Politik

Kaffet i halsgropen

I morse blev jag snabbt klarvaken när jag läste det senaste nytt från Trump-land i tidningen. Tydligen har han upprättat ett antipris ”fake news” till medierna. Jag måste säga att det är ganska uppseendeväckande av en Amerikansk president att tilldela någon ett sådant pris, särskilt när han gör det för att han inte gillar bevakningen av honom själv i media, den jättebebisen.

Läste en artikel där Arizonasenatorn Jeff Flake (republikan) skrev om Trump och om hans drev mot medierna. Efter att ha läst hans uttalande kan jag inget annat säga än att jag håller med honom. Framför allt när han gör denna koppling: – När en människa med makt kallar alla medier som inte faller honom i smaken för ”falska”, då ska vi vara misstänksamma mot den personen, inte mot medierna.

Att Trump också kallar medierna ”folkets fiende” är att underminera demokratin genom att försvaga pressen. En demokrati bygger på det fria ordet och de fria medierna.

Mamma Mia, vilket kaos han skapar.

När jag hade lugnat ner mig en smula tog jag en ordentlig klunk av kaffet och höll på att sätta i halsen. Herregud, det smakade rävgift.

Från början kunde jag inte förstå vad problemet var och varför det gamla vanliga kaffet smakade så illa, men efter att ha undersökt saken noga förstod jag vad problemet bottnade i. Boven i dramat var det nya kaffefiltret jag köpte i går.

När jag lite senare ringde min man och frågade om inte han kunde köpa nytt filter, berättade han att han alltid köper gourmékaffefilter, ehhh, what?

Tydligen är det inte jag som brukar köpa hem kaffefilter i vår familj. Jag hade ingen aning om att det var sådan skillnad på gourméfilter och gourmandfilter.

Nåja, nu är jag upplyst.

Ha det fint.

Den självgode presidenten

Från dag ett (1) har jag ivrigt följt jättebebisen i hans frammarsch i Vita huset, varje dag häpnar jag över hans sätt att uttrycka sig i medierna och särskilt då på Twitter. Hur han lyckas överträffa sig själv i tid och otid är en bragd i mina ögon.

Det här stabila geniet som är riktigt smart och har en knapp som är så mycket större än Rocket man, sitter nu på sin tron och upprörs över att inte alla ser honom som guds gåva till folket.

Han orkar inte ta in information, han har inte förmågan att lyssna på sina medarbetare och ännu värre, han läser inte. Hans taktik är i stället att haspla ur sig ogenomtänkta och ibland falska nyheter som han sett på Fox-News. Däremellan passar han på att mobba personer med nedvärderande smeknamn som: Hillary Clinton=Crooked Hillary, Elisabeth Warren=Pocahontas, Steve Bannon=Sloppy Steve.

Han är inte bara självgod utan har även en överskattad självbild. Dessa personlighetsdrag tillsammans med twittertummen bidrar med att det blir alltför mycket oroligheter i USA och i världen. För han är ju ändå Amerikas president, märkligt nog.

Boken som Michael Wolffs ”Fire and Fury” skrev är jätteviktig i sig, inte för att den är särskilt välskriven eller för att den innehåller fullt med skvaller. Nej, det intressanta med den är att vi under året som gått anat att det är fullt kaos i Vita huset. Nu vet vi. Jag tror också att vi behöver boken för att förstå vad vi alla tänkt, dikten har överträffat verkligheten.

Det kan bli svårt i framtiden att återge denna Trump-tid. Allt för mycket händer i detta dårhus, saker som är svåra att styra över.

Det är bara att luta sig tillbaka i stolen och med stigande spänning och fascination följa detta dårskap till ”the bitter end”.

So long.

En religiös fake

Efter att ha följt fyllnadsvalet i Alabama med stor spänning kändes det skönt att säga ”No Moore.” Men värre är att det var så pass många som röstade på denna ärkekonservative och ultrareligiösa man som tycker att homosexualitet är som att ha en sexuell relation med en ko. Att han dessutom anser att Bibels ord väger tyngre än konstitutionen och att han lyckades få sparken två gånger från sin post som domare i Alabamas högsta domstol känns ju rätt häpnadsväckande i mina svenska öron.

Visserligen har han inte blivit dömd (ännu) för att ha sexuellt utnyttjat den då 14-åriga flickan, men många med henne har berättat hur de själva blivit sexuella trakasserade av honom genom åren. Enligt Moore är detta bara fake news. Men det hela blir lätt skandalöst eftersom han framställer sig som en djupt religiös person. Hur nu detta går ihop med hans moral och förnedrande människosyn.

Hm, vad kallas det nu igen…hyckleri, bigotteri, föreställning, dubbelmoral, listan kan göras lång.

Bildresultat för roy moore religiös bild

Jag blir minst sagt nyfiken på Alabama eftersom en galning av denna rang faktiskt snavade på mållinjen för att promenera rakt in i senaten. Hur är detta möjligt?

I Wikipedia hittade jag intressant fakta om Alabama.

Alabama är en amerikansk delstat belägen i sydöstra regionen av USA. Delstaten gränsar till Tennessee i norr, Georgia i öst, Florida och mexikanska golfen i syd samt Mississippi i väst. Alabama är till ytan den 30:e största delstaten och är näst störst räknat till antal inlandsvattenvägar. Delstaten rankas som den 23:e folkrikaste med nästan 4,6 miljoner invånare år 2006.^[4]

Alabama har inofficiellt smeknamnet Yellowhammer State (svenska: Gulsparvdelstaten), efter delstatsfågeln. Alabama är också känt som ”Heart of Dixie”. Delstatsträdet är Sumptallen, delstatsblomman är Kamelia. Alabamas huvudstad är Montgomery. Den största staden räknat till antal invånare är Birmingham. Den största staden till ytan är Huntsville. Den äldsta staden är Mobile som grundades av franska kolonisatörer.

Historia

Ursprungligen tillhörde Alabama det spanska väldet, men blev omkring år 1700 en del av det franska Louisiana för att 1763 överlämnas till Storbritannien. I freden 1783 mellan Storbritannien och USA överfördes Alabama till den senare och utgjorde en del av staten Georgia till 1817 då den organiserades som territorium.^[5]

Redan 1819 blev det emellertid upptaget som stat i unionen. År 1861 utträdde Alabama ur unionen och bildade med övriga sydstater Amerikas konfedererade stater, som i början hade Montgomery som huvudstad. Sedan sydstaterna förlorat i inbördeskriget, återupptogs Alabama i unionen 1868.^[5]

Från amerikanska inbördeskriget till andra världskriget led Alabama, liksom många andra sydstater, av ekonomiska svårigheter, delvis på grund av sitt fortsatta beroende av jordbruk. Trots tillväxten av stora industrier och städer dominerade de vitas landsbygdsintressen till 1960-talet, medan städernas intressen och afroamerikaner var underrepresenterade.^[6] Efter andra världskriget upplevde Alabama tillväxt som ekonomin i skick överfördes från jordbruk till varierande intressen i tung tillverkning, mineralutvinning, utbildning och teknologi. Dessutom ökade de statliga arbetstillfällena genom inrättandet eller utbyggnaden av flera militära anläggningar, i första hand av de ur amerikanska armén och amerikanska flygvapnet.

Liksom de övriga sydstaterna har Alabama en konservativ profil. Länge dominerades delstaten av en konservativ demokratisk falang, som bland annat var starkt segregationistisk i rasfrågan. Detta ledde ofta till i konflikter med den alltmer socialliberala inriktning demokraterna kom att företräda på nationell nivå. De senaste decennierna har därför många väljare gått över till de mer konservativa republikanerna.

Alabama var den sista amerikanska delstaten att avrätta någon för något annat brott än mord – James Coburn avrättades 1964 för rån.

Geografi

Alabama kan indelas i två ungefär likstora naturregioner, Appalachiska höglandet i norr och kustslätten i söder. Den förra är ett kulligt bergland och innefattar Cumberlandplatån och Piedmontplatån, åtskilda av Tennesseedalen. Berggrunden utgörs mestadels av unga kalkstenar. Jorden är sandig till lerig men i allmänhet lämplig för odling. Flodnätet är tätt, med Tennessee River som det dominerande vattendraget.

Alabama gränsar i väster till Mississippi, i norr till Tennessee, i öster till Georgia och i söder till Florida och Mexikanska golfen. Vid statens kust mot Mexikanska golfen ligger den viktiga hamnstaden Mobile.

Klimat

Klimatet är tempererat med riklig nederbörd och lång vegetationsperiod, 200 dagar i norr och 300 i söder. Skog täcker stora delar av Alabamas yta.

Demografi

En karta över Alabamas befolkningstäthet.

År 2006 hade Alabama 4 599 030 invånare, vilket var en ökning med 50 703 eller 1,1 % från föregående år. Jämfört med år 2000 har befolkningen ökat med 151 679 eller 3,4 %.

Etnisk fördelning år 2000

Vita – 71.2 %
Svarta – 25.8 %
Asiater – 0.7 %
Indianer – 0.5 %
Andra – 0.7 %
Blandade – 1.0 %

De flesta vita är av engelskt och eller skotsk-irländskt ursprung. De svarta är till störst del ättlingar från afrikanska slavar och dess ägare. År 2000 fanns det 22 430 amerikanska indianer, vilket är en ökning från 17 000 år 1990. Dessa kommer främst från stammarna creek och cherokee.

Religioner

Kristna – 92 %
Ingen religion – 7 %

Annat – 1 %

Med det sagt önskar jag dig en fin kväll.

#Metoo

I kölvattnet av #Metoo faller den ena käglan efter den andra. Jag blir både förfärad och ledsen över alla dessa vittnesmål som kommit fram, så många berättelser och så många öden i detta jättelika upprop. Men framför allt blir jag stolt och glad över att så många kvinnor vågar ta steget fullt ut och berätta om sina upplevelser. Det är alla ni som gör att vi kan ta ställning mot sexuella kränkningar i alla dess former och att allt fler arbetsplatser numera ser över sina rådande regler och förhållningssätt.

I går när jag läste Staffan Heimersons intervju i Resumé fick jag däremot en riktig käftsmäll, andan gick helt ur mig.

Så här uttryckte han sig:

– För det första, drullputteri måste kunna accepteras och det är förstås drullputteri det här handlar om. Det andra är att medievärldens män och kvinnor inte ska arbeta i samma byggnader och framför allt inte sammanföras på personalfester, det går ju inte. Om vi inte kan acceptera vad som ingår i normala personalfester där dyngraka grabbar vill sätta på växeltelefonisten är vi inte en tillräckligt hårdhudad nation. Personalfester har aldrig funnits till för att vara några etiska föredömen.

Under vilken sten hittade de honom?

Tyvärr kommer vi även fortsättningsvis att se dessa trångsynta arroganta män som anser att kvinnans roll enbart är att underordna sig mannen och tycker att de med all rätt kan ta sig friheten att trakasserad en kvinna sexuellt även om hon säger nej. De rötäggen omvänds nog inte så lätt, däremot tror jag att de kommer att få problem framöver. Nu när fördämningen brister i full kraft tror -och hoppas – jag att vi äntligen blir tagna på allvar, att ett nej alltid är ett nej.

På min förra arbetsplats hade vi en man som alla i byggnaden visste hur illa han uppförde sig mot flertalet kvinnor och en och annan man som arbetade där, särskilt vid festliga tillfällen då det förekom sprit. Det var inte många som undkom hans grova tafsande. Alla kände till hur han var, ledningen visste det också. Genom åren fick han flera tillsägelser från cheferna, men ingenting hände. Kanske kommer han att tänka sig för i dag, eller kanske inte.

Jag vet vem du är…

På nästan alla arbetsplatser förekommer personalfester och det serveras oftast sprit, vin eller öl. Under just de formerna tar vissa män sig rätten att kladda på kvinnor, för att dagen efter skamset be om ursäkt för sitt fyllemisstag, eller inte. Dessa män ska inte komma undan med förminskande beskrivningar som: Tölp (Virtanen) Farbrorstafs (Hörstadius) eller Drullputte (Heimerson)

Det som Staffan Heimerson ger uttryck för i artikeln är att kvinnor ska knipa igen och acceptera att bli tafsade på eftersom vi valt att delta på dessa personalfester.

För att inte tala om denna uppgivenhet… När man väl har berättat för sin chef vad som skett på personalfesten eller på arbetsplatsen och man känner att ledningen tror på en, för att sedan inse att ingenting händer med personen i fråga. Min undran blir då: varför säger cheferna att de tar detta på största allvar när de sedan sticker huvudet i sanden? Varför blir det inga uppföljningssamtal eller någon respons överhuvudtaget? Personen i fråga kan alltså gå vidare med ett brett flin på läppen och veta att han även denna gång kommit undan.

Sviken

För att en sådan sak inte ska upprepas måste alla höga chefer inse att det är deras skyldighet att se till så att detta inte får fortgå. De måste bli bättre på att ta tag och förstå allvaret i en sådan situation. Inte tillåta att ”genier” eller för den delen psykopater får härja och förtrycka sina medarbetare fritt.

Stopp! Min kropp är min

Jag håller med den journalist som skrev att #Metoo är lika stort som när kvinnorna fick rösträtt.

#Metoo är här för att stanna.

Himmelen öppnar sig

Vilken genomslagskraft #Metoo-rörelsen fick. Den blev otroligt effektiv, tydlig, snabb, konstruktiv och global. Nätkampanjen har fått tusentals kvinnor att träda fram och bryta mot tystnadskulturen kring våld och sexuella övergrepp. Om #Metoo kan leda till att en enda av dessa kvinnor får upprättelse är kampanjen inte helt förgäves.

Jag hoppas att vi inom snar framtiden kan säga att den här kampanjen är startskottet till någonting riktigt stort som att allt fler kvinnor vågar anmäla sexuella trakasserier, kräkningar, maktmissbruk eller verbala trakasserier och att dessa problem hörsammas av mottagaren och att det kommer att tas på största möjliga allvar och att man inte väljer att titta bort eller sopa svårigheterna under mattan.

Ett nej är ett nej och inget annat, Martin Timell och ni andra män som inte förstått det…

Det börjar ljusna i horisonten.

Ha det fint.

So long, så länge.

Våga säga ”nej”

Vilket märkligt väder vi har haft i dag. Lika mörk och kletig som Harvey Weinsteinaffären som brett ut sig i världen. För mindre än ett dygn sedan uppmanade den amerikanska skådespelaren Alyssa Milano kvinnor att berätta om sexuella kränkningar och övergrepp under hashtaggen #metoo, ”jag också”. Detta har spridit sig som en löpeld i olika sociala medier. Milano underströk också att -”sexuella trakasserier och övergrepp på arbetsplatsen inte bara handlar om Harvey Weinstein. Utan att det måste till en allmän förändring för att förbättra situationen för kvinnor överallt”.

Sexuella ofredanden har alltid funnits och kommer säkerligen inte att försvinna i första taget. Just därför behövs dessa viktiga röster. Det är allt för många kvinnor som blivit drabbade av detta på något sätt. Det gör mig både arg, ledsen och upprörd.

Som mamma till tre flickor och en pojke hoppas jag att de nu och i framtiden kommer att ha modet och civilkuraget att våga säga i från om något sådant skulle hända dem och att de får den uppbackningen de i så fall skulle behöva från både män och kvinnor. Därför riktar jag ett stort tack till er modiga kvinnor som belyser detta problem, ni ingjuter både mod och hopp med era berättelser.

Jag tror att det är viktigt att prata om sexuella trakasserier och att våga ge ämnet utrymme i diskussioner särskilt i kontakten med våra barn och ungdomar. En del av detta förändringsarbete kan vara att vi vuxna blir mer lyhörda och visar en större öppenhet kring dessa frågor.

Det är dags för den rådande macho-man-kulturen att ta flera snäpp bakåt. Vi behövs alla, på lika villkor.

Ha det fint!

So long, så länge.

Är han sann?

Med bestörtning tittar jag på bilden av Donald Trump när han kastar ut en rulle hushållspapper samt rispåsar i en kyrka i Purto Rico.

Bildresultat för donald trump puerto rico hushållspapper bild

Foto: Reuters TT nyheter.

Trump har dessutom mage att påstå att orkanen Maria ”inte är en riktig katastrof” och fortsätter spåra ur med orden: ”ni har satt vår budget ur spel.”

Hur oskön är han inte…

I dag har jag hängt med den här bönan, hon har haft studiedag hela långa dagen.

Efter mitt morgonpass på F&S tog vi bilen till det nästan folktomma Experia och släppte loss , nåja, det var nog mest yngsta dottern som roade sig.

Jag passade på att fotografera den icke stillastående dottern. Eftersom hon var snabbare än en vessla sprang jag och kameran oss något trötta för att försöka komma i kapp och förhoppningsvis fånga henne på bild.

Vi avslutade vistelsen med att gå till Dollarstore som ligger nästan vägg i vägg med leklandet. När vi stod vid godisavdelningen så fick dottern något beslöjat i ögonen och den tiggarblicken kände jag igen på en mils avstånd. Jag påminde henne om att jag köpt en papperskorg för 30 kr åt henne och att hon därför kunde glömma allt vad sötsaker heter. Som tur var kom hon ihåg det och kunde därför släppa sitt godisbegär så att vi kunde gå och ställa oss i kassa-kön i stället. Pju, i bland har man tur.

Ha det fint!

So long, så länge.

Yes, he did it, again

Trump kan verkligen konsten att lägger sig i allt som pågår runt omkring honom i världen och i USA. Gång på gång blir han påkommen med fingrarna i syltburken, där han inte ens har att göra. Han har dessutom väldigt starka åsikter om det mesta. Hans twittertumme går oftast helt bananas.

Häpet undrar man hur han överhuvudtaget orkar att fokusera på de mest triviala saker som inte en president borde orda något om.

Nyss var han i full färd med att uttrycka sig så att alla FN-delegaterna satt som på nålar och höll andan inför det annalkande grodorna som hoppade ur hans ogenomtänkta mun. Det kan visserligen vara så att det finns en strategi bakom hans rabblande text ( i vilket syfte vet ingen än.)

Det till hans häftiga och skamlösa förslag till sportens Amerika där han tycker att idrottare som faller på knä till nationalsången är väldigt, väldigt respektlösa mot den amerikanska flaggan och därför borde få sparken, eller flytta ut ur landet. Det är dock föga förvånande att han efter den masskritik som han fått efter helgen uttalanden inte visar det minsta nedtoning av sina ordval mot fotbollsspelarna. Samtidigt är han tyst om situationen i Puerto Rico och när han väl kommenterar den är det genom att poängtera att landet har stora skulder som måste hanteras.

Under tiden sitter ’Little Rocket Man’ på sin kammare och Trump på en av sina många kammare och smider krigsplaner. Hur hinner karln med?

Visst, det sker saker även på hemmaplan men i jämförelse med Donald uttalanden eller hans twittrande på sociala medier kommer ingen annan ens kommer i närheten av hans rang.

I morgon är det ny dag med nya händelser, vi får se vad morgondagen har i sitt sköte.

So long, så länge

Rush-ovett

I en veckas tid har dammsugaren stått utanför äldsta dotterns rum utan att det hänt ett dyft med den. I dag hotade jag med att slänga ut henne från routern så att hon inte skulle få någon internet om hon inte ögonblickligen tog tag i sitt städande.

Alltså, hon måste kliva över dammsugaren för att komma in till sitt rum…

Mannen på bilden nedan heter Rush Limbaugh. Han är en konservativ och inflytelserik radiopratare i Miami, med 15 miljoner lyssnare, rätt så många med andra ord.

Bildresultat

I dag satt jag och min man och lyssnade på ett radio-klipp som sändes tidigare i veckan, där han avfärdade orkanen Irma. Han sa att det är på grund av att myndigheter, demokrater och företag som säljer vatten i flaskor som tillsammans har kommit överens om att kraftigt överdriva orkanens hotbild, för att de ska få en chans att lyfta klimatfrågorna.

Rush menar på att orkanen Irma är ”fake news.”

Nu till det intressanta, denna hycklare som i sitt radioprogram talade om för sina följare att de inte behövde fly därifrån, lämnade själv diskret Miami i torsdags. Jag undrar allt vad hans fans säger om detta? Antagligen att det är ”fake news” även det.

Det var en liten omvärldsreflektion så här en lördag.

Här på den södra sidan har vi också en smula dåligt väder, ute är det grått och regnigt. Nu blir det lördagsmys för hela slanten.

Ha det gott!

So long, så länge

R.I.P offren från Barcelona och Åbo

Den betonggrå himmel har öst ur sig stora feta regndroppar som klibbat sig fast mot fönstren hela förmiddagen på den södra sidan av stan. Det är ett passade väder med tanke på det som hände i Barcelona häromdagen och även knivattacken som skedde i Åbo, så ledsamt och dystert. I Barcelona dog 14 personer och 130 skadades och av dem så har 16 stycken livshotande skador. Knivskärningen i Åbo resulterade i 2 döda och 10 personer som blev knivskurna (8 kvinnor och 2 män). Med sorg och förfäran läser jag om dessa offer och mina tankar går till deras nära och kära.

Om jag inte missbedömt läget helt fel, så verkar terroristerna oftast vara arga, bittra, unga män som står för dessa urskillningslösa handlingar och inte allt för sällan pratas det om att en och annan av dem nyligen radikaliserats. Deras djupa hat och raseri går ut över oss världsmedborgare och det gör ju inte saken bättre. Att de besinningslöst slår till mot vem som helst gör att det blir så mycket svårare att värja sig mot dess hot, det finns ingen säker plats längre.

Helst av allt skulle jag vilja likt en struts stoppa huvudet i sanden och flytta upp till någon alptopp tillsammans med min familj, men det kommer naturligtvis inte att hända.

Deras mål är ju att skapa kaos och förvirring i värden. Och det är just därför det är så viktigt att visa terroristerna att deras handlingar och värderingar inte kommer att förändra en human människosyn eller dess demokratiska normer.

Det är svårt att skydda sig från denna typ av attentat, terrorismen har tyvärr flyttat hit för gott.

Men en sak är då säkert…livet går vidare.

So long, så länge!