I dag har jag inte gjort många knop, det har varit en ytterst lugn och fridfull söndag. Min man, men framför allt Chelsie var badsugna, de packade ihop sina badkläder och hastade iväg till badhuset en bit från oss på förmiddagen. Själv har jag spännande nog tvättat och vikt sänglakan och hur kul är inte det?
I går kväll lyckades vi smita iväg ut. Vi tog pendeltåget in till stan och mötte upp våra nära vänner på Östermalm och åt middag på Aubergine.

Restaurangen ligger på Jungfrugatan på samma gatan som jag och min man bodde tidigare, för 18 år sedan. Dessutom gifte vi oss i kyrkan som ligger i början på gatan, Hedvig Elenora kyrka. Såkart blir man lite nostalgisk när man passerar stället. Vi kikade in i vår gamla port och tittade på namntavlorna utanför om det bodde någon kvar från vår tid. Det gjorde det, det var flera namn vi kände igen.

Aubergine är en mysig och ombonad restaurang. Tyvärr spretade maten allt för mycket. Det jag beställde in blev en hit. Jag åt deras sotade tonfisk till förrätt, vilket var en stor smakupplevelse. Den innehöll många ovanliga ingredienser, som jag gillade men inte min vän som också beställde in den.

Till huvudrätt åt jag och min andra vän en ragu på rödvinsbräserad oxkind, pancetta, smörad pappardelle och parmesan, vilket var jättegott.

Min man tog högreven och den var inte god alls, ingen bra smak och det var tur att han har friska och vältränade tänder för morötterna var långtifrån mjuka. Hans inlagda strömming som han åt till förrätt var däremot väldigt god.

Behållningen av kvällen var ändå att få umgås med våra fina vänner. I en rasande hastighet och med en massa ”catch up”, hoppade jag och min man in i en taxi lite senare på kvällen. Bäst vi sitter där frågar chaffören hur mycket vi kan tänka oss betala för vår resa till söder om Söder.-” Inget, om du inte sätter på taxametern” sa min man. Det ville han inte, så vi hoppade av vid Stureplan och tog en vanlig, gammal hederlig taxi hem.
Nöjd och belåten med gårdagens utekväll sitter jag nu och hoppas på att det inte dröjer allt för länge till vi träffas igen och äter en bit mat ihop. Det är ju alltid så kul.