Från morgon till kväll har min näsa runnit som en fontän, det har gått åt tonvis med näsdukar. Förutom det rinner tårarna i floder av min förkylning. Det finns inget i ordet piggelin som passar in på mig just nu.
Men jag hoppas att det snart vänder, min man gick till jobbet i morse och äldsta dottern känner sig bra mycket bättre än i går. Det finns alltså hopp också för mig, även om det inte riktigt känns så i denna stund.
Eftersom jag inte orkat göra så mycket har jag försökt hänga med i svängarna i rättegången om Arbogamordet som inleddes i går. Ett eller två för mig helt obegripligt mord, hur är denna kvinna funtad egentligen? Hur galen är hon på en skala? Är hon en psykopat eller bara en renodlad galning? Frågorna hopar sig… en efter en.
Det som utspelar sig toppat väl ändå det mest råbarkade kriminalhistorierna? Det lär nog inte dröja länge förrän det blir film på denna märkliga historia, eller vad tror ni? Märkligt och olustigt är det i alla fall.
Jag har faktiskt roat mig med lite annat också. När mellandottern kom hem från skolan visade hon upp sina dans-moves som de tränar på i skolan. Mycket underhållande. Hon har ärvt något mycket sällsynt i denna familj för hon kan nämligen dansa, dessutom är hon helt otroligt bra på det också. Vi andra har lite svårare att röra oss rytmiskt, det är helt enkelt inte vår grej.
Eftersom det är både kallt och snöigt ute och jag är en aning huttrig blev det till att tända några ljus för att pigga upp mig med, det lyckades.
Ha det fint!
lamatrona.net 