juli 2018 – Sida 2

Utflyktsdag till Gibraltar

I går satte vi foten på brittiskt territorium. Vi besökte Gibraltar. Det blev en spännande tripp i en SEAT lbiza som troligtvis aldrig gått så fort under dess livstid. I uppförsbackarna med pellen i botten kröp den maklig fram i en hastighet där alla lätt körde om oss. Det fanns en liten fördel med det och det var att i den snigelfarten missade vi inte mycket längst med vägarna. Snart lärde vi oss att lägga i trean vid 70, fyran vid 100 och femman först vid 120. Då lyckades vi jaga upp bilen (som vid det här laget skrek i falsett) till en acceptabel marschfart.

När vi visat passet och klivit in i Gibraltar åkte bommarna ner och spikmattan rullades ut. Två sekunder senare dundrade ett flygplan förbi våra näsor och startade. Vinddraget det skapade kändes välbehövligt men dock ej oljudet som orsakades.

För att komma till själva citykärnan var vi tvungna att först gå över flygplatsen för att sedan ta en kort promenad till själva shoppingstråket.

Hungriga efter den klart långsamma bilturen bestämde vi oss för lite förfriskningar och en bit mat.

Då får min man syn på något jättespännande.

Ett avloppsrör utanför huset. Skrattande undrade han vad som skulle hända om latrinen sprack. Vi andra var måttligt roade av tanken där vi satt och åt.

Den stora sevärdheter på Gibraltar är de vilda aporna som finns på toppen av det stora berget. Upp dit åker man med linbana.

Själv höll jag mig på säker avstånd från linbanan. Jag blev höjdrädd bara av att titta på den. Jag tog i stället några selfies.

Och kort på klippan som resten av gänget besteg.

Nyfiket undrar jag också vad som kommer att hända med Gibraltar när engelsmännen inför brexit. Har Theresa May glömt bort den lilla utbuktningen i Spanien?

Sammanfattningvis tycker jag nog att det blev en trevlig utflykt. Titta gärna förbi där om ni har möjlighet.

Matgnäll

En sak kan jag lugnt konstatera och det är att om man bor precis vid havet vid ett turistparadis så finns det i princip inga bra restauranger att äta på. Runt hela restaurangstråket vid vattnet serverar de bara trista och smaklösa pizzor eller pasta. Barnen gör vågen och är jättenöjda. Jag och min man är det inte. Häromdagen sökte vi oss uppåt mot bergen och hittade en restaurang som verkade lovande. När vi klev in i entrén undrade de om vi bokat bord. Typiskt, för det hade vi ju såklart inte gjort, men det kommer vi att göra. De bästa restaurangerna finns i alla fall inte där vi bor. Hur svårt kan det vara att trolla fram lite goda tapas?

Annars blir det en hel del glass.

I kväll tar jag saken i egna händer och lagar mat hemma. Både grönsakerna och frukterna är väldigt goda här. En tomat smakar tomat och inget annat. Hemma har de oftast en bismak som gör att jag inte köper dem. Sofie vräker i sig avokado, den är både stor och jättegod. Bara den kan man äta sig riktigt mätt på här.

Haj, haj

På förmiddagen tog vi tåget in till Fuengirola och tog en spänstig promenad till Miramar.

Vi hamnade på Primarket . Min man blev alldeles stel av skräck när han såg hur vi fullständigt höll på att go bananas bland kläderna. När vi två jättekassor senare och glada i hågen trippade ut därifrån, mumlade han ändå rätt glatt ”billigt, billigt” och styrde sedan kosan mot den stora utgången så att vi inte skulle få för oss att handla något mer.

Alla var vrålhungriga så vi gled in på ett tapas-hak i närheten av centrumkärnan. Där försökte vi beställa in mat. Ingen av personalen kunde ett ord engelska. Uppfordrande tittade vi på Sofie, som är den i familjen som läst spanska för i detta läge förstod vi att hennes språkkunskaper skulle komma till användning, eller inte…På hackande spanskengelska och med brett gestikulerande senare fick vi in några yttepytte smårätter som snabbt slank ner.

När vi kom tillbaka till hotellet satte vi oss på balkongen för att svalka av oss i skuggan. Vi blickade ut över havet och såg hur folk flyr upp på land och stunden senare ser vi en hajfena sticka upp vid strandkanten. My god, så dramatiskt. Fascinerat tittar vi på medan hajen simmar omkring i maklig takt. När den senare lämnar strandremsan hoppar alla spanjorer i vattnet och börjar bada, medan turisterna fortfarande står kvar på stranden och ser mycket tveksamma ut. Jag förstår dem.

Beachdag

I dag har det varit rena rama beach-dagen. Vi har mest badat och solat. Chelsie blir lätt uttråkad i värmen och vill gärna hitta på lite saker. Vi har köpt en del rekvisita för att förgylla tiden för henne.

Sofie tar det mer coolare.

Min man är som vanligt hurtigt jobbig och var ute och sprang på strandpromenaden. Innan han gjorde det förbarmade han sig med en tidig morgonpromenad med mig i släptåg. Då var det inte särskilt många kottar ute, vilket passade mig bra. Vi hann utforska fler saker i vårt område, nu vet vi mer vad som finns att välja på här och i morgon bär det av till själva stadskärnan.

Halvbrun

Resan ner till Spanska solkusten eller närmare bestämt Fuengirola gick som smort. Jag var väldigt avslappnad under hela flygresan och det får jag tacka mina mirakelpiller för. När vi landade tog vi pendeltåget till vår destination från flygplatsen. Det var hur lätt och smidigt som helst. Annars brukar vi hyra bil för att ta oss någonstans, men det behövdes verkligen inte här. Lägenhetshotellet var överraskande fint, den är på 58 kvadratmeter så vi har gott om utrymme. Den är full utrustning och de kommer dessutom och städar lite då och då. Skönt att slippa tänka på det. Utsikten från vår balkong är dessutom helt fantastisk.

Vi har mestadels varit på beachen och solat och badat.

Sofie och jag blir bruna bara av att se solen, de övriga får kämpa lite mer på sin solbränna. När vi kom hem till hotellet såg Sofie att hon hade en något ojämn bränna. Hennes framdel var mörk men baksidan av kroppen var mer i ton av lakanet. Vi skrattade gott, det visade sig att hon knappt hade vänt sig om på hela tiden när vi var på stranden.

Om en stund tänker vi utforska restaurangerna i närheten. Jag är sugen på någon riktigt god tapas. Jag hoppas att vi snubblar över någon som serverar något riktigt gott.

Flygrädd som sjutton

Förra sommaren fick jag nog av det dåliga vädret. Vi bestämde oss för att vi måste bege oss av till varmare breddgrader denna sommar utifall det skulle råka bli en likadan skitsommar som tidigare. Hoppsan så fel det blev, men å andra sidan vet man ju aldrig hur det svenska vädret blir. Nåja, i morgon bär det i väg till spanska solkusten. Den här gången var det varken jag eller min man som valde semesterort utan det gjorde Sofie. I år är det hon och Chelsie som följer med. De övriga är hemma och arbetar. Min man och jag var inte särskilt sugna på Spanien eller för den delen charter. Vi gillar att hyra hus och då särskilt i Italien, där vi känner oss hemma och har släkt. Sofie vill leva charterliv i Spanien, så det blev en kompromiss. Vi bor i ett lägenhetshotell precis vid beachen.

De senaste dagarna har gått åt att shoppa saker vi bara måste ha med oss, och den stora biten… tvätta, tvätta och packa.

I går stupade jag i säng av ren mental utmattning. Jag är nämligen fruktansvärt flygrädd, vilket har begränsat våra resor och därför har vi endast flugit inom Europa. Den här flygresan är den längsta jag åkt sedan jag i 20-års åldern flög hem från Kalifornien. Den senaste veckan har jag försökt förtränga själva flygturen och har bara fokuserat på Spaniensemestern. För att klara av resan har jag till min hjälp några nock out tabletter som jag tar några timmar innan flyget går. Förra gången vi flög sov jag mig igenom hela flygresan och fick föras stapplande ut från flygplatsen halvliggande på min man. Jag hoppas att det blir likadant denna gång. Ingen av barnen har farit illa av min flygrädsla, de älskar att flyga och förstår inte alls vad jag är rädd för.

Bildresultat fÃ¶r lasse Ã¥berg jag Ã¤r inte rÃ¤dd fÃ¶r att flyga bilder

Nu så är det dags att ta tag i det sista av packningen. Chelsie hoppar jämfota av förväntan inför morgondagens strapatser. Hon är inte stilla en sekund. Jag misstänker att hon packat med sig flera helt onödiga saker som bara tar plats i bagaget. Bästa att kolla upp, vill inte komma till Arlanda helt överviktiga.

Loppis och annat smått och gott

Jag var inte jättesugen på att åka ifrån ön i dag. Men det finns andra saker som hägrar i stan så det var bara att kvista i väg. Innan vi for hann vi med en båttur. Det var så himla härligt att vara ute på sjön. Överallt var det fullt med båtar, många stannade till vid olika kobbar och skär för att bada från sina båtar. Tyvärr hade jag glömt min bikini så det blev inget bad för egen del. Avundsjukt tittade jag på när de andra plaskade runt bland båtarna.

Chelsie ville inte heller åka hem. Hon älskar landet, hon tycker att det händer så mycket roligt på ön.

Som till exempel att få skjuts med grannens nygamla gräsklippare med släp.

Eller den urmysiga loppisen med priser som gjorde att vi nästan fick hicka av ren förskräckelse. Jag hade kunnat köpa upp mig på nästan allt eftersom det fanns så otroligt mycket fint, men…nä, för dyrt.

Vägen till loppisen var rena äventyret. Min man bet nästan på naglarna, det hade han kunnat gjort om han kunnat, men nu var det han som var chauffören.

Det gick bra till slut, även om man inte kan kalla denna ko-stig väg.

Heja Sverige🇸🇪

Jag älskar sill i alla dess former. Jag brukar lägga in sill särskilt när de traditionella högtiderna är, såsom midsommar, påsk och jul. Den här midsommar gjorde jag en enkel men jättegod het limesill.

Het limesill:

5-minuterssill

3 dl turkisk yoghurt

Saften från en lime och ett rivet limeskal

1 spansk rödpeppar (jag gillar hetta och tog med kärnorna)

5 cm lång färsk ingefära

Gör så här: Häll av spadet från sillen och skär den i mindre bitar. Riv limeskalet och ingefäran, hacka chilin och pressa ut all lime, blanda sedan ihop alla ingredienserna och sillen. Låt stå i kylskåpet, minst 2 timmar.

Om en stund ska vi gå över till grannen. De har bjudit in hela ön på fotbollseftermiddag. De har ordnat med en storbildsprojektor som kommer att beskådas på ett vitt lakan. Det blir vin-betting, det vill säga alla lägger en flaska vin i botten och den som kammar hem segern blir några vinflaskor rikare. Jag är laddad till tänderna inför finalen.

Heja Granen och Sverige!

En dag på Mälaren

Vädret har varit både varmt och tryckande i dag. Vi passade på att ta med oss våra ö-grannar på en båttur till Borgåsund. Det finns en jättemysig sjökrog precis vid vattnet. Vi brukar åka dit lite titt som tätt, men mest med bil. Dagen till ära ankrade vi till vid deras brygga. De serverar ett par olika rätter, mest fisk och räkor. Barnen åt pannkaka. Vi andra beställde in fisksoppa och ena ö-grannen beställde in inlagd strömming. Det blev extra exklusivt när vi noterade att det ingick gös i fisksoppan. Den visade sig också vara ursmarrig.

Varje gång vi passerar deras fiskebod brukar vi passa på att köpa upp oss av deras delikatesser. De har så otroligt mycket gott att välja mellan och därför blir det oftast svårt att bestämma sig för vad man ska ha. Men en sak är då helt säkert, ett måste är deras parmesanräkröra, så ljuvligt gott. De röker dessutom sina räkor och laxar själva.

Mätta och belåtna fortsatte vi vår båttur. Denna gång åkte vi upp i en av de vackra kanalerna. Som tur var blev det slussning av en båt, vilket var väldigt spännande att se.

Längs med kanalen beundrade vi även ett par vita näckrosor som växte så fint i vassen.

Vilken magisk dag på sjön vi fick.

I kväll ska vi äta middag på grannens brygga. Vi ska ha knytis och jag tänkte bland annat göra en varmrökt laxpaj. Innan dess tänkte jag ta mig ett dopp från vår brygga och kyla ner mig en aning , det behövs i den här värmen.

Ett enklare liv

Efter en del fix, trix och möten kom vi äntligen i väg till ön. Det känns faktiskt lite konstigt eftersom de stora ungdomarna numera arbetar och tjänar pengar på egen hand i stället för att hänga med oss här på landet. Min man påminde mig i affären att tänka på att vi bara ska köpa mat för tre personer. Jag är annars van vid att alltid storhandla de gånger jag är inne i en mataffär. Det bästa är nog att vi numera kan slå till och äta extra mycket fisk eftersom barnen inte är jätteförtjusta i det.

Efter att ha målat klart mitt renoveringsobjekt ”sänggavlarna”bestämde vi oss för att när vi ändå var i väg för att tanka el till bilen svänga förbi min favoritloppis. Tyvärr fann jag inget snyggt att fixa till, men jag hittade ett fint tyg till matsalsstolarna. De gamla fodralen är väldigt slitna och behöver en ny touch. Problemet är att jag inte hittar min häftpistol som borde finnas i en av lådorna men gör inte det, morr. Min man föreslog att vi i stället kunde fixa sommarvattnet. Vi har haft en del problem med det. Förr om åren funkade det jättebra, tills vi skaffade ny pump och nu funkar ingenting. Nåja, man kan ju alltid ta det lite kallt…

Mest av allt njuter jag nog av vädret, jag älskar den här värmen. I morgon skulle det bli ännu varmare än i dag, me like it very, very much.