Det där med pumpor och godis

Det är nog första året som jag sett att de säljer så små pumpor. Jag passade därför på att införskaffat var sin till alla barn. De har själva fått gröpa ur och göra  sina alldeles egna konstverk av dem.

DSC_0953

DSC_1076

DSC_1084

DSC_1073

DSC_1066

Jodå, mycket kladd blev det och mycket kul hade de.

Men vilket slutresultat det blev, oh my gosh, så snygga pumporna blev. Jag är mäkta imponerad.

DSC_1091

Förutom pumpatillverkningen har de också gjort fullt med fantasifulla godisskapelser.

Deras fantasi är det definitivt inte fel på.

DSC_1053

DSC_1054

DSC_1099

Det är inte varje dag som det blir så här mycket bus och godis och det är väl bra för annars vet jag inte hur jag skulle stå ut med alla dessa godisråttor.

Höstlovet kan börja

Halloweenmorgonen kunde inte börja bättre.  Jag väcktes av en morgonpigg 5-åring som gav mig en present på sängen, haha, så gulligt.

DSC_1047

När hon såg  att yngsta dottern  fortfarande låg och sov kunde hon inte bärga sig längre utan såg genast till att få upp henne ur sängen. Allt detta skedde på en sjättedels sekund. Gissa om det blev full fart på damerna efter det?

Nu kommer vi till det mest märkliga. Här sitter jag i godan ro i köket med min frukostbricka när jag ser både mellandottern och äldsta dottern på benen…klockan åtta… på morgonen… den chocken.

DSC_1046

Det finns i alla fall lite hopp om livet, jag har inte sett till sonen. Den killen är definitivt inte morgonpigg, skulle han mot förmodan råka kliva upp skulle det troligtvis enbart bero på att huset står i lågor…

 

Skogsmullen

Vilken fin höstdag vi haft i dag. Solen har värmt så skönt och knappt ett moln på himlen. Vi har verkligen tagit tillvara på dagen (med en extra timme och allt).

Ser ni  hur lugn och harmonisk yngsta dottern ser ut? Det var innan hon förstod att hennes älskade hoverboard-sladd slutat fungera, dubbelsuck! Reklamation, here we come.

DSC_0978

DSC_0960

Jag älskar att komma ut i skog och mark och ta sköna långpromenad med  goda vänner, särskilt när solen skiner och vädret är vackert, man blir glad ända ner till lilltån.

Det känns ju nästan som om man blivit riktigt skogsbiten med tanke på att vi är där väldigt ofta numera.

Kolla in skogsmullarna här nedan, hehe

DSC_1035

DSC_1029

Musslor i vitt vin och grädde

I går blev jag rikligt kompenserad av min man för hårmissen skull misstänker jag. Inte mig emot. Han slog till och gjorde musslor till förrätt och stunden innan trollade han fram en flaska champagne, jo, jag tackar.

DSC_0989

Jag kan bara säga att jag älskar champagne och njuter av varenda droppe. Kan man få för mycket av champagne? Aldrig i livet.

Musslorna som min man gjorde är helt otroligt goda. Vi har pratat om att vi kanske måste förnya oss och prova på lite andra musselrecept. Men när det väl kommer till kritan, ja, då återkommer vi alltid till det här receptet.

Musslor i vitt vin

Ett nät med blåmusslor

olivolja

4 dl vitt vin

2 dl grädde

1 st bananscharlottenlök, finhackad

4 st vitlökar

1 msk hummerfond

Persilja

Gör så här:

Skölj och tvätta musslorna. Värm vinet i exempelvis micron. Värm oljan i en gryta stor nog att rymma alla musslor. Tillsätt den hackade bananschalottenlöken och vitlöken och låt fräsa under omrörning någon minut. Lägg i alla musslor och låt fräsa i en halv minut. Häll i vinet och låt koka upp. Låt koka kraftigt i ca 5 minuter under lock. Ta upp musslorna. Håll dem varma i en stor uppvärmd skål med lock över. Kasta exemplar som inte öppnar sig. Häll på grädden samt hummerbuljongen i spadet och låt koka ihop. Häll upp i en tillbringare. Lägg upp musslorna på ett fat och strö över den hackade persiljan.

DSC_1002

I veckan lyckades jag få tag i denna fantastiska marmelad som är gjord av kråkbär med smak av stjärnanis.

Bara jag tänker på den börjar smaklökarna sjunga en liten trudelutt.

Till denna goda marmelad lyckades min man hitta en riktigt fin comtéost som passar perfekt till anrättningen. Det blev helt enkelt ett strålande inköp.

Duetten är nu ett faktum med dessa två komponenter.

DSC_1022

DSC_1023

Kvällen kunde inte sluta bättre. Här pratar vi matkoma i djupa mått.

Bortskänkes

Jag är fortfarande mållös efter att ha varit på en lunchdate med min man i slutet på veckan. Vi möttes upp på en restaurangen i närheten av där vi bor. Jag skiner som solen i Karlstad, visserligen gör  han det med. Vi går in och beställer lunch: en sallad till mig ( mitt nya hälsosamma liv, ni vet) och en kalvmedaljong till honom. Vi slår oss ner vid ett av borden. Jag fortsätter le. Han märker ingenting utan pratar vidare om ett matteproblem som han funderat på att tipsa barnen om. -”Ok”, tänker jag, -”ser han verkligen ingenting eller är han helt blind?”

När vi börjar närma oss slutet av lunchen undrar jag (icke leende längre) om han inte ser något speciellt. Nu blir han genast på sin vakt och börjar nervöst tittar på mig, -”nja, nej, har du gjort något särskilt, eller?  -” Grrr, jag har  färgat håret mörkt, ser du inte det?”

Nu bör jag kanske tillägga att vi varit ihop i snart 25 år och varit gifta nästan lika länge. Men det ursäktar verkligen inte detta. Hur kan han missa en sådan sak? Till och med kassörska på Coop konstaterade att jag gjort något med håret och då är det illa.

Gissa vem som kommer att få gottgöra sin fru ett långt tag framöver?

Dessutom kommer jag inte att tillåta att han glömmer bort den här lunchen på ett bra tag…

055

 

 

Bu!

Holy moses, vilken halloweenkväll det blev!

DSC_0895

När  partajandet var i full gång kom ett gäng skolkamrater utklädda till clowner och ville in. Min man pratade några allvarsamma ord med pojkarna och frågade om de tyckte det var så lämpligt att vara utklädda till clowner med tanke på nedslagningsrisken. Pojkarna försäkrade  att de inte hade på sig ansiktsmaskerna när de gick runt området. Hm, okay.

Discot fortsatte storstilat med både limbo och musikquizz.  Det var kul att det var så många som var upp på dansgolvet. Yngsta dottern och hennes kompisar dansade hej vilt nästan hela kvällen.

Själv patrullerade jag lite då och då och såg till att  deltagarna skötte sig och det får man lov att säga att de gjorde.

DSC_0936

Det blev riktigt lyckat disco. Trevliga föräldrar att ha att göra med dessutom, det känns alltid skönt. Yngsta dottern var också jättenöjd med kvällen.

Hon och resten av alla halloweenpartyfirare tryckte i sig så mycket godis och läsk att jag oroligt undrade om jag skulle behöva ditkalla  en ambulans.

Vi får allt se hur magen mår i dag…

DSC_0915

Det bästa av allt är att det kommer att dröja minst 1 år till innan jag är klassförälder igen…Åh, vad  jag ska njuta under den tiden.

Mitt nya kära loppisfynd

Med mig hem efter gårdagens skolloppis blev det yngsta dotterns hemslöjdade potatissticka för 20 kr. Jag var mycket nöjd med inköpet.

DSC_0881

Själva loppisen var inte så stor. Det fanns mest gamla urvuxna barnkläder och en och annan färgglad virkad  duk som någon verkligen ville bli av med. Jag tror också att jag skymtade en och annan gammal Knasen-tidning, men jag kan ha sett fel.

Det absolut viktigaste för yngsta dottern var att jag hade  kontanter med mig, för här skulle spenderbyxorna fram… När jag väl stod i skolmatsalen och trängs  bland alla andra loppisfyndare ser jag plötsligt hur yngsta dottern sneglar intresserat på våra bortskänkta saker.

Nej, stopp och belägg,  jag köper inte tillbaka grejerna jag nyss lyckats bli av med.

IMG_1067

Här är yngsta dottern med potatisstickan i högsta hugg. Det illgröna armbandet som hon har runt handleden har hon själv gjort. Vi  köpte den för 50:-. Den satte hon genast på sig. Jag får möjligtvis låna den om jag är snäll, hm, tack.

Pju! Jag kan ändå konstatera att jag kom  lindrigt undan. Scenariot kunde ha blivit att jag fått släpa tillbaka allt skräp hem igen. Nu slapp jag det, tack och lov.

Nu laddar jag inför kvällen stora utmaning. Jag är redo ända upp till tandköttet. Kläderna framtagna, sminket på plats. Humöret…Är med.

Skoldans och högskoleprov

Jag kan nog inte påstå att jag längtar till i morgon kväll. Då är jag nämligen ordningsvakt på yngsta dotterns halloweendisco som dotterns klass anordnar. Både jag och min man är klassföräldrar som dessutom håller i det hela. Från början var vi fem klassrepresentanter men är nu nere i tre (Varför hade inte jag också något förhinder?) Det slutade med att jag inte bara är ordningsvakt utan kommer även att kränga godis och läsk i alla dess former till alla dessa sockerstinna förpubertala hysteriskt skrikande barn. Och ja, jag har stor erfarenhet av skoldanser eftersom detta inte är första gången. Vis av erfarenhet vet jag exakt vad jag har att förvänta mig.

Låt blixten slå ner i skolans matsal, snälla!

DSC_0879

DSC_0880

Texten på inbjudningskortet känns högst relevant…Nej, jag vågade inte ens rättvända bilden.

I perioder tycker jag att jag har ganska fullt upp med fyra skolbarn.Det känns som att jag är en riktig duracellkanin emellanåt. Vi, liksom många med oss försöker nog att hjälpa till med barnens skolarbete så gott det går,  samtidigt måste man ju även ställa upp och vara den discodansande halloweenordningsvakten (i alla fall i morgon). Oftast kan det bli rätt intensivt runt skolarbetet, fritidsaktiviteterna (eller avsaknaden av dem) och däremellan tampas med barnens olika viljor.

Under lovet tror jag att alla bara behöver bara få va’, om ni förstår vad jag menar. Det känns rätt skönt att vi inte har alltför mycket inbokat heller. Jag längtar jag med.

På lördag är det dags för högskoleprovet. Tvillingarna samt deras kusin ska pröva lyckan för första gången denna dag. Det som är bra med provet är att de hinner göra om det flera gånger innan de går ur gymnasiet. Fram till dess kommer de förhoppningsvis  få ett gott begrepp om hur de ska tänka runt frågorna samt att de får en god uppfattning om hur lång tid diverse frågor tar.

Misslyckas de kaputt med betygen i gymnasiet  är det alltid bra att har en plan B. Högskoleprovet.

 

 

Läslov

När jag tog en lov förbi vedförrådet härom dagen upptäckte jag att det inte längre matchar vårt hus. Jag insåg samtidigt att cykelstället också tappat det mesta av sin färg. Håhå, nytt målarprojekt minsann. Efter närmare granskning av boden såg jag också att dörren slagit sig en aning. Dessutom har en av bräderna fått eget liv.

Min man uppmuntrade mig med orden: På längre avstånd  ser man inte skönhetsfelen.

Det lät ju betryggande.

Men en sak är då helt säkert. Vi har ännu ett  projekt att ta oss ann till våren, tar det aldrig slut?

DSC_0859

Om tjejerna fick bestämma så skulle det bli höstlov redan i dag. Ja, ni ser ju hur bestämda de ser ut.

DSC_0875

Nu är det sista rycket med alla läxor, utom för dessa stackars naturvetare. De måste plugga hela lovet eftersom de har flera stora prov direkt efter lovet.

Jag påminde yngsta dottern om att detta inte var ett höstlov utan ett läslov. Hon såg inte särskilt övertygad ut. Hon mumlade något om att hon bara ville ha kul under veckan. Vad hon nu menar med det…För jag anser att läsning är jättekul.

Vi ska definitivt besöka både biblioteket och Akademibokhandeln och förhoppningsvis upptäcka några nya härliga böcker att sluka, love it.

En fika på trappen

Men vilka tvära  väder-kast vi har: I går regn och jämngrått, i dag strålande sol och någorlunda varmt.

Mycket höstigt.

Med tanke på den strålande väder-situationen passade jag på att  parkera mig på ett av barnens sittunderlag på altantrappen med en stor kopp kaffe i handen. Där satt jag och bara njöt av det underbara vädret.

DSC_0861

I godan ro lät jag solen bombardera mig med d-vitaminer tills yngsta dottern kom hem och undrade om jag strykt hennes pärplatte-pumpa. Jodå, även det har jag hunnit med.

Tanken var också att jag skulle hinna räfsa lite löv.

Krattan har stått där jag ställde den och vad jag vet har den inte rört på sig en millimeter sedan jag parkerade den där för ett, ehh, tag sedan. Den står på ett mycket strategiskt ställe med tanke på att man nästan snubblar över den när man ska gå in till entrén. Svår att missa med andra ord.

DSC_0860

Det jag faktiskt har hunnit med var en sväng till Indiska där jag  hittade dessa fina löv,  de var bara tvungna att följa med hem. Det som är lite roligt med Indiska är att man faktiskt kan göra ett och annat litet fynd emellanåt.

DSC_0849