Kategori: Okategoriserade

I går var vi bortbjudna på middag  hos en  före detta arbetskollega till min man. I många år har vi varit tvungna att tacka nej till diverse olika inbjudningar av olika anledningar, mycket beroende på barnen. I går kom vi äntligen iväg.

Kollegan som bjöd hem oss hade slagit  till på stort, vi åt en fantastisk skaldjursgryta med extra allt i, vi smaskade i oss snittar, ostar, tapenade och kex, chokladmoussetårta samt godis och chips. Jag kan nog påstå att jag hade något i munnen hela kvällen.

När jag ospänstigt hoppade in i taxin på vägen hem var jag tvungen att lasta in magen allra först… Ja, ni hör vilken helkväll det blev.

I dag ska det pyntas och  på uppmaning av yngsta dottern måste hon vara med och överblicka allt vi ska sätta upp. Jag får inte heller påbörja något innan hon vaknat, dessutom har hon valt ut några väl valda julsånger som vi ska tralla till när hela härligheten ska sättas upp.

Vi har alltså lite att göra under dagen.

Väl mött igen.

I bland orkar man bara inte…När jag kom ut från hårsalongen på förmiddagen regnade det stora trista droppar i mitt nypiffade hår, suck. Här hade Linda fixat och trixat  och gjort mig så fin. När jag kom hem låg håret platt och blött på hjässan samt sminket låg en aning utsmetat lite varstans  i ansiktet.

Det var tur att jag tittade ner på mina fina nymålade naglar, för de hade minsann inte regnat bort utan satt exakt där de skulle. En blick till på dem och jag strålade lika glatt igen.

Sedan har jag, städat och tvättat, röjt i köket och vikt tvätt, men inte direkt med ett leende. Nä, det leendet sparar jag till ett trevligare sammanhang.

Medans jag bara har gjort tråkiga saker har yngsta dottern roat sig desto mer. Hon har bakat (något eget recept vad jag förstod)  ehhh, mums.

Yes, detta ska vi sätta tänderna i lite senare i kväll.

Ha en riktigt skön kväll på er. So long!

Hur ska detta sluta? Det är inte utan att man blir riktigt orolig för framtiden.

Framtidens dikt

En framtid kan vara ljus.

En framtid kan vara mörk.

Det kan ingen veta.

Men alla har en tanke om den.

Och den tanken räknas.

Alla tankar räknas.

För att alla kommer att kämpa.

Kämpa för sin framtid.

Skriven av: Ardita 5c  från Rosengård

Eftersom vädret inte har varit det bästa tänkte jag tipsa er om vad mellandottern gjorde i veckan. Hon och hennes kompis åkte till Södertörns tingsrätt och tittade på en rättegång . Dagen innan bestämde  hon och min man vilken rättegång som skulle passa bra. De valde ett mål som handlade om misshandel.

Alla kan besöka en rättegång när som helst under dagen, de är öppna för alla eftersom det anses viktigt att alla kan kontrollera hur domstolarna dömer och bilda sig en egen uppfattning om vad som är rätt och fel.

Det är dessutom både intressant och spännande och man får en bra inblick i rättsväsendet.

Innan besöket är det  alltid bra med framförhållning så att du redan någon dag innan kan bestämma dig för vilken rättegång du skulle vilja se. Undvik sexualmål och mål där ungdomar är tilltalade eftersom det kan bli stängda dörrar på dessa rättegångar. Det innebär att bara de som har med målet att göra tillåts vara kvar i salen och alla andra får gå ut. Undvik också häktningsförhandlingar av samma skäl.

Så här kan du göra: Du kan gå in på Södertörns tingsrätts hemsida, eller den tingsrätt som du vill besöka.  Klicka på veckans förhandlingar och se vilka brott som kommer upp den veckan du skulle vill göra ett besök och vilken tid dessa kommer att hållas. Om du t.ex. bestämmer dig för att vilja titta på en misshandel går du bara dit den dagen och den tiden förhandlingen hålls. Den blåa understrukna delen på listan över veckans förhandlingar på hemsidan visar vilket målnummer målet har. Det numret visas på en skylt i huvudentrén, där framgår vilken sal du ska vara i.

För att komma in till tingsrätten måste du gå igenom en säkerhetskontroll.

Glöm inte bort att din mobil måste  vara avstängd i rättssalen.

Det är helt klart värt ett besök. Lycka till!

Det är så himla mysigt att gå ut och äta middag och varför inte göra det i goda vänners lag. I går var det en sådan kväll.  Det blev både god mat och god dryck. För att inte tala om det trevliga och härliga sällskapet.

Vårt sällskaps systerson har gjort en låt som ni bara måste lyssna på. Vilken röst han har, jag ryser.

Sent i går kväll vissnade äldsta sonen ihop och började storkräkas. Efter skolan i går sa han att han inte kände sig helt  pigg, men magsjukan var vi inte alls beredda på, inte han heller.

I dag beställde han tårta till frukost, han verkar vara på bättringsvägen.

I morse var jag uppe med tuppen, mellandottern behövde skjuts till bussen som ska ta dem vidare till ett helgläger. Efter att jag lämnat av henne sladdade jag in på vår parkering, hack i häl hade jag även hantverkarna. De satte genast igång med att börja hamra på fasaden och måla ytterdörrarna. De är….ehhh, morgonpigga.

Nu, några bilder från födelsedagsfirandet.

I helgen fick jag en jättefin bukett med blommor. Färgen fick mig att piggna till, för det behövdes. Visserligen tycker jag om måndagar vanligtvis. Haha, jag gissar att jag är ganska ensam om det, men så är det i alla fall. Kan bara konstatera att den här dagen  bara är för tråkig, det känns nästan som om klockorna stannat helt. För att inte bli allt för uttråkad har jag  sorterat tvätt och angripit dammsugaren i vardagsrummet. Jamen ni hör ju hur muntert det låter.  Suck och stön, det är tur att det är en dag i morgon också.

Hörde ett citat som verkligen stämmer: ”pelargoner blommar länge, men de oblommar ännu längre”. Min stackars Mårbacka  ser verkligen inte allt för välmående ut. Det är dags att den  förkastas ner till den mörka källarregionen och göra ett vinteruppehåll.

Eftersom vi har så många hantverkare och målare utanför huset har  jag knappt kunnat ta mig fram till våra äppelträd. I dag gjorde jag det, suck! Många äpplen på träden och så många äpplen på marken. Det finns lite att göra så att säga. Om inte annat så ska jag i alla fall göra en god äppelpaj och vem kan motstå det?

Jag måste  bara nämna några ord om min Ipod. Vem har en sådan i dag? Räck upp en hand. Min man stönar och ruskar på huvudet över  min lilla, gulliga men framför allt  ack så kära Ipod. Vi älskar varandra, alltså Ipoden och jag. Utan den är jag inget. För två år sedan råkade jag tvätta min gamla. Vilken katastrof! Ni anar inte. Jag började genast leta efter en ny. Det var verkligen inte lätt, för någon sådan existerade inte längre, gudarna ska veta varför. Jag grät och bad min man om hjälp, vi  finkammade marknaden överallt. Vi fick napp på ett par ställen, men det visade sig att det var slutsålda även där eftersom  efterfrågan inte var så stor, grrr,  jag då som behövde en?  Tillslut kom jag över en ny, inte riktigt samma modell men vi har lärt oss att  komma överens. Numera älskar jag den lika mycket som den gamla, i vått och torrt, i nöd och lust. Amen!

Med den här Youtubevideon kan jag bara konstatera att Kenzo snott mellandotterns dansstil. Håll till godo!