Månad: maj 2018

Det var knappt så att jag hann att ta något djupare andetag under helgen. Det blev mer en stressbetonad lördag och söndag eftersom högen med ”måsten” bara skulle hinnas med.

Sofie är hemma från skolan i dag. Tidigt i lördags morse ringde hon från hajken som hon var på och ville bli hämtad, hon kände sig dålig. När hon kom hem slog febern till i full kraft. Hon har inte ätit så mycket som en smula sedan dess. Oroligt har jag tittat till henne var och varannan sekund och försökt förmå henne att dricka något, men det har också gått sådär. Det var länge sedan hon varit så här sjuk, stackaren.

Det blev inte mycket till firande av mors dag i går, det berodde nog mestadels på att jag sprang omkring som en skållad råtta fram och tillbaka på olika ärenden, men jag fick många grattiskramar av barnen och ett gulligt kort av Chelsie.

I helgen mumsade vi i oss av den heta spanska flugan, gazpacho. Vi satt i skuggan på verandan och slurpade i oss av den svalkande och uppiggande grönsakssoppan. Mycket gott och läskande efter dagens alla bestyr.

Helt galet att det är sista veckan i maj, vill bara dra i handbromsen och njuta av allt det fina som frodas just nu. Misstänker att det inte finns en blomma kvar till midsommar med tanke på hur naturen raskt promenerar i väg med stormsteg.

Jag tror att det är dags att dra ner tempot och njuta av kvällen, kanske se något bra på Netflix och slappa lite. Jag älskar att sitta i soffan och känna när vinpustarna med syrendoft sveper in i vardagsrummet, mitt luktsinne står  i givakt av lyckorus när det händer.

Det blev en jättemysig tripp till Göteborg för mig och min man. Utan att ha allt för stort urval av hotell lyckades vi ändå boka ett gulligt och charmigt hotell inte långt från centralstationen. Efter att suttit på tåget ett par timmar var det skönt att sätta sig på hotellets uteservering och svalka sig med en kall och god öl.

Senare på kvällen tog vi spårvagnen till kvällens restaurang. Vi hade bokat bord på det anrika ”Sjömagasinet”, som tyvärr blev av med sin stjärna i Michelinguiden i år. Den drivs av krögaren Ulf Wagner.

Vi hamnade på första parkett. Med stärkta linneservetter som dukats upp som vita små segeldukar blickade vi ut över Göta älv. Vi blev helt hänförda över den fantastiska miljön. För att inte tala om kvällens måltid. Vi åt sällskapsmenyn, Wagner & Trägårdh, en 4-rättersmiddag med vinpaketet till. Hela kvällen trallade våra smaklökar i takt av glädje. Allt var utsökt.

Sparrisen var perfekt kokt men hollandaisesås var inte lika god som min mans. Han är en hejare på den, han får till en syra i såsen som jag bara älskar.

När vi till slut klämt ner all rabarbersorbet och druckit upp det sista av de gyllengula dropparna vacklade vi ut mätta och belåtna och med ett stort leende på läppen. Vi var helt överens om att det varit en jättelyckad kväll.

Nästföljande morgon åkte vi till det egentliga ärendet vi hade i Göteborg. Vi hämtade vår nya elbil.

En Tesla modell X med 7 säten så att hela familjen ryms. Jag är jättenöjd med det miljövänliga valet. Extra bra kändes det också nu när bensinpriset sköt i höjden.  Vi trodde att bilen skulle komma i  juni och därför hade vi inte särskilt bråttom med att sälja vår gamla bil. Eftersom Teslan levererades tidigare än vad som var sagt blev det snabba puckar med försäljningen av Lancian. Som tur var fick vi den såld ganska omgående.

Lätt  och roligt var det också att köra hem bilen till Stockholm. Men herregud vad många nya saker det är att lära sig, helt andra saker än en motordriven bil. I helgen ska jag försöka att lära mig lite till, det inkluderar hur man får igång spolarvätskan där bak men även hur man ”tankar” den…

Den här veckan gick i raketfart. Plötsligt blev det fredag, en veckodag som jag gillar i massor. Helgen är helt  fullsmockad med små sysslor som måste tas hand om, allt från en åktur till tippen till att olja in altandäcket. Som sagt, lite småpyssel som ligger och väntar. Just nu känner jag bara för att fredagsmys, laga lite god mat, lyssna på musik och njuta av kvällen.

Trevlig helg.

 Jag och min man sitter just nu på X2000 och är på väg till Göteborg. Vi ska hämta hem vår nya bil därifrån. Men först ska vi göra Göteborg by night.

Det är väldigt rogivande att tuffa runt med tåg och beundra utsikten. Jag dricker kaffe och lyssnar på talbok. Min man sköter sitt jobb via telefonen vilket är både praktiskt och bra för oss båda.

Jag ser fram mot kvällens middag. Jag har hört att  restaurang vi ska till är något utöver det vanliga och vem älskar inte god mat och ett gott vin i en fantastisk miljö vilket jag tror och hoppas på att vi kommer att få uppleva i kväll? Min oromantiske make har mycket att leva upp till i kväll, sanna mina ord.

Å så var det fredag igen med strålande sol och klarblå himmel. Klarvaken hoppade jag upp ur sängen redan 5.18 i morse. Upptäckte att min arm inte var helt sig själv, den ömmade och kändes helt avdomnad. Jag förstod ganska snart att det måste bero på gårdagens vaccinstick. Jag ser redan fram mot nästa spruta…jippi.

Men hörrni, så mycket pollen vi har just nu,  de yr omkring och lägger sig som en gul hinna precis överallt, inte snyggt. Grillen syns knappt för all pollenkräm. Jag har gått omkring och försökt tvätta bort det, men det tar inte mer än 5 minuter så ligger det ett nytt täcke där igen, hopplöst. Den nytvättade bilen är det lika illa med, den är inte grå längre utan numera går den mer åt det ljusgula hållet. I förrgår när jag  som bäst höll på att städa ur bilen fick jag syn på en gummigrej under sätet på bilen, ut halade jag upp denna lilla manick.

Well, well, well, ser man på, är det inte Sofies gamla bettskena, den som vi letade efter under en längre period. Hon fick den när hon tog ut sin räls för ett par år sedan. En dag var den bara puts väck och nu plötsligt dök den upp som gubben ur lådan i en av bilgömmarna. Frågan är varför den låg under sätet i bilen, hur kunde den hamna där? Mysteriet tätnar.  När Sofie såg den igentorkade  skenan meddelade hon att den kommer inte att passera hennes munnen fler gånger. Hon hade heller ingen aning om hur den hamnade där. Jahaja, så var det med den saken. Lite dåligt samvete fick jag, inte över bettskenan utan för bilen. Herregud vad vi har varit dåliga  på att städa ur den.

Nu ska jag fortsätta vara  poolvakt åt Chelsie och hennes kompisar. Ett härligare fredagsnöje får man nog leta efter.

Trevlig helg.

Då var första fästingsprutans tagen för hela familjen. Jag gick ut som nummer ett. Praktiskt med att bara kunna kila ner till fästingambulansen och sätta sig tillrätta medan man får ett stick i armen och så voilà, är det klart.

 Jag passade också på att smita ner till polishuset för att hämta ut mitt pass. Alltså, efter att ha tittat på bilden på mig själv kan  jag fortfarande inte sluta le. Förra gången när jag tog ett ”ordentligt” kort på mig själv var till mitt körkort i höstas och det mina damer och herrar är ett kort som jag älskar att visa fram när jag är tvungen att hala upp det för att legitimera mig. Passet å andra sidan behöver jag visa upp tämligen sällan eftersom jag inte reser så ofta.

Detta är alltså min körkortsbild och min passbild, två foton som är helt i samma klass, roligare än så här kan det faktiskt inte bli…. Jag är så fotogenique… att jag bara häpnar.

I vår trädgård växer det syrener lite varstans, faktiskt riktigt mycket. Under större delen av året har de inte sett mycket ut för värden, tills nu. Wow, doften, färgen och den underbara sommarkänslan som börjar  smyga sig på. Äntligen börjar dessa blomster slå ut i all sin blomsterprakt. För att inte tala om att näsans luktsensorer, min ligger i för fullt…

Jag och Corinne köpte hem varsin räksmörgåsar och satte genast  tänderna i dem. Vi mumsade glupskt i oss de läckra räkorna, tills Corinne påminde mig om att vi brutit mot den vegetariska halvveckan. Ja, ja, vi var duktiga två dagar på raken i alla fall.

Jag har inte bara varit en livsnjutare i dag,  utan jag har jobbat hårt med storstädning av bilen också. Jag har gnott så att svetten lackat, tjaaa, det var ju kanske inte så svårt i det här värmen. Bilen är numera skinande blank och fin på insidan. Även utsidan blev tvättad, min man tog hand om den saken. Han for iväg till närmsta mack, en kvart senare var han tillbaka igen med det glänsande fordonet. Så här stilig har den nog inte varit sedan vi köpte den, tror jag åtminstone. Inom snar framtid ska den säljas till förmån för en ny fräsare. Som jag längtar efter den nya.

Nä, nu var det dags att landa i soffan och se vad Netflix har att  erbjuda. Äntligen är det dags för lite lugn och ro, så skönt.