oktober 2017 – Sida 2

Julchock och sushi

Hjärtat började slå lite snabbare och pulsen blev något högre när jag såg att julbomben slagit ner i handeln. På flera håll har juldekorationerna åkt upp, det är glitterkulor, girlanger och småtomtar lite varstans. Jag vänjer mig nog aldrig att startsträckan till jul blivit så lång.

Yngsta dottern faller pladask för just sådant. I går visade hon upp sin önskelista. Jag kände mig inte särskilt entusiastiskt när jag ögnade igenom Ipadlistan men insåg också i samma sekund att detta bara är början på vad hon kommer att vilja önska sig…Och som vanligt kommer de översta önskningarna inte att slå in i år heller. Nu ville jag inte vara någon glädjedödare på direkten så därför nickade jag och hummade medan jag läste igenom förteckningen. De sista alternativen kan jag redan nu säga att tomten kan bistå med, jag har hört att han är bra på att tillverka både nagellack och slime i tomteverkstaden. Värre är det med 50 tums tv på rummet, och en tripp till Miami, det ser inte lika ljust ut på den punkten.

Strax innan lunch stod jag utanför mellandotterns skola. Hon har efter långtidsväntan äntligen fått en tid hos husläkaren. Minuten innan hon dök upp ringde det i min telefonen och en kvinna från vårdcentralen meddelar att husläkaren var sjuk, suck!

Eftersom jag ändå var på plats och då frånvarorapporten var upprättad kunde vi lika gärna gå och äta en bit mat ihop.

Jag älskar att ha egentid med barnen❤️ Det är guld värt. När jag skjutsade tillbaka min 15-åriga kloka och underbara dotter kunde jag med lätta steg och en värme i bröstet fortsätta min dag.

Ha det fint!

Våga säga ”nej”

Vilket märkligt väder vi har haft i dag. Lika mörk och kletig som Harvey Weinsteinaffären som brett ut sig i världen. För mindre än ett dygn sedan uppmanade den amerikanska skådespelaren Alyssa Milano kvinnor att berätta om sexuella kränkningar och övergrepp under hashtaggen #metoo, ”jag också”. Detta har spridit sig som en löpeld i olika sociala medier. Milano underströk också att -”sexuella trakasserier och övergrepp på arbetsplatsen inte bara handlar om Harvey Weinstein. Utan att det måste till en allmän förändring för att förbättra situationen för kvinnor överallt”.

Sexuella ofredanden har alltid funnits och kommer säkerligen inte att försvinna i första taget. Just därför behövs dessa viktiga röster. Det är allt för många kvinnor som blivit drabbade av detta på något sätt. Det gör mig både arg, ledsen och upprörd.

Som mamma till tre flickor och en pojke hoppas jag att de nu och i framtiden kommer att ha modet och civilkuraget att våga säga i från om något sådant skulle hända dem och att de får den uppbackningen de i så fall skulle behöva från både män och kvinnor. Därför riktar jag ett stort tack till er modiga kvinnor som belyser detta problem, ni ingjuter både mod och hopp med era berättelser.

Jag tror att det är viktigt att prata om sexuella trakasserier och att våga ge ämnet utrymme i diskussioner särskilt i kontakten med våra barn och ungdomar. En del av detta förändringsarbete kan vara att vi vuxna blir mer lyhörda och visar en större öppenhet kring dessa frågor.

Det är dags för den rådande macho-man-kulturen att ta flera snäpp bakåt. Vi behövs alla, på lika villkor.

Ha det fint!

So long, så länge.

Magmuskler och shopping

God kvällens på er!

Å , så var det måndag igen och en ny (motions)vecka. Tidigt i morse styrde jag stegen till F&S för ett träningspass. En av de sista övningarna jag brukar göra innan det är dags att stretcha är att greppa tag i en 3 kilos medicinboll som jag använder mig av när jag gör magövningar. Japp, den känns urtungt varje gång jag använder den, det är nästan så att jag får en nära döden upplevelse av det. Jag är oftast helt slut när jag äntligen är klar med de övningarna och kravlar mig upp från mattan, gahh, så jobbigt. Efter fyra barn har jag haft svårt att dra in magen ordentligt men känner mer och mer att jag lyckas få fason på det, big happy smile på det.

I helgen har vi spenderat tid i Nacka Forum. Äldsta dottern shoppade en jättesnygg höstjacka från Vero Moda. Jag tror faktiskt inte vi missade en endaste klädbutik i hela köpcentrumet. I början följde yngsta dottern snällt med men efter ett par affärer senare kroknade hon i hop totalt. Min man tröttnade så fort vi kom innanför svängdörrarna och parkerade sig snabbt utanför RoyalDesign i en bekväm fåtölj och underhöll sig med sin mobiltelefonen medan vi andra for fram mellan diverse kläd -och skoaffärer. Han hatar all shopping. Jag tycker att Nacka Forum är en av de bästa shoppingcentrum vi har i stan. Jag åker gärna dit om jag ska handla något. Det är lätt att parkera och det finns många bra affärer att välja mellan.

Jag älskar våra helgbruncher, det är så himla gott med en massa småplock som står framme på bordet och retar aptiten. Vi varierar oss ganska friskt och serverar allt från egg benedict till bacon, bönor, stekt potatis och ägg. Den här gången bjöd jag på det här, det blev mycket uppskattat.

Laxsnittar på rågbröd

Kallrökt lax

Rågbröd

1 dl crème fraiche

90 g grönmögelost

Valnötter

Honung

Svartpeppar

Gör så här: Dela rågbrödet i fyra delar. Rör i hop crème fraiche med grönmögelost och dra några varv på pepparkvarnen. Rosta valnötterna i varm panna, ringla över honung på slutet. Klicka därefter på en bit ädelostcréme på rågbrödet, lägg sedan på en bit lax för att slutligen toppa rågbrödet med de honungsrostade valnötterna.

Ha det fint!

So long, så länge.

Ögon som tefat och lite miljötänk på det

Redan nio i morse stod jag och yngsta dottern redo i simhallen. På måndag ska hon ha 200 meters sim-test i skolan och kände att hon ville träna inför det. I min enfald trodde jag att vi skulle vara någorlunda ensamma i badhuset vid den tiden men tji fick jag. Vi var till och med tvungna att vänta på att få duscha, det var miljarders barn med sina mammor och mor/far föräldrar där.

Efter simträningen passade vi på att göra en inpackning i håret och satte oss i ångbastun, jösses vad ren man känner sig efteråt.

Det blev en riktigt skön start på dagen.

Min man…han ser inte klok ut. I går var han ju ute red, efter ridturen var de hem till en av hans arbetskollegor och åt middag och hon hade inte mindre än två katter hemmavid. Han är allergisk mot både hästar och katter. Två flugor i en smäll alltså.

Hela natten har inhalatorn gått varm och han har ögon som Marty Feldman.

Bildresultat för marty feldman bilder

Jag avslutar inlägget med ett tänkvärt och lärorikt Youtube klipp från året då jag föddes. Sjövett!

Ha det fin lördagskväll!

So long, så länge.

Nästa gång… barbacka?

I dag under eftermiddagen har min mans jobb haft en gemensamhetsdag och varit ute och ridit på shetlandsponnys. När jag fick höra det höll jag på att dö av skratt. Så länge jag har känt min man har jag aldrig hört talas om att han suttit på en häst.

Snabbt kontaktade jag hans sekreterare och bad henne knäppa ett par kort när han sitter på hästryggen helst ett med en kalassnygg hjälm på, för det vill jag verkligen inte missa. Hela dagen har jag gått omkring och småskrattat. Ja, jag vet jag är lättroad. Men honom på en hästrygg…nä, det går inte ihop.

I morse påminde jag honom att han bör ta en allergitablett eftersom han är allergisk mot hästar, det hade han tydligen glömt bort. Det hade inte jag, jag minns när barnen var små och vi var ute på vårt gamla landställe och ett par hästar travade förbi tomtgränsen, då tog det inte många minuter förrän han hade fått stora amöbaliknande utslag på hela kroppen. Jag håller tummarna att det går bättre den här gången.

Min mans sekreterare levererar…

Haha, han har visst fått låna ett par förkorta och tajta hästbyxor. Det blir bara bättre och bättre.

Jag ser fram mot fler bilder.

Jag måste säga att fredagen den 13:e utvecklades till en riktigt bra dag. Med dem orden önskar jag dig en riktigt härlig helg.

So long, så länge.

Butt, backside, booty och Bianca

Den stora skillnaden efter att ha gympat och gymmat i ett par veckor är att jag känner av min rumpa, alltså på ett positivt sätt. Den är inte särskilt mycket mindre, men den har blivit fastare och känns mer som den är ett med kroppen. Varje gång jag är ute och går blir jag påmind om den saken för det gungar inte lika friskt numera.

Å så har vi det här med celluliter, det är ju sällan kul. Ju äldre jag blir desto gropigare har den nedre mellandelen på kroppen blivit. När jag stod i omklädningsrummet på MQ och provade en klänning insåg jag att även där har det blivit en liten förbättring. Jag tror minsann att hårt arbete lönar sig.

Rumpan är kanske inte den kroppsdel jag brukar orda så mycket om (den sitter ju där den sitter) men just därför förvarnade jag barnen lite svagt om att det troligtvis skulle bli ett rumpinlägg om den… jag menar , så att de är någorlunda beredda.

Och nu till något helt annat. I går var yngsta dottern iväg med sin klass och tittade på talang på Stockholmsmässan.

Tålmodigt stod hon som sista personen i selfie-kön och väntade på sin tur. Till slut kom hon äntligen fram, så att Bianca kunde ta en bild på dem båda två, den lyckan.

Gissa vem som kommer att titta på Wahlgrens värld i kväll? Nytillskottet blir nog yngsta dottern.

Ha det fint!

So long, så länge.

Ett tyskt 80-tals minne

För ett tag sedan hittade vi ett riktigt gott Rieslingvin från Tyskland som vi drack till vår torskrygg. Jag måste erkänna att jag var ganska skeptisk från början. Det första jag tänkte på var de gamla tyska vita vinerna som jag med lätt rysning drack av på -80 talet, nu pratar vi om Zeller Schwarze Katze, Liebfraumilch samt Blue Nun för er som kommer ihåg dem. Det krävdes att dra i sig minst två tre flaskor för att bli någorlunda salongsberusad, de var alltså så pass alkoholsvaga och var en aning för söta. Ni förstår min skepsis…Den här Rieslingen var det något helt annat, frisk, smakrik och jättegod.

Riesling Trocken, 50 Parallel, nr: 5824, finns på Systembolaget och kostar 94 kronor. Den beskrivs som ungdomlig med mycket frisk smak med inslag av päron, honung, gröna äpplen och citrus. Serveras vid 8-10 grader som aperitif eller till rätter av fisk och skaldjur.

Ha det fint!

Arrivederci!

En rejäl blutasup

Äldsta dottern kom besviken hem och berättade att hon försökte ge blod på blodgivarcentralen på Söder i eftermiddags. Tyvärr låg hennes blodvärde under gränsen för det normala och i och med det blev hon inte bloggivare denna gång utan blev i stället rekommenderad att uppsöka vårdcentralen. Med dyster min övningskörde dottern till affären där vi införskaffade Blutsaft och det här.

Blodpalt-tunnbröd. Ganska gott men efter en tugga så fastnade alla de små svarta smulorna och letade sig in i varenda vrå i tandköttet. Dottern var tvungen att gå och borsta tänderna efter två tunnbrödskivor.

Blutsaften var inte min eller dotterns favorit, nä, fy så äckligt. Tur att det inte är jag som behöver hutta på den fortsättningsvis, burr.

Då så, snart är det dags att sätta tänderna i köttgrytan som stått till sig i kylskåpet och dragit sig sedan i söndags. Mmm, kommer att passa förträffligt med tanke på denna halvdeppiga väderdag.

Ha det fint.

So long, så länge.

Dråpligt

Efter morgonens möte tog jag en snabb promenad till Friskis&Svettis och satte igång med att slita i maskinerna på gymmet.

Vilken underbar skön känsla det är när sista delen av gympaschemat äntligen är avklarad. Håller det här i sig kommer jag troligtvis att kunna göra piruettskruvar i slalombacken till nästa år.

Helt slut och svettig blev det svårt att uppbåda något som ens liknar ett leende.

Men jag har nog aldrig i hela mitt liv tränat så mycket som jag gör nu, det blir runt 3-4 gånger i veckan. Det tog mig över 50 år innan jag började anamma denna träningsform. Jag har varit lyckligt ovetande om behovet av att behöva styrketräna och hoppa runt på ett gympapass, nu vet jag bättre.

Det bästa med allt är att jag just nu är inne i ett härligt flow och bara längtar dit…trodde aldrig jag skulle uttala de orden.

Förra veckan köpte jag nya träningskläder. I provrummet i butiken kändes de rätt ok och därför slog jag till. När jag kom hem ställde jag mig framför spegeln med mina nya superslimmade kläder… men denna gång kändes det inte alls bra. När jag stod där och velade kom jag plötsligt ihåg att min man hade ett par jättesnygga joggingbyxor, de letade jag upp och insåg att de passade bättre på mig än på honom (visserligen skulle han nog inte hålla med om det, men det hör inte till saken.)

Jag ringde upp min man och frågade om jag möjligen kunde få dem. Utan att tveka sa han glatt ja. Hm, undrar varför det gick så lätt?

På kvällen kom han hem med en stor kasse med ett par ännu snyggare byxor än de gamla, tydligen blev han glad över att bli av med det gamla paret.

Nu till den bittra delen, herregud vad mina byxor är för varma att motionera i… jag måste skaffa nya.

Ha det fint!

So long, så länge.

In love whith my bruschetta

Jag vaknade upp pigg som en mört redan fyra i natt och undrade om detta är ett nytt ålderstecken? Helt sugen på att kliva upp var jag dock inte så därför stannade jag kvar i sängen och låg och lyssnade på min talbok fram till sju i morse, det kändes mer som en rimligt tid att gå upp.

Först upp var jag faktiskt inte, mellandottern stod redan i köket när jag kom ner. Hon har städdag med ungdomsgruppen och skulle vara i kyrkan tidigt denna morgon.

Damen i fråga är nyklippt. Hon blev så himla fin med det korta håret.

Halva morgonen satt jag och såsat framför datorn. Jag hann att läsa de flesta dagstidningarna och lyckades även dricka åtskilliga kaffetårar medan regnet smattrade mot rutan.

Skönt att det inte har varit så många måsten på helg-programmet. Jag har mest småpulat med lite allt möjligt här hemma. Vi har även tagit en tvåtimmars svamp-promenad i skogen intill. De backarna… gaaaah, de gjorde verkligen susen för mina benmuskler.

Bruschetta är en riktig favorit i vår familj. Jag bjuder ganska ofta på den förrätten i olika tappningar.

Detta goda surdegsbröd med frön på köpte jag med mig hem.

Till kvällen skivade jag upp brödet, penslade på rikligt med olivolja. In i ugnen så att det fick färg. Duttade sedan på en sked med den färdigköpta kronärtskockspuré på några brödskivor och tog soltorkade tomater på de andra. Som pricken över i:et strödde jag på ruccola och pinjenötter. Det kan varieras på oändligt många sätt, det är bara fantasin som begränsar.

Ha det gott!

Arrivederci!