. Nu återstår bara att göra ett eller två vitrinskåp till för Patric, hehe.

Ta hand om dig!

Det blev ett avbrott i flyttpackandet för min del. Jag följde i stället med mina tvillingar och Corinnes kille Simon till Uppsala. André, sonen, tog med sig lite smått och gott till nya studentrummet.

Den passade perfekt i hennes rum. Men innan vi åkte hem igen diskade hon i det pyttelilla pentryt.

Jag tror det kommer att bli jättebra för dem båda i Uppsala. Båda två har följts åt under hela sin uppväxt så varför sluta nu?

Ta hand om dig!

Mamma Mia, vad med grejer som ska packas ner i flyttkartonger. Jag är helt förundrad över hur mycket saker vi har här hemma och som ska få plats i vår nya lilla lägenhet. Fortfarande är det rätt många saker som jag har slängt och som jag ska slänga. Det finns också jättemycket som vi gett bort till seconhand och det finns fortfarande lika mycket till som ska dit. Vi har även beslutat oss för att sälja av några saker vi inte vill ha kvar men som vi kanske kan få någon krona för. Mellan alla dammtussar i en av kattvindarna hittade jag en gammal teckning som jag gjort en gång i tiden. Då bodde min familj i Sigtuna och jag hette Anita.

När flyttlasset gick till Solna var jag fem år, det var då mina föräldrar bestämde sig för att jag skulle byta till mitt mellannamn, Catarina. Jag minns när jag hoppade ut ur vår stora folkvagnsbuss att mamma ropade efter mig -”glöm inte att du heter Catarina nu.” Redan i årskurs 2 ändrade jag rebelliskt stavningen på mitt namn, till K i stället C…helt på eget bevåg. Det poppar upp många minnen när jag går igenom kartongerna som legat bortglömda i något hörn långt in i kattvindarna. Jag hittade till exempel ett vykort som min gamla fröken från lågstadiet hade skickat till mig. Jag kom ihåg en kommentar som min dagmamma slungade ur sig om henne -”har ni sett, hon har ingen bh under tröjan.” Det tar tid att gå igenom allt, jag måste filtrera bort en massa och det känns tidvis svårt, vad ska sparas och vad ska inte behållas? Men det känns ändå rätt fint att sitta på golvet och gå igenom både papper och saker och att minnas det förgångna, det har varit mycket känslor i omlopp de här dagarna.

Appropå minnen…den här bilden är tagen på Spanska trappan i Rom. Jag är omgiven av alla mina fantastiska barn och min känsla över hur stolt och glad jag är över min barnaskara består än i dag. Jag älskar er! Ni är mitt allt!

Ta hand om er!