Nä , vi har fortfarande inte hört ett smack från pumpkillen. Vi fortsätter att elda i öppna spisen och däremellan hoppar vi runt och gör åkarbrasor för att hålla kroppstemperaturen i någorlunda skick. Det är absolut som kallast i mellersta dotterns rum, gudarna vet varför. Hon sover numera på soffan i vardagsrummet. Hur ska det detta sluta? De enda som verkar trivas i  Sibirien är mina cyklamen, vi andra går här i armod och ojar oss.

Men vi försöker hålla modet uppe med både dans och sång från musical.ly.

Jag bestämde mig för att om vi överhuvud taget ska ta oss igenom detta, behöver vi ordentlig och robust mat. I kväll blir det: Rotmos och fläsklägg. Hur gott är inte det? Mycket välbehövlig för både kropp och själ.

Det är helt enkelt svinkallt hemma hos oss just nu. Det började förra veckan när vi skulle sätta på  värmen i huset och upptäckte att ingenting hände. Det visade sig ganska snabbt att det blivit något problem med värmepumpen. Gaaah, inte roligt, vi fick tag i en kille från värmepumpsfirman som vi anlitade för något år sedan, han kom inte ångande, utan vi fick vänta några dagar tills de fick ”en lucka”. När han äntligen kom konstaterade han vad problemet var och meddelade sedan att han inte hade den reservdelen hemma. Nähä.

Så nu sitter vi här hemma och fryser rumpan av oss. Alla ser ut som kåldolmar i sina filtar och det kommer nästan rök ur munnen. Alla öppna spisar är i full gång och det är även kö till ångbastun. Dessutom har jag gjort av med en förmögenhet på bara värmeljus. Det enda vi önskar oss just nu är lite värme…Inte en sojakorv i frysen.

Förutom min ångest över att gå på systembolaget så känner jag ungefär likadant för Bygg Max. I  morse sa min man att jag måste åka dit och köpa ved eller med förtäckt hot: gör du inte det kommer vi frysa ihjäl här hemma.

Jamen hallå, jag är tvungen att först och främst åka in på Bygg Max inhägnad, släpa in ved i bilen och sedan åka till deras entré. Där kommer en seg  gubbe fram efter lång stund, för vem vill gå ut i kylan när man kan vara inne i värmen?  När han äntligen kommer ut  går han igenom vad jag slängt in i skuffen och skriver ut ett kvitto. Därefter måste jag gå in till kassan och betala. Tillbaka in i bilen igen och väntar på att bommen ska flyga upp, det kommer den med hög sannolikhet inte göra. Jag blir då sittande i bilen eftersom ingen släpper ut mig. Vid det här laget är jag både  jätteirriterad och på dåligt humör så jag börjar tuta högt och skarpt. Blir sedan utsläppt. Nej jag är inte ett dugg sugen på att åka dit….

Vi hann även med ett litet mysigt biobesök i helgen. Vi såg Hitta Doris. En trevlig familjefilm. Yngsta dottern gav den 5 utav 5 möjliga poäng.

Jag har däremot ett litet bioproblem och det är att hålla mig vaken, jösses vad trött jag blir efter en stund. Det spelar ingen roll hur mycket snacks eller annat onyttigt jag trycker i mig, likväl blir jag som ett sömnpiller.  Det måste hända extremt mycket på filmduken för att inte få mig att nicka till.

Men bläckfisken nedan blev hur som helst min solklara favorit, söt är bara förnamnet på Ingvar.

Nu undrar ni såklart hur det går med makens intensivkurs i arabiska.Jo, han kom hem rätt nöjd efter första dagen. Nämnde i samma veva något om att han nog ska börja på italienskan på universitetet till hösten igen.

Well, några arabiska ord hinner han nog lära sig innan han avslutar denna intensivkurs.

Rena rama arabiskan…

I går tog jag och äldsta dotter en promenad. Det hela började med ”operation” övertalning för att överhuvud taget få ut  henne ur huset. Sedan släpade jag runt på henne medan hon gnällde i ett över att jag dessutom tvingade henne ta selfies tillsammans med mig på hennes telefon.

Sådär höll vi på ett tag innan hon fick syn på ett träd.

En trädkram var allt som behövdes, äldsta dotter blev genast på bättre humör. Tänk att min avlidne far hade så rätt. Han sa alltid :- Ta och krama ett träd en stund, bra för kropp och själ. Och minsann…Han hade så rätt.

Mellandottern berättade att hon i veckan varit på en gymnasieskola för att ta del av olika gymnasieval. Hon hamnade i montern där yrkesgymnasiet höll till. Där lyckades hon få en fantastisk penna som vi alla i familjen har pillat på under helgen. För att inte tala om min man, ojoj, han kan verkligen gå igång på en sådan grej, det är näst intill att han ställer sig i brygga.

Ok, för att bara nämna några detaljer om dess funktion så finns det en linjal, vattenpass, touch-funktion som ser ut som ett sudd och tillslut en väldigt gullig skruvmejsel gömd under touch-suddet. Jamen ni hör va! Och samtidigt förstår jag er avund. Jag vill bara understryka att jag hör till de få privilegierade som dessutom får bo i samma hus som denna  penna. Livet är så orättvist…