Varje år åker hela familjen till Gröna lund. Inget undantag detta år. Innan vi kom iväg uppmanade jag min man och även barnen att ta med sig en extra tröja , men icke. De hävdade bestämt att det fortfarande var sommar. So far so good, men vi hann inte mer än komma in på Grönan förrän somliga började knorra -”åh det var nog en smula kallt”. En smula? Det var iskallt. Min man slängde längtansfulla blickar på mig i min mycket varma och sköna fleece. Varpå jag fick dåligt samvete och han fick ta över den. Samtidigt vill jag också passa på att tillägga, att som den förberedda kvinna jag är hade jag packat ner en extra tröja. Yes, man känner sin familj.
Barnen är otroligt modiga och vågar åka det mesta. Själv är jag ruggigt feg. Det enda som stod på min agenda var tuff tuff-tåget, ett precis lagom äventyr för mig.
De här modiga vågade åka Jetline.

Kvällen avslutades med stort pizza kalas. Vi satt och mumsade på dessa långt in på småtimmarna.




